Student teachers’ and beginning teachers’ coping with emotionally challenging situations

Vilka situationer beskriver lärarstudenter och nyblivna lärare som emotionellt påfrestande? Det är en av frågorna som Henrik Lindqvist utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-05-24

Titel (eng)

Student teachers’ and beginning teachers’ coping with emotionally challenging situations

Författare

Henrik Lindqvist

Handledare

Professor Robert Thornberg, Linköpings universitet Maria Weurlander, KTH

Opponent

Professor Anneli Frelin, Högskolan i Gävle

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen behandlar lärarstudenternas och nyblivna lärares erfarenheter av obehagliga situationer. Frågeställningar innefattar: Vilka situationer beskriver lärarstudenter och nyblivna lärare som emotionellt påfrestande? Hur hanterar lärarstudenter och nyblivna lärare emotionellt påfrestande situationer som beskrivs? Avhandlingen innefattar fyra artiklar som behandlar dessa frågeställningar. Resultat visar att lärarstudenters hanterandestrategier innefattar (1) att skjuta fram lärande att hantera känslomässigt påfrestande situationer när de börjar att arbeta samt (2) att acceptera att det inte går att påverka situationer som är känslomässigt påfrestande och då enbart acceptera de förhållanden som skapar känslomässigt utmanade situationer. Andra strategier som studierna har visat innefattade att verka för förändring, vara en del av ett kollektiv eller att förminska ansvar som sätt att hantera känslomässiga utmaningar. Lärarstudenter etablerade gränser som ett sätt att hantera påfrestande situationer i relation till känslomässigt arbetet och i förhållande till olika relationer. De nyblivna lärarna var tvungna att förhålla sig till konflikter. Detta gjorde nyblivna lärare i studien genom att verka för sin autonoma position, genom att engagera sig i samarbete, genom att försöka påverka eller genom att alliera sig med arbetsplatsens värdeförmedling. Dessa strategier verkar vara sammanlänkade med olika konsekvenser, där autonomi och att vara en påverkanskraft i större utsträckning verkar leda till tankar om att byta skola eller att sluta som lärare.

Sidan publicerades 2019-05-21 10:32 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.