Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?

När Johan Häggström jämförde kinesiska och svenska lärares undervisning av linjära ekvationer, lade han märke till att en del aspekter ofta togs för givet i undervisningen - de hölls konstanta. Det får konsekvenser för elevernas möjligheter till lärande, säger han, eftersom saker som hålls konstanta är svåra att urskilja. Lösningen? Variera, variera, variera!

Fakta
Disputation

2008-05-16

Titel (eng)

Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?

Författare

Johan Häggström

Handledare

Professor Ference Marton och Universitetslektor Jonas Emanuelsson, IPD, Göteborgs universitet

Opponent

Professor David Clarke, University of Melbourne, Australien

Institution

Insitutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Beställ avhandlingen här (endast tryckt)
Läs pressmeddelande (GU)
Läs Skolportens intervju med Johan Häggström

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen bygger på en studie av hur matematikämnet hanteras och görs tillgängligt för eleverna i undervisningen. Många faktorer som kan ha betydelse för hur matematikundervisningen fungerar, t ex klassens storlek och antal lektioner per vecka, är svåra för lärare att påverka. Hur själva matematiken ska behandlas i undervisningen är lärare däremot tvungna att ta ställning till inför varje lektion – vilka exempel ska tas upp och på vilket sätt, vilka aspekter av innehållet är viktiga att betona och på vilket sätt, vilka uppgifter ska eleverna arbeta med etc. Det är skillnader beträffande just dessa faktorer som varit i fokus i denna studie. En av utgångspunkterna för studien har varit att vad som är möjligt för elever att lära om matematik i skolan hänger ihop med hur de erfar matematikinnehållet, vilket i sin tur hänger ihop med hur matematiken behandlas i undervisningen.

Sexton lektioner från sex högstadieklasser i Sverige och Kina har analyserats och jämförts. Lektionerna ingår i ett stort datamaterial av videoinspelade lektioner från ett pågående internationellt forskningsprojekt – the Learner’s Perspective Study. De undervisande lärarna är erfarna och lokalt ansedda som duktiga lärare. Lektionerna kan betraktas som exempel på god undervisning från respektive land. I alla studerade lektioner behandlas samma matematikinnehåll – linjära ekvationssystem och substitutionsmetoden. Analysen är baserad på variationsteorin och gjord med syftet att beskriva skillnader i vad som varit möjligt för eleverna att uppfatta av matematikinnehållet. Jämförelsen av undervisningen har gjorts genom mycket detaljerade beskrivningar av lärandeobjekten med hjälp av begreppet dimension av variation.

Resultatet visar tydliga skillnader i hur innehållet hanterades och vad som gjorts möjligt för eleverna att lära. Skillnader i drygt tjugo olika aspekter av det matematiska innehållet framträdde i analysen. Flera av dessa är troligen så självklara för lärare att de riskerar att tas för givna i undervisningen. I de kinesiska klassrummen förekom flera exempel på väl strukturerade och genomtänkta sätt att behandla innehållet. Genom att skapa kontraster och variation på ett systematiskt sätt gav dessa lärare sina elever möjlighet att urskilja och erfara viktiga aspekter av matematikinnehållet.

Det är många gånger svårt att försöka använda metoder från en annan skolkultur i sin egen undervisning då dessa kan vara så kulturellt laddade att de upplevs som alltför främmande. När det gäller idén om systematisk och genomtänkt variation av innehållet, för att lyfta fram viktiga aspekter, så kan den tillämpas oavsett klassens storlek och hur undervisningen är organiserad. På den här punkten kan svensk matematikundervisning lära av vad som verkar vara ett kinesiskt sätt att undervisa.

Sidan publicerades 2008-05-09 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 13:43 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)