Dela:

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

Fakta
Disputation

2011-04-01

Titel (sv)

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

Författare

Jon Nyhlén

Lärosäte

MiU – Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Jon Nyhlén

Svenskt abstrakt:

Från andra världskriget och framåt har de västerländska demokratiernas offentliga sektor genomgått drastiska reformförändringar. Förändringarna har inneburit privatisering, marknadsanpassning och en mer heterogen serviceproduktion. På grund av privatiseringar kan verksamhet som tidigare var förbehållet offentlig sektor i dag bedrivas i privat regi. Detta har lett till att den traditionella hierarkiska styrningsmodellen utmanas av styrning via marknadsmekanismer, vilka gjorde sitt intåg under 1980-talet. Både den hierarkiska modellen och marknadsmodellen har därefter kompletterats av styrning via nätverk som introducerades under 1990-talet. Den nya organiseringen har inneburit att styrningen idag sker i en mer komplexmiljö än tidigare.I förgrunden för den teoretiska begreppsutveckling som fångar nyss nämnda utvecklingen står governance. Utgångspunkten i governanceperspektivet är att den traditionella hierarkiska styrningen utmanas av nya former av organisering och styrning. De politiska förändringarna som den offentliga sektorn har genomgått har utmanat den hierarkiska styrningsmodellen. Uppkomsten av nya förutsättningar för att organisera samhället har lett till nya processer och metoder för styrning och medverkat till en ny och förändrad roll för den styrande. I en svensk kontext har utvecklingen karakteriserats som en rörelse från centralstyrning till interaktiv styrning mellan de olika aktörerna. Den nya typen av styrning innebär en utveckling av ett ömsesidigt samspel mellan olika aktörer. Det innebär att governanceperspektivet förespråkar en samförståndsorienterad syn på genomförandet och förverkligandet av politiska beslut. Detta är något som problematiseras i avhandlingen.Syftet med avhandlingen har varit att undersöka hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna. I förgrunden för den empiriska undersökningen står tre vänsterstyrda kommuner, Umeå, Gävle och Sundsvalls kommun.Avhandling visar att styridealen påverkar graden av konflikt mellan aktörerna. Den kommun som kännetecknas av marknadsstyrning har den högsta graden av konflikt medan den kommun som kännetecknas av nätverksstyrning har den lägsta graden av konflikt. Den kommun där det hierarkiska styridealet är mest framträdande hamnar mitt emellan de båda andra kommunerna på konfliktskalan. I den marknadsstyrda kommunen är konkurrens som styrmedel det dominerande. Kommunen menar att deras uppgift är att konkurrera med de fristående skolorna och styr sedan sin egen verksamhet på det sättet, både vad avser förvaltningsnivån men också på verksamhetsnivå. På så sätt ökar konflikten med de fristående skolorna då marknadsstyrning bland annat innebär ett ökat avstånd mellan aktörerna. I den nätverksstyrda kommunen är avståndet mellan aktörerna litet då det styrmedel som är mest framträdande i ett nätverksstyrt system är samverkan. I den nätverksstyrda kommunen styr kommunen i hög uträckning genom att samverka i olika frågor med de fristående skolorna. På så sätt minska konflikterna mellan aktörerna. I den hierarkiskt styrda kommunen är konflikterna inte lika intensiva som i den marknadsstyrda kommunen men heller inte så lågintensiva som i den nätverksstyrda kommunen. Det beror på att det styrmedel som är framträdande i den hierarkiskt styrda kommunen är kontroll. Kontroll kräver i viss grad av kontakt med att den kontakten inte får bli för omfattande för att kommunen skall kunna utöva den granskande funktionen. Avhandlingen bidrar till governanceperspektivet genom att visa att förverkligandet av politiska beslut i heterogena system inte alltid sker i samförstånd utan det beror på vilket styrideal som är framträdande i styrningen.

Sidan publicerades 2011-03-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:39 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer