Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Marcus Samuelsson konstaterar i sin avhandling att svenska elever inte är så stökiga som media gärna framställer dem som:- Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag målar upp i min avhandling är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media.

Fakta
Disputation

2008-02-08

Titel (sv)

Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Titel (eng)

Disturbing Pupils Correcting Teachers: Rules, expectations and teachers way of handling misbehaving girls and boys in the classroom

Författare

Marcus Samuelsson

Handledare

Professor Kjell Granström, Docent Gunilla Jedeskog

Opponent

Professor Mats Ekholm

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

LiU – Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (LiU)
Läs Skolportens intervju med Marcus Samuelsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteende som uppmärksammades som störande, hur lärarna korrigerade beteenden som uppmärksammats som störande och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar. En Yo-yo fältstudie har genomförts på tre skolor. Tre skolår 7 klasser följdes under tre perioder under de åtta första månaderna av läsåret 2003-2004. Sammanlagt observerades 49 lärare och 74 elever. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory.

Enligt resultatet förklarar lärare vid terminsstart vilka elevbeteenden som är önskvärda och inte önskvärda. Lärare och skolledare förklarar också vilka regler som gäller på de olika skolorna. Analysen av störande beteenden visar att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat. Lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier: störande aktivitet, störande artefakt, störande egenhet och störande oordning. Orsaken till att lärarna stördes var att eleverna genom fokus på egna projekt kom att avskärma sig från det sociala sammanhanget. Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de 49 lärarnas vanligast förekommande korrigering var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest.

Resultaten diskuteras avslutningsvis i ljuset av annan forskning i relation till de lärar-, socialpsykologiska och praxisnära perspektiven som använts för studien. I diskussionen uppmärksammas att lärare använder flera överlappande strategier när elever korrigeras. Ett mönster var att lärarna, med hjälp av olika pedagogiska verktyg, korrigerade elever uppmärksammade störande beteende för att strax därefter korrigera samma företeelse med ett annat verktyg. Ett annat mönster innebar att lärarna använde ett och samma pedagogiska verktyg för att hantera olika typer av uppmärksammade störande beteende. Detta tolkas som att lärarna hade en praxisnära strategi, i betydelsen användarvänlig, som hjälpte dem att hantera störande beteende under lektionerna. Ett annat mönster som framkom var att lärare inledde med mjukare korrigeringar som i de fall de inte efterlevdes följdes upp av hårdare korrigeringar vilket på ett mer resolut sätt förverkligade lärarnas intentioner. Också detta tillvägagångssätt var praxisnära på så sätt att lärarna visade prov på förmågan att anpassa sina reaktioner gentemot de störningar som uppmärksammades.

Lärarnas ledarskap för de sammanhang som undervisningen utgjorde byggde på att eleverna hade förmågan att själva reglera sitt beteende i linje med lärarens instruktioner. I de fall detta inte gjordes omvandlade lärarna det enskilda beteendet från en privatsak till en offentlig angelägenhet genom ett socialt tillkännagivande. En process, med socialpsykologisk kopplingar som syftade till att förmå den enskilda eleven att se och förstå betydelsen av att vara med i det sociala sammanhanget. Klassen kom på detta sätt att stödja läraren och utsätt den eller de störande eleverna för ett socialt tryck. Om denna process inte fungerade och eleven fortsatt störde distanserade lärarna sig från eleverna. Genom kopplingar till socialpsykologiska teorier kom den enskilda elevens ansvar för att upprätthålla en god relation till läraren och det sociala sammanhanget att påtalas.

Sidan publicerades 2008-01-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-16 14:13 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Hur utnyttja skolforskning bättre? – Ny brittisk rapport analyserar utbildningens ekosystem

I en ny rapport från the Royal Society och the British Academy analyseras användningen av utbildningsvetenskaplig forskning och samverkan mellan de olika aktörerna i utbildningens ”ekosystem” i Storbritannien. Karin Hermansson, FoU-ansvarig på Ifous, sammanfattar slutsatserna och kommenterar rapporten. (pdf)

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Möte med media – En guide till dig som är skolledare

I din roll som skolledare kommer du i kontakt med media och det är en del av ditt uppdrag som chef för verksamheten. Den här skriften ger dig tips och råd på hur du kan tänka och vad du kan göra när du blir kontaktad av media. Den ger också tips på vad du kan göra på arbetsplatsen för att vara väl förberedd om ni hamnar i det mediala strålkastarljuset. (pdf)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats