What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Det visar Cormac McGrath som forskat om förändringspraxis inom högre utbildning.

Fakta
Disputation

2017-06-12

Titel (eng)

What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Författare

Cormac McGrath

Handledare

Docent Klara Bolander Laksov, Karolinska Institutet Docent Terese Stenfors-Hayes, Karolinska Institutet PhD Torgny Roxå, Lund Universitet

Opponent

Professor, PhD Veronica Bamber, Queen Margaret University

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Cormac McGrath

Svenskt abstrakt:

Under 15 års tid har jag arbetat som pedagogisk utvecklare. I min praktik har jag träffat många pedagogiskt intresserade lärare, grupper av lärare och kollegiala ledare. Med denna avhandling ville jag undersöka hur dessa lärare, grupper och kollegiala ledare tar sig an förändringar när de vill utveckla sin praktik som pedagoger. Jag har studerat förändringar som utspelar sig på institutionsnivån, där ledningspositioner ofta innehas av personer som saknar formell ledarskapsutbildning och där folk arbetar med en mängd olika projekt, både som individer och i grupp. Min förhoppning är att resultaten kommer att gynna pedagogiskt intresserade lärare och ledare, och vidare att de kommer pedagogiska utvecklare till godo i det vidare arbetet med att stärka universitetens förmåga att jobba för att förbättra undervisning och lärande. Avhandlingen handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar. Avhandlingen undersöker detta genom fem empiriska studier som på olika sätt bidrar till och ökar vår förståelse för hur universitet och dess medlemmar arbetar med förändring. Avhandlingen lånar insikter från organisationsteori, teori om förändrings-agentskap samt teori och praxis som tagits fram inom forskningsfältet om högskolepedagogisk utveckling. Fokus för de fem empiriska studierna har varit på institutionsnivå, vid i första hand, ett svensk universitet. Var och en av studierna är nära kopplad till min egen praxis som pedagogisk utvecklare. Studie I studerar hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar till följd av utbildning (pedagogiska kurser) inom ramen för kompetensutveckling vid universitetet. Studie II och V utforskar hur kollegiala ledare på mellanchefsnivå arbetar med förändringspraxis. Studierna undersöker hur lärare engagerar kollegor i utvecklings- och förändringsarbete, men studerar också kollegiala ledares användning av teori i sin praktik. Studie II identifierar ledare, både informella och formella ledare som saknar formell, längre ledarskapsutbildning. Studie V identifierar kollegiala ledare som har en oftast kortare utbildning och undersöker hur de erfar och arbetar med förändring. Studie III studerar olika intressenters uppfattningar om ett förändringsinitiativ och visar att dessa föreställningar kan vara inkompatibla med varandra. Studie IV undersöker hur en grupp lärare antar och arbetar med förändring i sin praktik. Sammantaget tyder resultaten på att universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Vidare, indikerar resultaten att universitetet kan ha svårt att hantera att driva utveckling parallellt med den dagliga verksamheten. Resultaten tyder på att somliga individer som utbildar sig (på arbetsplatsen) har svårt att se hur de kan omvandla sina nyvunna kunskaper i praktiken. Resultaten visar också att utbildning i sig ger dem en känsla av entusiasm kring arbetet med undervisning. Därutöver, tyder resultaten på att kollegiala ledare ofta saknar systematiska metoder för arbeta med och driva förändringsarbete. Som en motåtgärd till att använda teori eller förändringsmodeller förlitar sig de kollegiala ledarna på dialog i sammanhanget av en samförståndssökande kollegial kultur.

Sidan publicerades 2017-06-13 10:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-10 09:44 av Susanne Sawander


Relaterat

De nya högskolornas framväxt

Signe Jernberg har forskat om en av de nya högskolornas framväxt. Ett överraskande resultat är att högskolan indirekt har påverkat de lokala politiska besluten snarare än att politiska beslut har styrt högskolan.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Meta-managing: A Study on How Superiors and Subordinates Manage Their Relationship in Everyday Work

Susanne Lundholms avhandling "Meta-managing: A Study on How Superiors and Subordinates Manage Their Relation" utforskar hur relationen mellan överordnade och underordnade konstrueras i det dagliga arbetet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.