Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

I sin avhandling beskriver och analyserar Ulrika Bergstrand re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

Fakta
Disputation

2022-01-21

Titel (sv)

Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

Författare

Ulrika Bergstrand

Handledare

Professor Ola Lindberg, Umeå universitet Professor emerita Christina Segerholm, Umeå universitet Docent Ulla Damber, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Christian Lundahl, Örebro universitet

Institution

Institutionen för utbildningsvetenskap

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Ulrika Bergstrand

Svenskt abstrakt:

I den här avhandlingen beskrivs och analyseras re-kontextualiseringen av värden i utbildningspolicy. De två olika nivåer som studerats är den nationella myndighetsnivån i form av Skolinspektionens (SI) personalenkät under åren 2010-2015 och den kommunala nivån representerad av intervjuer med 18 kommunala skolchefer i gles- och landsbygd. Det specifika innehåll i utbildningspolicy som studerats är värden. Värden förstås genomgående i studien utifrån Rokeachs värdeteori; önskvärda ageranden och mål. Resultaten visar att ett dominerande policymål som kommer till uttryck är att skolans ska främja elevernas kunskapsutveckling, vilket är i linje med Pisas kunskapsmätningar. I SI:s enkät uttrycks att verksamheten ska kvalitetssäkras för att främja elevernas kunskapsutveckling genom att rektor utvärderar, lärarna individanpassar, studieron stärks med ordningsregler samt att vårdnadshavarna ska vara informerade om sina barns utveckling. Skolcheferna på lokal nivå uttryckte däremot en brist på kompetens, ett behov av att kompetensutveckla lärarna, brist på behöriga lärare för likvärdiga bedömningar och att informationen till vårdnadshavarna inte alltid når fram. Studien pekar också på värdet av att inkludera alla elever i undervisningen i linje med Salamanca-deklarationen. I SI:s enkät uttrycktes detta värde som elevernas delaktighet i en individualiserad undervisning, en ökad effektivitet i synen på särskilt stöd, en socialisering genom ordningsregler samt att eleverna ska känna till sina rättigheter. På lokal nivå uttrycktes inkludering av alla elever som att skolan ska motivera eleverna, i synnerhet pojkarna, för studier, med begränsade resurser anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, förhindra kränkningar vid mottagandet av nyanlända, åtgärda flickornas ohälsa  samt stärka demokratiska förhållningssätt. Sammanfattningsvis visar studien att på nationell nivå uttrycktes värden för ökade individuella rättigheter och på lokal nivå uttrycktes värden med ett ökat behov av gemensamma och demokratiska värden. Studien pekar på att värden för fostran till demokratiska medborgare i gles- och landsbygd inte kan betraktas som ett avslutat kapitel, även om den nationella nivån i huvudsak fortsatt betonar värdet i form av att främja elevernas kunskapsutveckling och elevernas individuella rättigheter.

Sidan publicerades 2022-01-14 09:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-24 14:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)