Hoppa till sidinnehåll
Engelska

Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser.

Publicerad:2008-11-12
Uppdaterad:2014-10-24
Författare

Maria Lim Falk

Handledare

Hans Strand, Professor i nordiska språk, Olle Josephsson, chef för Svenska språkrådet

Opponent

Docent Catharina Nyström Höög, Uppsala universitet.

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2008-11-21

Titel (se)

Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser.

Titel (eng)

Swedish in an English-language School Environment. Subject-based Language Use in Two Upper Secondary Classes

Institution

Institutionen för nordiska språk

Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser.

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att ta reda på vilken inverkan engelskspråkig undervisning i Sverige, sprint, har på gymnasieelevers ämnesrelaterade kommunikativa kompetens och språkutveckling i svenska. Det innebär att huvudintresset har varit riktat mot elevernas modersmål, det vill säga det språk vars användning i undervisningspraktiken begränsas i och med sprint.

Den övergripande metoden för datainsamling är deltagande observation. Ett omfattande fältarbete i två naturvetarklasser, en engelskspråkig och en svenskspråkig under elevernas tre år på gymnasiet, utgör således stommen i undersökningen. Men även andra metoder för datainsamling har använts, till exempel intervjuer, enkäter och ljudinspelningar av klassrumsinteraktion. Det empiriska materialet omfattar därtill texter eleverna har skrivit i olika ämnen. Därmed har förutsättningar skapats för en allsidig och nyanserad beskrivning och tolkning av dels lärares och elevers språkliga beteende i sprintpraktiken, dels de upplevelser och uppfattningar lärare och elever ger uttryck för.

Resultatet presenteras i form av tre delstudier: en studie av klassrumspraktik, en studie av elevtexter samt en undersökning av lärarnas och elevernas inställning till och upplevelse av sprintundervisningen utifrån intervjuer och samtal. Delstudierna anknyter till forskningsområden där samspelet mellan språk, kommunikation och social situation betonas, närmare bestämt ett verksamhetsanalytiskt, ett systemiskt-funktionellt samt ett kommunikationsetnografiskt perspektiv. De generella slutsatserna är: (1) sprinteleverna använder i mindre utsträckning än kontrolleleverna ett adekvat ämnesrelaterat språk i både tal och skrift i alla ämnen förutom i svenskämnet där de har samma förutsättningar när det gäller undervisningsspråk och språkträning som kontrolleleverna; (2) användning av svenska är en förutsättning för elevernas eget aktiva ämnesanknutna deltagande i klassrumsinteraktionen – då undervisningsspråket är engelska blir det nästan ingenting, på svenska blir det trots allt lite mer; (3) engelska är och upplevs vara ett hinder i undervisningen – eleverna undviker att använda engelska, och lärarna menar att ”språket inte får vara ett hinder”. De agerar därför ständigt genom olika kodväxlingsstrategier för att försöka minska friktionen. I gängse språkinlärningsteorier betraktas inlärarens egen aktiva språkanvändning som en förutsättning för såväl kunskapsutveckling som språkutveckling, och resultaten tyder därmed på en mindre främjande lärandemiljö. Det monologiska lärardominerade klassrumssamtalet är emellertid inte speciellt för sprintundervisning, så sprintundervisningspraktiken är inte särskilt uppseendeväckande och man kan kanske tycka att det då inte spelar så stor roll. Men då eleverna skall tillgodogöra sig ämnesundervisning på ett annat språk än modersmålet blir det som betraktas som mindre gynnsamma förutsättningar för lärande redan på modersmålet naturligtvis än mer besvärande.

Swedish in an English-language School Environment. Subject-based Language Use in Two Upper Secondary Classes

The aim of this thesis is to determine how English-language teaching in Sweden influences the subject-based communicative competence and language development in Swedish of upper secondary students. The focus is thus on the students’ mother tongue, i.e. the language which gets limited in the teaching practice within so-called content- and language-integrated learning (CLIL).

 

Data was primarily collected by participatory observation in two science program classes, one taught in English and one in Swedish, during their three years in upper secondary school. Additional data was collected through interviews, questionnaires, audio taping of classroom interaction and writing tasks. This created conditions for a comprehensive and nuanced description and interpretation of the linguistic behaviour of teachers and students in the CLIL practice, as well as of the experiences and perceptions they report.

 

Studies were carried out on classroom practice, student texts, and teacher and student experiences of CLIL instruction. These were linked to activity analysis, systemic-functional linguistics and ethnography of communication, i.e. research areas that emphasise the interplay between language, communication and social situation.

 

The general conclusions are: (1) CLIL students use less relevant subject-based language in speech and writing than do control students. This holds for all subjects except Swedish, where both CLIL and control students share linguistic conditions; (2) Swedish is a prerequisite for the students’ own active, subject-based participation in classroom interaction. There is almost no interaction when the language of instruction is English; (3) English is an obstacle, and is also considered as such. The students avoid using English, and the teachers consistently use code-switching strategies in response to the policy that ”language should not be an obstacle”.

 

The results suggest that the CLIL environment is less conducive to learning, given current learning theories that focus on active participation. In the already teacher-dominated classroom, the linguistic and interactional demands that come with CLIL teaching seem to add to the challenge of assimilating advanced subject instruction.

 

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev