Teacher sorting and the opportunity gap: a cross-national investigation of institutional differentiation and educational equity

Leah Natasha Glassow  har undersökt problemet med socioekonomiskt relaterad lärarsortering ur ett internationellt perspektiv.

Fakta
Disputation

2023-02-03

Titel (eng)

Teacher sorting and the opportunity gap: a cross-national investigation of institutional differentiation and educational equity

Författare

Leah Natasha Glassow

Handledare

Professor Kajsa Yang Hansen, Göteborgs universitet Senior professor Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Leonidas Kyriakides, University of Cyprus

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Inequitable access to teacher competence (‘teacher sorting’ or the teacher ‘opportunity gap’) is increasingly the focus of international educational bodies worldwide but is still relatively underexplored empirically. The overarching purpose of this doctoral thesis is to investigate the relationship between teacher sorting and educational inequity from a cross-national perspective, while empirically addressing theoretical questions related to social reproduction and inequality of educational opportunities in school systems. A final aim is to provide empirically grounded policy recommendations related to the findings. With these aims in mind, the constituent studies in the thesis cover several facets of the phenomenon of teacher sorting: the magnitude and development cross-nationally over the past two decades, the impact on inequity in student test scores, as well as the associated institutional features. The data come from international large-scale assessments such as the Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS, 1999-2019) and the Teaching and Learning International Survey (TALIS, 2018), and include 32 and 46 education systems, respectively, with a special focus on mathematics and science teachers. The main analytical approaches include descriptive statistical methods, panel data regressions with country fixed effects, and hierarchical generalized linear modelling. The dissertation is comprised of four empirical studies. Study I investigates the magnitude of teacher sorting cross-nationally as well as its development since 1999. Results show that the magnitude of inequity varies by the country and teacher qualification in focus. Few countries show widening inequities in the teacher qualification gaps. Study II investigates the impact of teacher sorting on mathematics achievement inequity and finds that more pronounced sorting by specialization exacerbates inequity in student achievement, and that this finding remains marginally significant after controlling for increasing socioeconomic school segregation. Studies III and IV investigate policy- and institution-level correlates of teacher sorting and teacher turnover, respectively. The results of Study III show a general pattern of mixed results related to stratification, accountability, autonomy, and competition, depending on the teacher quality indicator in focus. National economic development level as well as school competition were positively related to the slope on more than one occasion, however. Study IV found a more pronounced relationship between teacher turnover intentions and classroom SES in school systems with more widespread use of external accountability practices with student performance data. The results point to several key conclusions. First, there was evidence of inequity in teacher sorting across many educational systems to varying degrees. The patterns varied depending on how teacher qualifications and socioeconomic status were measured as well as how students were grouped. Next, the studies provided mixed results regarding school autonomy, accountability, competition and stratification, indicating that the determinants of socioeconomic teacher sorting do not easily generalize according to cross-national patterns. School competition was the single system-level variable to be associated with both qualifications. Despite this, performance data-based accountability (teacher appraisal) was consistently associated with higher turnover intention rates in low-SES settings. Appraisal of teacher performance for those working in lower-SES classrooms should rely on metrics other than performance data and should be conducted by those with appropriate knowledge of the school context. With respect to inequity in student outcomes, socioeconomic teacher sorting by specialization was found to have a modest effect. In most cases, priority should be given to democratizing access to teachers with appropriate content knowledge, but educational systems must go beyond providing socioeconomically disadvantaged students with teachers with basic qualification levels. While incentivizing the most competent teachers to work in socioeconomically disadvantaged settings is an ongoing challenge for many educational systems, building upon the content knowledge of underqualified mathematics teachers currently working in hard-to-staff settings is a worthwhile endeavor. Last, while reducing teacher sorting by specialization is likely to alleviate some degree of inequity in educational outcomes, it is not a panacea in the wider context of rising income inequality and social segregation in many educational systems.

Sidan publicerades 2023-01-16 15:06 av Susanne Sawander


Relaterat

Modersmål

Välkommen på konferens om modersmålsundervisning för dig som undervisar i modersmål! Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Malmö eller via webbkonferensen.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!