Teachers’ work in times of restructuring: On contextual influences for collegiality and professionality.

Katarina Samuelsson visar i sin avhandling hur förutsättningar för lärares arbete, kollegialitet och professionalitet skiljer sig åt, till och med mellan skolor i en och samma kommun.

Fakta
Disputation

2019-05-10

Titel (eng)

Teachers’ work in times of restructuring: On contextual influences for collegiality and professionality.

Författare

Katarina Samuelsson

Handledare

Professor Sverker Lindblad, Göteborgs universitet Docent Britt-Marie Apelgren, Göteborgs universitet Professor Milbrey McLaughlin, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Christina Segerholm, Umeå Universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Katarina Samuelsson

Abstract in English:

The research in this thesis is situated in the intersection of teachers’ work and contexts of education. It departs from an interest in contextual influences on teachers’ work and professionality under restructuring. It is to be understood as a criticism of a widespread focus, sometimes met in research and in policy, on teachers as individuals and a simplification of teachers’ work. It also departs from a questioning of representations: who has the right to problematize teachers’ work and on what basis? I explore how teachers deal as agents with changes in governance in an era of educational restructuring in order to gain knowledge about influences on teachers’ work and professionality. More specifically, the analyses show how teachers’ work is enabled or constrained by external models of governance. The thesis consists of three sub-studies, involving responses to governance, in terms of organizational structures and expectations in different contexts of education. Theory of institutional logics provides me with a contextually sensitive profession theory that deals with influences on governing work. The intention is that by studying teacher responses to educational governance in different contexts of education through theories of institutional logics the emergent characteristics of teachers’ work and professionality under restructuring can be identified and commented on. I align with research on contemporary education policy and the teaching profession and explore influences on teachers’ work under restructuring with contradictory professional expectations. Thus, in the three articles, the focus is not on the governing or educational system as such but on contextual influences on responses to organizational structures and expectations. There is rather a broad conceptual framing of governing in regard to educational restructuring in terms of marketization, privatization, governing by results and new public management.

Sidan publicerades 2019-05-10 10:49 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-05-21 14:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.