Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

I sin avhandling beskriver och analyserar Ulrika Bergstrand re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

Svenskt abstrakt:

I den här avhandlingen beskrivs och analyseras re-kontextualiseringen av värden i utbildningspolicy. De två olika nivåer som studerats är den nationella myndighetsnivån i form av Skolinspektionens (SI) personalenkät under åren 2010-2015 och den kommunala nivån representerad av intervjuer med 18 kommunala skolchefer i gles- och landsbygd. Det specifika innehåll i utbildningspolicy som studerats är värden. Värden förstås genomgående i studien utifrån Rokeachs värdeteori; önskvärda ageranden och mål. Resultaten visar att ett dominerande policymål som kommer till uttryck är att skolans ska främja elevernas kunskapsutveckling, vilket är i linje med Pisas kunskapsmätningar. I SI:s enkät uttrycks att verksamheten ska kvalitetssäkras för att främja elevernas kunskapsutveckling genom att rektor utvärderar, lärarna individanpassar, studieron stärks med ordningsregler samt att vårdnadshavarna ska vara informerade om sina barns utveckling. Skolcheferna på lokal nivå uttryckte däremot en brist på kompetens, ett behov av att kompetensutveckla lärarna, brist på behöriga lärare för likvärdiga bedömningar och att informationen till vårdnadshavarna inte alltid når fram. Studien pekar också på värdet av att inkludera alla elever i undervisningen i linje med Salamanca-deklarationen. I SI:s enkät uttrycktes detta värde som elevernas delaktighet i en individualiserad undervisning, en ökad effektivitet i synen på särskilt stöd, en socialisering genom ordningsregler samt att eleverna ska känna till sina rättigheter. På lokal nivå uttrycktes inkludering av alla elever som att skolan ska motivera eleverna, i synnerhet pojkarna, för studier, med begränsade resurser anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, förhindra kränkningar vid mottagandet av nyanlända, åtgärda flickornas ohälsa  samt stärka demokratiska förhållningssätt. Sammanfattningsvis visar studien att på nationell nivå uttrycktes värden för ökade individuella rättigheter och på lokal nivå uttrycktes värden med ett ökat behov av gemensamma och demokratiska värden. Studien pekar på att värden för fostran till demokratiska medborgare i gles- och landsbygd inte kan betraktas som ett avslutat kapitel, även om den nationella nivån i huvudsak fortsatt betonar värdet i form av att främja elevernas kunskapsutveckling och elevernas individuella rättigheter.

Sidan publicerades 2022-01-14 09:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-24 14:39 av Moa Duvarci Engman