Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Publicerad:2017-06-13
Uppdaterad:2017-10-10

Universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Det visar Cormac McGrath som forskat om förändringspraxis inom högre utbildning.

Författare

Cormac McGrath

Handledare

Docent Klara Bolander Laksov, Karolinska Institutet Docent Terese Stenfors-Hayes, Karolinska Institutet PhD Torgny Roxå, Lund Universitet

Opponent

Professor, PhD Veronica Bamber, Queen Margaret University

Disputerat vid

Karolinska Institutet

Disputationsdag

2017-06-12

Titel (eng)

What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Abstrakt

Under 15 års tid har jag arbetat som pedagogisk utvecklare. I min praktik har jag träffat många pedagogiskt intresserade lärare, grupper av lärare och kollegiala ledare. Med denna avhandling ville jag undersöka hur dessa lärare, grupper och kollegiala ledare tar sig an förändringar när de vill utveckla sin praktik som pedagoger. Jag har studerat förändringar som utspelar sig på institutionsnivån, där ledningspositioner ofta innehas av personer som saknar formell ledarskapsutbildning och där folk arbetar med en mängd olika projekt, både som individer och i grupp. Min förhoppning är att resultaten kommer att gynna pedagogiskt intresserade lärare och ledare, och vidare att de kommer pedagogiska utvecklare till godo i det vidare arbetet med att stärka universitetens förmåga att jobba för att förbättra undervisning och lärande. Avhandlingen handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar. Avhandlingen undersöker detta genom fem empiriska studier som på olika sätt bidrar till och ökar vår förståelse för hur universitet och dess medlemmar arbetar med förändring. Avhandlingen lånar insikter från organisationsteori, teori om förändrings-agentskap samt teori och praxis som tagits fram inom forskningsfältet om högskolepedagogisk utveckling. Fokus för de fem empiriska studierna har varit på institutionsnivå, vid i första hand, ett svensk universitet. Var och en av studierna är nära kopplad till min egen praxis som pedagogisk utvecklare. Studie I studerar hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar till följd av utbildning (pedagogiska kurser) inom ramen för kompetensutveckling vid universitetet. Studie II och V utforskar hur kollegiala ledare på mellanchefsnivå arbetar med förändringspraxis. Studierna undersöker hur lärare engagerar kollegor i utvecklings- och förändringsarbete, men studerar också kollegiala ledares användning av teori i sin praktik. Studie II identifierar ledare, både informella och formella ledare som saknar formell, längre ledarskapsutbildning. Studie V identifierar kollegiala ledare som har en oftast kortare utbildning och undersöker hur de erfar och arbetar med förändring. Studie III studerar olika intressenters uppfattningar om ett förändringsinitiativ och visar att dessa föreställningar kan vara inkompatibla med varandra. Studie IV undersöker hur en grupp lärare antar och arbetar med förändring i sin praktik. Sammantaget tyder resultaten på att universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Vidare, indikerar resultaten att universitetet kan ha svårt att hantera att driva utveckling parallellt med den dagliga verksamheten. Resultaten tyder på att somliga individer som utbildar sig (på arbetsplatsen) har svårt att se hur de kan omvandla sina nyvunna kunskaper i praktiken. Resultaten visar också att utbildning i sig ger dem en känsla av entusiasm kring arbetet med undervisning. Därutöver, tyder resultaten på att kollegiala ledare ofta saknar systematiska metoder för arbeta med och driva förändringsarbete. Som en motåtgärd till att använda teori eller förändringsmodeller förlitar sig de kollegiala ledarna på dialog i sammanhanget av en samförståndssökande kollegial kultur.

What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

This thesis is concerned with change practice, particularly in one specific higher education institution. The thesis examines theoretical perspectives of change practice and presents five empirical studies that, in different ways, contribute to our understanding of how universities and its members engage around and view opportunities for change.

The thesis borrows insights from organisational theory, theory of change agency and also theory and the practice of academic development. The thesis views change practice as a predominantly socio-cultural endeavour. The focus of the five empirical studies has been on the meso, departmental or networked level of a higher education institution. Each of the studies is closely connected to the practice of academic development and is thought to enhance the practice that academic developers engage in. At the same time, the focal point is on the academic staff members of the universities.

Study I explores how teachers perceive opportunities and challenges that are afforded in the wake of capacity building initiatives at the university. Studies II and V explore collegial leaders at middle management level practice of working with change practice. These studies look more closely at the particular practice of bringing about change, but also study collegial leaders use of theory in their practice. Study II identifies leaders, both informal and formal leaders who lack leadership training. Study V identifies collegial leaders who have had some training. Study III studies different stakeholders’ conceptions of a change initiative. Study IV explores how a group of teachers take on and bring about changes in their practice.

The findings, when taken together suggest that the university and its individual members may have difficulty dealing with the contemporaneousness and the many aspects of capacity building and change practice. The findings suggest that many individuals who attend continued professional development training do not readily see how they can translate their training into practice. It also shows that training, per se, offers them a sense of enthusiasm around the work of teaching. Further they show that when change initiatives come around, the many stakeholders share a nomenclature of change that is potentially incompatible. The findings show how groups of teachers take command of their own practice when working with assessing students’ work. Moreover, the findings suggest that collegial leaders often lack systematic and theory-driven approaches to change practice. As a counter-measure to using theory or models of change the collegial leaders rely on dialogue in the context of a consensus seeking collegial culture as a way of bringing about change.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev