Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils: A study focusing on scaffolding and meaning making

Feyza Axelsson vill med sin forskning öka kunskapen om svensk studiehandledningspraktik för nyanlända elever, med fokus på naturvetenskaplig studiehandledning.  

Fakta
Disputation

2023-02-24

Titel (sv)

Studiehandledningspraktiker i naturvetenskap med turkisktalande nyanlända elever : En studie med fokus på stöttning och meningsskapande

Författare

Feyza Axelsson

Handledare

Associate Professor Fredrik Jeppsson, Linköpings universitet Professor Tünde Puskas, Linköpings universitet Ewa Bergh Nestlog, Linköpings universitet

Opponent

Professor Christina Siry, University of Luxembourg

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Nyanlända elever är en del av elevunderlaget på skolor i såväl Sverige som i andra europeiska länder. I Sverige kan dessa elever få studiehandledning med sina studiehandledare i olika skolämnen, inklusive naturvetenskap på sitt första språk. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om svensk studiehandledningspraktik för nyanlända elever, med fokus på naturvetenskaplig studiehandledning, genom att undersöka interaktioner mellan nyanlända turkisktalande elever (åk 3–9) och deras studiehandledare. Det teoretiska ramverket bygger på ett förhållningssätt till interaktioner hämtat från sociokulturell teori, med särskilt fokus på de teoretiska begreppen meningsskapande och stöttning. Empirin består av observationer av interaktioner mellan studiehandledare och elever från 14 studiehandledningstillfällen i sju svenska städer. Multimodal analys används för att analysera videoinspelningar av interaktioner. Resultaten visar tre olika sätt studiehandledare använde som stöttningsprocesser för att främja elevers meningsskapande när det gäller naturvetenskapligt innehåll: översättningar, omformuleringar samt frågor och svar. Naturvetenskapligt innehåll översattes, omformulerades och behandlades genom frågor och svar, vilket skedde med hjälp av att interaktionerna på såväl turkiska som på svenska. Studiehandledarna använde turkiska och svenska tillsammans med andra resurser som ett sätt att öka elevernas möjligheter att skapa mening kring olika fenomen och begrepp i naturvetenskap. Eleverna visade bevis på sitt meningsskapande genom att till exempel associera det naturvetenskapliga innehållet med sina personliga erfarenheter i hemlandet, genom att återkalla tidigare kunskaper eller genom att delta i naturvetenskapliga diskussioner på sitt modersmål. Stöttning med hjälp av översättningar, omformuleringar och frågor och svar ledde dock inte alltid eleverna på rätt väg i deras meningsskapande. I vissa fall begränsades elevernas möjligheter att få tillgång till mer avancerade diskussioner om naturvetenskapliga texter, genom att diskussionen mellan elev och studiehandledare fördes på ett förenklat ämnesinnehåll. I vissa andra fall gjorde studiehandledaren en felaktig översättning, omformulering, samt felaktiga frågor och svar om det naturvetenskapliga innehållet, något som kan leda till att elevens meningsskapande om naturvetenskap försvåras.    

Sidan publicerades 2023-02-14 14:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens mellan 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Modersmål

Välkommen på konferens om modersmålsundervisning för dig som undervisar i modersmål! Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Malmö eller via webbkonferensen.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser