Dela:

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (eng)

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Författare

Kyriaki Doumas

Handledare

Lennart Svensson

Opponent

Professor Bo Dahlin

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Kyriaki Doumas

Svenskt abstrakt:

Genom djupintervjuer undersöktes gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett skolår i Grekland. Åtta gymnasieklasser i första, andra och tredje årskurs deltog i undersökningen. Elevernas upplevelser av tillfredställelse, glädje och meningsfullhet i undervisnings- och lärandesituationen stod i fokus i undersökningen. Genom en explorativ analys av studenternas berättelser, urskiljdes tre sammankopplade huvudaspekter av god undervisningspraktik: Fördjupande undervisning och förståelse av ämnet, Dialogisk interrelation och reflektion, och Lärares engagemang i elevernas lärande och i undervisning av ämnet. Dessa tre aspekter utgör tillsammans karaktären hos den uppskattade undervisningspraktiken.
Den fördjupande undervisningen och förståelsen av ämnet, som gemensam klassrumsaktivitet, hade formen av tre förhållningssätt: det Logiska/Analytiska, det Holistiska/Reflekterande, och det Existentiella förhållningssätt. Den dialogiska interrelationen och reflektionen, karakteriserades av följande aspekter: Frihet till autentiskt utforskande och uttryck, Stöd till personligt deltagande och att vara sig själv, och Argumenterande ömsesidigt tänkande och medvetenhet. Lärares engagemang i elevers lärande och i undervisningen av ämnet, karakteriserades av följande aspekter: Lärares etos, Lärares passion, och Lärares retorik. Alla aspekter utgjorde tillsammans viktiga egenskaper av god undervisningspraktik i alla klasser. Betydelsen, förekomsten och innebörden av varje aspekt varierade inom och mellan klasser, ämnen och årskurser. Utifrån undersökningens resultat, diskuterades komplexiteten i undervisningspraktiken som en holistisk, relationell, dynamisk och situerad händelse.

Sidan publicerades 2011-10-07 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 16:32 av John Miller


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)