Teachers’ Relational Practices and Professionality

Fakta
Disputation

2010-04-09

Titel (eng)

Teachers’ Relational Practices and Professionality

Författare

Anneli Frelin

Handledare

Professor Carl Anders Säfström, professor Caroline Liberg

Opponent

Professor Ivor Goodson

Institution

Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Anneli Frelin

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om sådant som lärare behöver kunna utöver sina ämnen och de ämnesdidaktiska kunskaperna; om lärares relationella professionalitet. Lärare etablerar och upprätthåller i sitt arbete många relationer i syfte att möjliggöra och främja undervisning till sina elever men också mellan sina elever. Detta arbete, lärares relationsarbete, är något man kan lära sig, inte en personlig egenskap utan en kunskap. Lärares arbete och professionalitet knyts till didaktik, som handlar om undervisningens villkor, urval och processer. Alla som har arbetat i skolan har upplevt den komplexitet som uppdraget präglas av. Här behandlas såväl innehållskomplexitet, medelskomplexitet samt syfteskomplexitet. Läraryrket har under olika tidsperioder varit föremål för såväl professionaliseringssträvanden som utsatta för de-professionalisering. Praktisk lärarkunskap är kontextbunden och ibland svår att sätta ord på, och har ibland kallats tyst kunskap. Avhandlingen har ett relationellt perspektiv, vilket bland annat innebär att den inte fokuserar på läraren som individ utan på de handlingar lärare utför i relation med andra, och på vilka slags relationer de försöker skapa i sitt arbete. Elva lärare från förskolan till gymnasiet har intervjuats och observerats, och utifrån deras berättelser och praktiska argument har deras relationsarbete kartlagts och begreppsliggjorts. Detta arbete innebär bland annat att förhandla med elever om förtroendefulla relationer, och att etablera relationer där läraren upplevs som medmänsklig. Arbetet är också inriktat mot att förbättra elevens relation till sig själv, elevens självbild. Dessa relationer begreppsliggörs som undervisningsrelationer, lärar-elevrelationer där undervisning är möjlig. Lärares relationsarbete handlar även om relationer mellan elever, där de använder sig av redan existerande positiva relationer i gruppen, och när relationerna är ojämlika inriktas arbetet mot att balansera dem. Att hantera konflikter och kränkningar tillhör också denna aspekt av relationsarbete, och sammantaget begreppsliggörs arbetet som försök att gestalta undervisningsgemenskaper. Något som har blivit framlyft i ljuset är lärares uppdragsperception. De val som lärare gör i undervisningssituationen har betydelse för hur problemen konstrueras, vilka lösningar som blir möjliga men även för hur ansvaret för att lösa dem fördelas. På basis av resultaten hävdas att det finns tillfällen då relationer i skolan är i behov av hårt och medvetet arbete från lärarens sida för att vara eller bli undervisningsrelationer. Det vill säga, man kan inte ta för givet att villkoren för att kunna undervisa redan är uppfyllda, utan dessa är underbyggda av en mängd subtila relationella förutsättningar. Således finns det en dimension av lärarprofessionalitet som handlar om att hantera och skapa dessa förutsättningar.

Sidan publicerades 2010-03-25 00:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 17:03 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.