Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

I sin avhandling  beskriver och analyserar Ulrika Bergstrand re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

Fakta
Disputation

2022-01-21

Titel (sv)

Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

Författare

Ulrika Bergstrand

Handledare

Professor Ola Lindberg, Umeå universitet Professor emerita Christina Segerholm, Umeå universitet Docent Ulla Damber, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Christian Lundahl, Örebro universitet

Institution

Institutionen för utbildningsvetenskap

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

I den här avhandlingen beskrivs och analyseras re-kontextualiseringen av värden i utbildningspolicy. De två olika nivåer som studerats är den nationella myndighetsnivån i form av Skolinspektionens (SI) personalenkät under åren 2010-2015 och den kommunala nivån representerad av intervjuer med 18 kommunala skolchefer i gles- och landsbygd. Det specifika innehåll i utbildningspolicy som studerats är värden. Värden förstås genomgående i studien utifrån Rokeachs värdeteori; önskvärda ageranden och mål. Resultaten visar att ett dominerande policymål som kommer till uttryck är att skolans ska främja elevernas kunskapsutveckling, vilket är i linje med Pisas kunskapsmätningar. I SI:s enkät uttrycks att verksamheten ska kvalitetssäkras för att främja elevernas kunskapsutveckling genom att rektor utvärderar, lärarna individanpassar, studieron stärks med ordningsregler samt att vårdnadshavarna ska vara informerade om sina barns utveckling. Skolcheferna på lokal nivå uttryckte däremot en brist på kompetens, ett behov av att kompetensutveckla lärarna, brist på behöriga lärare för likvärdiga bedömningar och att informationen till vårdnadshavarna inte alltid når fram. Studien pekar också på värdet av att inkludera alla elever i undervisningen i linje med Salamanca-deklarationen. I SI:s enkät uttrycktes detta värde som elevernas delaktighet i en individualiserad undervisning, en ökad effektivitet i synen på särskilt stöd, en socialisering genom ordningsregler samt att eleverna ska känna till sina rättigheter. På lokal nivå uttrycktes inkludering av alla elever som att skolan ska motivera eleverna, i synnerhet pojkarna, för studier, med begränsade resurser anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, förhindra kränkningar vid mottagandet av nyanlända, åtgärda flickornas ohälsa  samt stärka demokratiska förhållningssätt. Sammanfattningsvis visar studien att på nationell nivå uttrycktes värden för ökade individuella rättigheter och på lokal nivå uttrycktes värden med ett ökat behov av gemensamma och demokratiska värden. Studien pekar på att värden för fostran till demokratiska medborgare i gles- och landsbygd inte kan betraktas som ett avslutat kapitel, även om den nationella nivån i huvudsak fortsatt betonar värdet i form av att främja elevernas kunskapsutveckling och elevernas individuella rättigheter.

Sidan publicerades 2022-01-14 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan

Ta del av föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser tillsammans med medarbetare och hjärnsmart ledarskap. Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 7-8 februari 2022 eller digitalt!

Rektor i fokus

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.