Student teachers’ and beginning teachers’ coping with emotionally challenging situations

Vilka situationer beskriver lärarstudenter och nyblivna lärare som emotionellt påfrestande? Det är en av frågorna som Henrik Lindqvist utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-05-24

Titel (eng)

Student teachers’ and beginning teachers’ coping with emotionally challenging situations

Författare

Henrik Lindqvist

Handledare

Professor Robert Thornberg, Linköpings universitet Maria Weurlander, KTH

Opponent

Professor Anneli Frelin, Högskolan i Gävle

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen behandlar lärarstudenternas och nyblivna lärares erfarenheter av obehagliga situationer. Frågeställningar innefattar: Vilka situationer beskriver lärarstudenter och nyblivna lärare som emotionellt påfrestande? Hur hanterar lärarstudenter och nyblivna lärare emotionellt påfrestande situationer som beskrivs? Avhandlingen innefattar fyra artiklar som behandlar dessa frågeställningar. Resultat visar att lärarstudenters hanterandestrategier innefattar (1) att skjuta fram lärande att hantera känslomässigt påfrestande situationer när de börjar att arbeta samt (2) att acceptera att det inte går att påverka situationer som är känslomässigt påfrestande och då enbart acceptera de förhållanden som skapar känslomässigt utmanade situationer. Andra strategier som studierna har visat innefattade att verka för förändring, vara en del av ett kollektiv eller att förminska ansvar som sätt att hantera känslomässiga utmaningar. Lärarstudenter etablerade gränser som ett sätt att hantera påfrestande situationer i relation till känslomässigt arbetet och i förhållande till olika relationer. De nyblivna lärarna var tvungna att förhålla sig till konflikter. Detta gjorde nyblivna lärare i studien genom att verka för sin autonoma position, genom att engagera sig i samarbete, genom att försöka påverka eller genom att alliera sig med arbetsplatsens värdeförmedling. Dessa strategier verkar vara sammanlänkade med olika konsekvenser, där autonomi och att vara en påverkanskraft i större utsträckning verkar leda till tankar om att byta skola eller att sluta som lärare.

Sidan publicerades 2019-05-21 10:32 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, 16-17 september i Göteborg

Skolportens återkommande konferens - nu i Göteborg! Ta del av intressanta föreläsningar om bland annat språkutveckling, anpassningar för elever med språkstörning eller svagt arbetsminne, talrädsla - hur du kan arbeta stödjande, ämnesövergripande samarbeten med SVA i fokus. Missa inte två givande dagar!

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.