Takt och hållning – en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen

Ann-Louise Ljungblads avhandlingen lyfter fram mellanmänskliga aspekter av läraryrket och vad det innebär att undervisa. Studien väcker frågor om mellanmänskliga värden i en tid där man talar om utbildning med fokus på den pedagogiska processens effektivitet.

Fakta
Disputation

2016-02-05

Titel (eng)

Tact and stance – a relational study about the incalculable in mathematics teaching

Författare

Ann-Louise Ljungblad

Handledare

Docent Marianne Dovemark, Göteborgs universitet Deocent Jonas Aspelin, Kristianstad högskola Professor Dennis Beach Borås högskola

Opponent

Professor Rune Hausstätter, Högskolan i Lillehammer

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ann-Louise Ljungblad

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen tar sin utgångspunkt ur barnkonventionen och undersöker möjligheter och hinder för barn att delta i demokratiska undervisningsrelationer. Det är en mikroetnografisk studie som bidrar till fältet inklusion genom att utforska det Biesta beskriver som det oberäkneliga. Intresset är riktat mot hur lärare-elevrelationer empiriskt tar sig uttryck i undervisning. I närgående videofilmning följs 4 matematiklärare i grundskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Syftet är att utifrån ett relationellt perspektiv ge ökad förståelse för och kunskap om lärares gensvar i interpersonell kommunikation med elever i situerad undervisning. Studien visar i detaljrika beskrivningar hur lärare relaterar till elever. Det är undervisningsmiljöer där elever beskriver sina relationer till lärarna som respektfulla och tillitsfulla. Lärarna har en öppen och tolerant hållning där det nya
som elever frambringar tas emot och kan passera in i dialogen. I nuet framträder lärarens blick, tonfall och gester som en sinnlig estetisk improvisation som förstås i termer av Lövlies takt. Mikroanalysen synliggör hur lärares pedagogiska takt och taktfullhet kan skapa rum för elever att få tala med sina unika röster. Resultatet visar att lärares pedagogiska takt kan möta det oberäkneliga, en pedagogisk dimension av stor betydelse i matematikundervisning. Avhandlingen lyfter fram mellanmänskliga aspekter av läraryrket och vad det innebär att undervisa. Studien väcker frågor om mellanmänskliga värden i en tid där man talar om utbildning med fokus på den pedagogiska processens effektivitet. Resultatet ger insikt om att mötet i nuet med unika barn inte kan
evidensbaseras. Studien visar på det oberäkneliga som ett relationellt alternativ, där mötet med annanhet och skillnad är en ofärdig process som måste levas varje dag

Sidan publicerades 2016-01-18 13:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-10 14:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Naturvetenskapligt språk svårtillgängligt för elever

Språket i naturvetenskapliga läromedel skiljer sig både från elevernas vardagliga språk och det språk som används i andra ämnen. Om eleverna inte möter de naturvetenskapliga begreppen på annat håll än i skolan kan ämnet vara svårt att ta till sig, konstaterar Judy Ribeck i sin avhandling.

Oklar lärarroll under prov i matematik

Många lärare är osäkra på hur mycket stöd de kan ge sina elever under en provsituation. Det visar Anette Bagger, som i sin avhandling har undersökt hur provsituationen påverkar eleverna och vad läraren gör för att stödja dem.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Så kommer ni igång med drama och digitala verktyg

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.