What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Det visar Cormac McGrath som forskat om förändringspraxis inom högre utbildning.

Fakta
Disputation

2017-06-12

Titel (eng)

What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.

Författare

Cormac McGrath

Handledare

Docent Klara Bolander Laksov, Karolinska Institutet Docent Terese Stenfors-Hayes, Karolinska Institutet PhD Torgny Roxå, Lund Universitet

Opponent

Professor, PhD Veronica Bamber, Queen Margaret University

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Cormac McGrath

Svenskt abstrakt:

Under 15 års tid har jag arbetat som pedagogisk utvecklare. I min praktik har jag träffat många pedagogiskt intresserade lärare, grupper av lärare och kollegiala ledare. Med denna avhandling ville jag undersöka hur dessa lärare, grupper och kollegiala ledare tar sig an förändringar när de vill utveckla sin praktik som pedagoger. Jag har studerat förändringar som utspelar sig på institutionsnivån, där ledningspositioner ofta innehas av personer som saknar formell ledarskapsutbildning och där folk arbetar med en mängd olika projekt, både som individer och i grupp. Min förhoppning är att resultaten kommer att gynna pedagogiskt intresserade lärare och ledare, och vidare att de kommer pedagogiska utvecklare till godo i det vidare arbetet med att stärka universitetens förmåga att jobba för att förbättra undervisning och lärande. Avhandlingen handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar. Avhandlingen undersöker detta genom fem empiriska studier som på olika sätt bidrar till och ökar vår förståelse för hur universitet och dess medlemmar arbetar med förändring. Avhandlingen lånar insikter från organisationsteori, teori om förändrings-agentskap samt teori och praxis som tagits fram inom forskningsfältet om högskolepedagogisk utveckling. Fokus för de fem empiriska studierna har varit på institutionsnivå, vid i första hand, ett svensk universitet. Var och en av studierna är nära kopplad till min egen praxis som pedagogisk utvecklare. Studie I studerar hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar till följd av utbildning (pedagogiska kurser) inom ramen för kompetensutveckling vid universitetet. Studie II och V utforskar hur kollegiala ledare på mellanchefsnivå arbetar med förändringspraxis. Studierna undersöker hur lärare engagerar kollegor i utvecklings- och förändringsarbete, men studerar också kollegiala ledares användning av teori i sin praktik. Studie II identifierar ledare, både informella och formella ledare som saknar formell, längre ledarskapsutbildning. Studie V identifierar kollegiala ledare som har en oftast kortare utbildning och undersöker hur de erfar och arbetar med förändring. Studie III studerar olika intressenters uppfattningar om ett förändringsinitiativ och visar att dessa föreställningar kan vara inkompatibla med varandra. Studie IV undersöker hur en grupp lärare antar och arbetar med förändring i sin praktik. Sammantaget tyder resultaten på att universiteten och dess lärare tar sig an förändring och förändringspraxis utan systematik. Vidare, indikerar resultaten att universitetet kan ha svårt att hantera att driva utveckling parallellt med den dagliga verksamheten. Resultaten tyder på att somliga individer som utbildar sig (på arbetsplatsen) har svårt att se hur de kan omvandla sina nyvunna kunskaper i praktiken. Resultaten visar också att utbildning i sig ger dem en känsla av entusiasm kring arbetet med undervisning. Därutöver, tyder resultaten på att kollegiala ledare ofta saknar systematiska metoder för arbeta med och driva förändringsarbete. Som en motåtgärd till att använda teori eller förändringsmodeller förlitar sig de kollegiala ledarna på dialog i sammanhanget av en samförståndssökande kollegial kultur.

Sidan publicerades 2017-06-13 10:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-10 09:44 av Susanne Sawander


Relaterat

De nya högskolornas framväxt

Signe Jernberg har forskat om en av de nya högskolornas framväxt. Ett överraskande resultat är att högskolan indirekt har påverkat de lokala politiska besluten snarare än att politiska beslut har styrt högskolan.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.