Teachers’ Beliefs and Strategies when Teaching Reading in Multilingual Settings. Case Studies in German, Swedish and Chilean Grade 4 Classrooms

Monica Bravo Granström vill med sin forskning bidra med kunskap om lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.

Fakta
Disputation

2019-11-29

Titel (eng)

Teachers’ Beliefs and Strategies when Teaching Reading in Multilingual Settings. Case Studies in German, Swedish and Chilean Grade 4 Classrooms

Författare

Monica Bravo Granström

Handledare

Prof. Dr. Gregor Lang-Wojtasik, Dr. Ulf Fredriksson

Opponent

Prof. Dr. Gregor Lang-Wojtasik, Dr. Ulf Fredriksson, Prof. Dr. Karin Schweizer, Prof. Dr. Katja Kansteiner, Prof. Dr. Joachim Rottmann, Prof. Dr. Stefan König

Lärosäte

University of Education/Pädagogische Hochschule Weingarten (Tyskland)

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Globalisering har inte bara förändrat vårt samhälle, utan även haft stor påverkan på utbildningssektorn. Genom migration har antalet flerspråkiga elever i många skolor ökat. På ett politiskt plan är det få som argumenterar mot flerspråkigheten, snarare framförs initiativ för att främja den. På ett praktiskt plan har emellertid utmaningarna inom undervisning och utbildningspolitik ökat som resultat av den språkliga mångfalden hos eleverna. Läsning anses vara väldigt viktig för inlärning överhuvudtaget, men hur tas elevernas flerspråkighet ur deras egen livsvärld i beaktande i undervisningen? Tidigare forskning visar på starka kopplingar mellan lärares uppfattningar (beliefs) och deras praxis vilket gör detta till ett intrigerande ämne. Det övergripande syftet med denna studie var därför att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer. Materialet utgörs av fallstudier genomförda i olika miljöer av språklig mångfald som undersökts med en tvärvetenskaplig, kvalitativ ansats. Fallstudierna inkluderar klassrumsobervationer samt intervjuer med lärare i tyska, svenska och chilenska skolklasser i årskurs 4. En kvalitativ innehållsanalys, uppdelad i tre analysprocedurer, genomfördes och resultaten tyder på dualistiska uppfattningar hos lärarna. Att skilja på språken verkar vara av betydelse, vilket nästan endast ger utrymme till språket som används i undervisningen. Detta återspeglas i lärarnas stategier och leder till en statisk implementering där elevernas språk från hemmet normalt sett inte inkluderas. Även en viss brist på professionell kompetens kring flerspråkighet kunde observeras. Detta gör att uppfattningar, snarare än evidensbaserad kunskap, är en avgörande faktor bakom pedagogiska val. Fyra olika typer av strategier för undervisning i flerspråkiga miljöer kunde identifieras och en typ av strategi som inte skänker den språkliga mångfalden någon större uppmärksamhet, utan snarare uppvisar en blindhet inför mångfalden, verkar dominera.

Sidan publicerades 2019-06-25 15:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum

Mikael Persson har undersökt elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser