Dela:

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Fakta
Disputation

2011-05-18

Titel (sv)

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Titel (eng)

Mathematically gifted students study situation

Författare

Eva Pettersson

Handledare

Inger Wistedt, Håkan Sollervall

Opponent

Fil dr Lisen Häggblom

Institution

Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik

Lärosäte

LNU – Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet från Linnéuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Eva Pettersson

Svenskt abstrakt:

Studien belyser studiesituationen för elever med särskild matematisk förmåga, som i studien definieras som ett komplex av olika förmågor som alla kan vara mer eller mindre uttalade hos en individ. Studien baseras på tio fallstudier av elever i åldrarna 6-19 år. Sex av studierna är longitudinella (tre till sex år). För att validera resultaten av fallstudierna genomfördes två enkätstudier där 180 lärare (förskola till årskurs 9) och 284 matematikutvecklare fick svara på frågor om sin egen matematikundervisning och personliga erfarenhet av att identifiera och stödja begåvade elever.

Resultaten visar att matematiska förmågor kan ta sig många uttryck hos denna grupp elever och att deras behov av pedagogiskt stöd är stort. Studien pekar på vikten av de klassrumsnormer som påverkar samspelet mellan lärare och elev(er), sociala normer såväl som sociomatematiska, dvs normer specifika för ämnet matematik. De senare ställer höga krav på lärarnas matematiska kunskap och kompetens.

Sidan publicerades 2011-04-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:32 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.