Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Marcus Samuelsson konstaterar i sin avhandling att svenska elever inte är så stökiga som media gärna framställer dem som:- Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag målar upp i min avhandling är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media.

Fakta
Disputation

2008-02-08

Titel (sv)

Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Titel (eng)

Disturbing Pupils Correcting Teachers: Rules, expectations and teachers way of handling misbehaving girls and boys in the classroom

Författare

Marcus Samuelsson

Handledare

Professor Kjell Granström, Docent Gunilla Jedeskog

Opponent

Professor Mats Ekholm

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

LiU – Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (LiU)
Läs Skolportens intervju med Marcus Samuelsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteende som uppmärksammades som störande, hur lärarna korrigerade beteenden som uppmärksammats som störande och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar. En Yo-yo fältstudie har genomförts på tre skolor. Tre skolår 7 klasser följdes under tre perioder under de åtta första månaderna av läsåret 2003-2004. Sammanlagt observerades 49 lärare och 74 elever. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory.

Enligt resultatet förklarar lärare vid terminsstart vilka elevbeteenden som är önskvärda och inte önskvärda. Lärare och skolledare förklarar också vilka regler som gäller på de olika skolorna. Analysen av störande beteenden visar att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat. Lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier: störande aktivitet, störande artefakt, störande egenhet och störande oordning. Orsaken till att lärarna stördes var att eleverna genom fokus på egna projekt kom att avskärma sig från det sociala sammanhanget. Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de 49 lärarnas vanligast förekommande korrigering var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest.

Resultaten diskuteras avslutningsvis i ljuset av annan forskning i relation till de lärar-, socialpsykologiska och praxisnära perspektiven som använts för studien. I diskussionen uppmärksammas att lärare använder flera överlappande strategier när elever korrigeras. Ett mönster var att lärarna, med hjälp av olika pedagogiska verktyg, korrigerade elever uppmärksammade störande beteende för att strax därefter korrigera samma företeelse med ett annat verktyg. Ett annat mönster innebar att lärarna använde ett och samma pedagogiska verktyg för att hantera olika typer av uppmärksammade störande beteende. Detta tolkas som att lärarna hade en praxisnära strategi, i betydelsen användarvänlig, som hjälpte dem att hantera störande beteende under lektionerna. Ett annat mönster som framkom var att lärare inledde med mjukare korrigeringar som i de fall de inte efterlevdes följdes upp av hårdare korrigeringar vilket på ett mer resolut sätt förverkligade lärarnas intentioner. Också detta tillvägagångssätt var praxisnära på så sätt att lärarna visade prov på förmågan att anpassa sina reaktioner gentemot de störningar som uppmärksammades.

Lärarnas ledarskap för de sammanhang som undervisningen utgjorde byggde på att eleverna hade förmågan att själva reglera sitt beteende i linje med lärarens instruktioner. I de fall detta inte gjordes omvandlade lärarna det enskilda beteendet från en privatsak till en offentlig angelägenhet genom ett socialt tillkännagivande. En process, med socialpsykologisk kopplingar som syftade till att förmå den enskilda eleven att se och förstå betydelsen av att vara med i det sociala sammanhanget. Klassen kom på detta sätt att stödja läraren och utsätt den eller de störande eleverna för ett socialt tryck. Om denna process inte fungerade och eleven fortsatt störde distanserade lärarna sig från eleverna. Genom kopplingar till socialpsykologiska teorier kom den enskilda elevens ansvar för att upprätthålla en god relation till läraren och det sociala sammanhanget att påtalas.

Sidan publicerades 2008-01-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-16 14:13 av


Relaterat

Ungdomars berusningsdrickande – Vem, var och med vilka?

Birgitta Ander har i sin avhandling bland annat undersökt vilka psykologiska och sociala faktorer som är kopplade till debutålder för alkohol, tobak och droger.  

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Students’ and Teachers’ Jointly Constituted Learning Opportunities – The Case of Linear Equations

Tuula Maunula har undersökt hur lärandemöjligheter av linjära ekvationer samkonstitueras av elever och lärare när den räta linjens ekvation introduceras.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkä slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.