Taking Part on Equal Terms?: Associations between Economic Resources and Social Participation among Swedish Adolescents

Simon Hjalmarsson har undersökt samband mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande bland svenska elever i årskurs 8.

Fakta
Disputation

2021-03-18

Titel (eng)

Taking Part on Equal Terms?: Associations between Economic Resources and Social Participation among Swedish Adolescents

Författare

Simon Hjalmarsson

Handledare

Professor Carina Mood, Stockholms universitet Docent Peter Fallesen, Stockholms universitet Stephanie Plenty, Stockholms universitet

Opponent

Professor Lawrence M. Berger, University of Wisconsin-Madison, USA

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This dissertation contains four empirical studies examining associations between economic resources and social participation among Swedish adolescents. All four studies draw data from a school-based survey covering a nationally representative sample of the 2010 cohort of Swedish eighth-grade students.

Study I examines associations between economic resources and school class friendships. A child-centred perspective on economic resources is used, combining self-reported measures of adolescents’ own access to economic resources with disposable household income measured relative to other students in the same school. Friendships are assessed through sociometric data – students nominate their best friends in the school class. Results show that students with the lowest within-school household incomes and students who report to often miss out on activities due to a lack of economic resources receive on average fewer friendship nominations and are more likely to experience social isolation.

Study II considers associations between economic resources (own economic resources and relative household income) and adverse relationships with school class peers. Two forms of adverse relationships are assessed: the risk of bullying victimisation (self-reported) and peer rejection (measured through sociometric nominations). Students with the lowest within-school household incomes receive, on average, more rejection nominations but are not at higher risk of bullying victimisation. In contrast, students who often miss out on activities with peers due to a lack of economic resources both receive more rejection nominations and are at higher risk of bullying victimisation.

Study III extends the examination of peer rejection, assessing whether students who differ from classmates on some sociodemographic characteristic are more likely to experience peer rejection. Results show an association between household income and peer rejection, but the association is largely similar across classrooms of varying income levels. Moreover, the likelihood of a student to reject a specific classmate is unaffected by differences in household income. In addition, the study examines corresponding associations between peer rejection and other sociodemographic characteristics: immigration background, parental education, and gender.

Study IV turns the attention towards participation in extracurricular activities. Cross-country research shows that children from lower-income households are less likely to participate in such activities than are children from more affluent households. The study documents such a pattern among Swedish adolescents and examines the merits of different theoretical explanations. Panel data models are used to examine whether changes in household income are associated with changes in participation. Results show that income changes are not in general associated with changes in participation, but a weak association is found between changes in income and ceasing participation among adolescents in low-income households. Results are more consistent with theoretical explanations emphasising cultural differences and non-economic forms of resource constraints, than with explanations emphasising household economic constraints.

Sidan publicerades 2021-03-01 12:59 av Susanne Sawander


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Sfärernas symfoni i förändring? Lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt. En longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser.

I "Sfärernas symfoni i förändring? " har Christel Persson undersökt hur elever i de lägre skolåren använder sig av miljöbegrepp och samband inom miljöområdet, men även hur de argumenterar beträffande möjligheter och hinder för en hållbar utveckling.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.