Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Marcus Samuelsson konstaterar i sin avhandling att svenska elever inte är så stökiga som media gärna framställer dem som:- Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag målar upp i min avhandling är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media.

Fakta
Disputation

2008-02-08

Titel (sv)

Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Titel (eng)

Disturbing Pupils Correcting Teachers: Rules, expectations and teachers way of handling misbehaving girls and boys in the classroom

Författare

Marcus Samuelsson

Handledare

Professor Kjell Granström, Docent Gunilla Jedeskog

Opponent

Professor Mats Ekholm

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

LiU – Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (LiU)
Läs Skolportens intervju med Marcus Samuelsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteende som uppmärksammades som störande, hur lärarna korrigerade beteenden som uppmärksammats som störande och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar. En Yo-yo fältstudie har genomförts på tre skolor. Tre skolår 7 klasser följdes under tre perioder under de åtta första månaderna av läsåret 2003-2004. Sammanlagt observerades 49 lärare och 74 elever. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory.

Enligt resultatet förklarar lärare vid terminsstart vilka elevbeteenden som är önskvärda och inte önskvärda. Lärare och skolledare förklarar också vilka regler som gäller på de olika skolorna. Analysen av störande beteenden visar att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat. Lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier: störande aktivitet, störande artefakt, störande egenhet och störande oordning. Orsaken till att lärarna stördes var att eleverna genom fokus på egna projekt kom att avskärma sig från det sociala sammanhanget. Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de 49 lärarnas vanligast förekommande korrigering var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest.

Resultaten diskuteras avslutningsvis i ljuset av annan forskning i relation till de lärar-, socialpsykologiska och praxisnära perspektiven som använts för studien. I diskussionen uppmärksammas att lärare använder flera överlappande strategier när elever korrigeras. Ett mönster var att lärarna, med hjälp av olika pedagogiska verktyg, korrigerade elever uppmärksammade störande beteende för att strax därefter korrigera samma företeelse med ett annat verktyg. Ett annat mönster innebar att lärarna använde ett och samma pedagogiska verktyg för att hantera olika typer av uppmärksammade störande beteende. Detta tolkas som att lärarna hade en praxisnära strategi, i betydelsen användarvänlig, som hjälpte dem att hantera störande beteende under lektionerna. Ett annat mönster som framkom var att lärare inledde med mjukare korrigeringar som i de fall de inte efterlevdes följdes upp av hårdare korrigeringar vilket på ett mer resolut sätt förverkligade lärarnas intentioner. Också detta tillvägagångssätt var praxisnära på så sätt att lärarna visade prov på förmågan att anpassa sina reaktioner gentemot de störningar som uppmärksammades.

Lärarnas ledarskap för de sammanhang som undervisningen utgjorde byggde på att eleverna hade förmågan att själva reglera sitt beteende i linje med lärarens instruktioner. I de fall detta inte gjordes omvandlade lärarna det enskilda beteendet från en privatsak till en offentlig angelägenhet genom ett socialt tillkännagivande. En process, med socialpsykologisk kopplingar som syftade till att förmå den enskilda eleven att se och förstå betydelsen av att vara med i det sociala sammanhanget. Klassen kom på detta sätt att stödja läraren och utsätt den eller de störande eleverna för ett socialt tryck. Om denna process inte fungerade och eleven fortsatt störde distanserade lärarna sig från eleverna. Genom kopplingar till socialpsykologiska teorier kom den enskilda elevens ansvar för att upprätthålla en god relation till läraren och det sociala sammanhanget att påtalas.

Sidan publicerades 2008-01-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-16 14:13 av


Relaterat

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkäs slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika ’socioedukationella kontexter.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Everybody knows every child should be educated” : The Strive Towards Universal Primary Education in Tanzania

Oavsett socioekonomisk eller geografisk bakgrund värderas utbildning högt bland föräldrar och vårdnadshavare i Tanzania då det anses nödvändigt för att hitta arbete, att ta sig ur fattigdom och att lämna det traditionella rurala jordbruket.

Att förvärva yrkesläraridentitet. En fenomenografisk yrkespedagogisk studie av praktikhandledningens inflytande på yrkeslärarstuderandes identitetsutveckling.

Eivor Romar har undersökt hur den pedagogiska identitetsutvecklingen kan stödas hos blivande yrkeslärare, i första hand sedd genom vilken betydelse praktikperioden och handledningen som ingår har i processen.

Exploring changes of conceptions, values and beliefs concerning the environment: A longitudinal study of upper secondary school students in business and economics education

Caroline Ignell vill med sin avhandling identifiera och karakterisera förändringar i ekonomielevers föreställningar om pris och miljöpåverkan för olika varor och tjänster.

Inkluderande undervisning : lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv

Elaine Kotte vill med sin avhandling tillföra kunskap om lärares uppfattningar om lektionsplaneringar och lektionsarbete ur ett inkluderande perspektiv.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

De flesta föräldrar till för tidigt födda barn uppfattar att deras barn har ett gott vardagsfungerande, med goda färdigheter i motorik, kommunikation och interaktion. Det visar Anna Karin Andersson i sin avhandling.

Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Inge Dahlstedt visar att framgång på arbetsmarknaden i termer av sysselsättningsgrad och yrkesmässig matchning beror på individuell karaktäristik såsom födelseland, tid i landet och typ av utbildning.

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Fredrik Bertilsson vill med sin avhandling belysa skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.