Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser.

Fakta
Disputation

2008-11-21

Titel (sv)

Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser.

Titel (eng)

Swedish in an English-language School Environment. Subject-based Language Use in Two Upper Secondary Classes

Författare

Maria Lim Falk

Handledare

Hans Strand, Professor i nordiska språk, Olle Josephsson, chef för Svenska språkrådet

Opponent

Docent Catharina Nyström Höög, Uppsala universitet.

Institution

Institutionen för nordiska språk

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Beställ avhandlingen i tryckt format
Läs Skolportens intervju med Maria Lim Falk

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att ta reda på vilken inverkan engelskspråkig undervisning i Sverige, sprint, har på gymnasieelevers ämnesrelaterade kommunikativa kompetens och språkutveckling i svenska. Det innebär att huvudintresset har varit riktat mot elevernas modersmål, det vill säga det språk vars användning i undervisningspraktiken begränsas i och med sprint.

Den övergripande metoden för datainsamling är deltagande observation. Ett omfattande fältarbete i två naturvetarklasser, en engelskspråkig och en svenskspråkig under elevernas tre år på gymnasiet, utgör således stommen i undersökningen. Men även andra metoder för datainsamling har använts, till exempel intervjuer, enkäter och ljudinspelningar av klassrumsinteraktion. Det empiriska materialet omfattar därtill texter eleverna har skrivit i olika ämnen. Därmed har förutsättningar skapats för en allsidig och nyanserad beskrivning och tolkning av dels lärares och elevers språkliga beteende i sprintpraktiken, dels de upplevelser och uppfattningar lärare och elever ger uttryck för.

Resultatet presenteras i form av tre delstudier: en studie av klassrumspraktik, en studie av elevtexter samt en undersökning av lärarnas och elevernas inställning till och upplevelse av sprintundervisningen utifrån intervjuer och samtal. Delstudierna anknyter till forskningsområden där samspelet mellan språk, kommunikation och social situation betonas, närmare bestämt ett verksamhetsanalytiskt, ett systemiskt-funktionellt samt ett kommunikationsetnografiskt perspektiv. De generella slutsatserna är: (1) sprinteleverna använder i mindre utsträckning än kontrolleleverna ett adekvat ämnesrelaterat språk i både tal och skrift i alla ämnen förutom i svenskämnet där de har samma förutsättningar när det gäller undervisningsspråk och språkträning som kontrolleleverna; (2) användning av svenska är en förutsättning för elevernas eget aktiva ämnesanknutna deltagande i klassrumsinteraktionen – då undervisningsspråket är engelska blir det nästan ingenting, på svenska blir det trots allt lite mer; (3) engelska är och upplevs vara ett hinder i undervisningen – eleverna undviker att använda engelska, och lärarna menar att ”språket inte får vara ett hinder”. De agerar därför ständigt genom olika kodväxlingsstrategier för att försöka minska friktionen. I gängse språkinlärningsteorier betraktas inlärarens egen aktiva språkanvändning som en förutsättning för såväl kunskapsutveckling som språkutveckling, och resultaten tyder därmed på en mindre främjande lärandemiljö. Det monologiska lärardominerade klassrumssamtalet är emellertid inte speciellt för sprintundervisning, så sprintundervisningspraktiken är inte särskilt uppseendeväckande och man kan kanske tycka att det då inte spelar så stor roll. Men då eleverna skall tillgodogöra sig ämnesundervisning på ett annat språk än modersmålet blir det som betraktas som mindre gynnsamma förutsättningar för lärande redan på modersmålet naturligtvis än mer besvärande.

Sidan publicerades 2008-11-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2014-10-24 13:20 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!