Talking With Each Other: The Role of Language Environment Factors on Early Language Development From Different Perspectives

Sandra Nyberg har undersökt språkutvecklingen hos barn, som växer upp i en svensktalande kontext, vid 9 och 25 månaders ålder.

Fakta
Disputation

2022-12-09

Titel (sv)

Prata Med Varandra : Språkmiljöfaktorers Roll För Tidig Språkutveckling Utifrån Olika Perspektiv (Svenska)

Titel (eng)

Talking With Each Other: The Role of Language Environment Factors on Early Language Development From Different Perspectives

Författare

Sandra Nyberg

Handledare

Professor Sally Wiggins Young, Linköpings universitet Örjan Dahlström, Linköpings universitet

Opponent

Associate Professor Malin Bergström, Karolinska institutet

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande,

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

En central aspekt för barns språkutveckling är språkmiljön, där i synnerhet faktorer relaterade till förälder och hemmet är viktiga under de tidiga åren. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka typiskt utvecklade barns språkutveckling i relation till språkmiljöfaktorer rörande förälder och hemmiljö. Mer specifikt så studerades språkutvecklingen hos barn, som växer upp i en svensktalande kontext, vid 9 och 25 månaders ålder. För att uppnå en mer nyanserad förståelse av barns språkutveckling användes olika perspektiv och metoder.

Denna avhandling är baserad på fyra studier. Studie I–III är genomförda inom ramen för utvecklingspsykologi och Studie IV inom ramen för diskursiv psykologi. Studie I studerade relationen mellan olika faktorer i språkmiljön i hemmet och språkutveckling vid 9 månaders ålder. Resultaten visade att antal yttrade ord från föräldrar och barnets vokaliseringar var signifikant och positivt associerat med språkutveckling, medan föräldra-barn interaktion och elektroniskt ljud var icke-signifi-kant. Studie II undersökte associationen mellan föräldrars yttranden relaterade till mentala tillstånd och barns yttranden av detta slag samt barns generella språkutveckling vid 25 månaders ålder. Föräldrarnas yttranden relaterade till mentala tillstånd var inte signifikant associerat med varken barnens yttranden eller barnens generella språkutveckling. Studie III undersökte relationen mellan föräldrarnas ’mind-mindedness’ då barnen var 9 månader gamla och barnens språkutveckling vid 9 respektive 25 månaders ålder. Förälderns ’mind-mindedness’ var inte signifikant associerat med barnens språkutveckling vid varken 9 eller 25 månaders ålder. Studie IV studerade i detalj användningen av ord kopp-lade till mentala tillstånd hos 25 månader gamla barn. Mer specifikt studerades hur barn använde ordet vill i en lekstund mellan förälder och barn. Resultatet visade att barnens användande av ordet vill utförde flera sociala handlingar, däribland förfrågan, avvisning och att redogöra för det egna beteendet.

Sammantaget pekar resultaten på att det är en komplex interaktion mellan språkmiljöfaktorer och språkutveckling som kan studeras från olika perspektiv. Denna avhandling har varit ett första steg för utvecklingspsykologi och diskursiv psykologi att prata med varandra och att beskriva bidraget från vardera perspektiv för förståelsen av språkutveckling. Hur relationen mellan språkmiljö och språkutveckling forskas på beror på den teoretiska grunden för forskningen. Framtida forskning behövs i samarbete mellan perspektiven för att nå en så rik kunskap om barns språk som möjligt.

Sidan publicerades 2022-12-07 13:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser