What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Det visar Cormac McGrath som forskat om förändringspraxis inom högre utbildning.

Fakta
Disputation

2017-06-12

Titel (eng)

What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Författare

Cormac McGrath

Handledare

Docent Klara Bolander Laksov, Karolinska Institutet Docent Terese Stenfors-Hayes, Karolinska Institutet PhD Torgny Roxå, Lund Universitet

Opponent

Professor, PhD Veronica Bamber, Queen Margaret University

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Cormac McGrath

Svenskt abstrakt:

Under 15 års tid har jag arbetat som pedagogisk utvecklare. I min praktik har jag träffat många pedagogiskt intresserade lärare, grupper av lärare och kollegiala ledare. Med denna avhandling ville jag undersöka hur dessa lärare, grupper och kollegiala ledare tar sig an förändringar när de vill utveckla sin praktik som pedagoger. Jag har studerat förändringar som utspelar sig på institutionsnivån, där ledningspositioner ofta innehas av personer som saknar formell ledarskapsutbildning och där folk arbetar med en mängd olika projekt, både som individer och i grupp. Min förhoppning är att resultaten kommer att gynna pedagogiskt intresserade lärare och ledare, och vidare att de kommer pedagogiska utvecklare till godo i det vidare arbetet med att stärka universitetens förmåga att jobba för att förbättra undervisning och lärande. Avhandlingen handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar. Avhandlingen undersöker detta genom fem empiriska studier som på olika sätt bidrar till och ökar vår förståelse för hur universitet och dess medlemmar arbetar med förändring. Avhandlingen lånar insikter från organisationsteori, teori om förändrings-agentskap samt teori och praxis som tagits fram inom forskningsfältet om högskolepedagogisk utveckling. Fokus för de fem empiriska studierna har varit på institutionsnivå, vid i första hand, ett svensk universitet. Var och en av studierna är nära kopplad till min egen praxis som pedagogisk utvecklare. Studie I studerar hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar till följd av utbildning (pedagogiska kurser) inom ramen för kompetensutveckling vid universitetet. Studie II och V utforskar hur kollegiala ledare på mellanchefsnivå arbetar med förändringspraxis. Studierna undersöker hur lärare engagerar kollegor i utvecklings- och förändringsarbete, men studerar också kollegiala ledares användning av teori i sin praktik. Studie II identifierar ledare, både informella och formella ledare som saknar formell, längre ledarskapsutbildning. Studie V identifierar kollegiala ledare som har en oftast kortare utbildning och undersöker hur de erfar och arbetar med förändring. Studie III studerar olika intressenters uppfattningar om ett förändringsinitiativ och visar att dessa föreställningar kan vara inkompatibla med varandra. Studie IV undersöker hur en grupp lärare antar och arbetar med förändring i sin praktik. Sammantaget tyder resultaten på att universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Vidare, indikerar resultaten att universitetet kan ha svårt att hantera att driva utveckling parallellt med den dagliga verksamheten. Resultaten tyder på att somliga individer som utbildar sig (på arbetsplatsen) har svårt att se hur de kan omvandla sina nyvunna kunskaper i praktiken. Resultaten visar också att utbildning i sig ger dem en känsla av entusiasm kring arbetet med undervisning. Därutöver, tyder resultaten på att kollegiala ledare ofta saknar systematiska metoder för arbeta med och driva förändringsarbete. Som en motåtgärd till att använda teori eller förändringsmodeller förlitar sig de kollegiala ledarna på dialog i sammanhanget av en samförståndssökande kollegial kultur.

Sidan publicerades 2017-06-13 10:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-10 09:44 av Susanne Sawander


Relaterat

De nya högskolornas framväxt

Signe Jernberg har forskat om en av de nya högskolornas framväxt. Ett överraskande resultat är att högskolan indirekt har påverkat de lokala politiska besluten snarare än att politiska beslut har styrt högskolan.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT

Jörgen Holmberg har forskat om undervisningsdesign som process och hur IKT kan användas för att skapa didaktiska mervärden för undervisning och lärande.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

”Liksom ett annat uppdrag”: iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Indoor air quality and chemical emissions of organic compounds in newly built low-energy preschools

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

Om det politiska i samhällskunskap: Agonism, populism och didaktik

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Vem och vad kan man lita på? Ungdomars förhållningssätt till budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Vilken mening!?: En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.