Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?

När Johan Häggström jämförde kinesiska och svenska lärares undervisning av linjära ekvationer, lade han märke till att en del aspekter ofta togs för givet i undervisningen - de hölls konstanta. Det får konsekvenser för elevernas möjligheter till lärande, säger han, eftersom saker som hålls konstanta är svåra att urskilja. Lösningen? Variera, variera, variera!

Fakta
Disputation

2008-05-16

Titel (eng)

Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?

Författare

Johan Häggström

Handledare

Professor Ference Marton och Universitetslektor Jonas Emanuelsson, IPD, Göteborgs universitet

Opponent

Professor David Clarke, University of Melbourne, Australien

Institution

Insitutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Beställ avhandlingen här (endast tryckt)
Läs pressmeddelande (GU)
Läs Skolportens intervju med Johan Häggström

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen bygger på en studie av hur matematikämnet hanteras och görs tillgängligt för eleverna i undervisningen. Många faktorer som kan ha betydelse för hur matematikundervisningen fungerar, t ex klassens storlek och antal lektioner per vecka, är svåra för lärare att påverka. Hur själva matematiken ska behandlas i undervisningen är lärare däremot tvungna att ta ställning till inför varje lektion – vilka exempel ska tas upp och på vilket sätt, vilka aspekter av innehållet är viktiga att betona och på vilket sätt, vilka uppgifter ska eleverna arbeta med etc. Det är skillnader beträffande just dessa faktorer som varit i fokus i denna studie. En av utgångspunkterna för studien har varit att vad som är möjligt för elever att lära om matematik i skolan hänger ihop med hur de erfar matematikinnehållet, vilket i sin tur hänger ihop med hur matematiken behandlas i undervisningen.

Sexton lektioner från sex högstadieklasser i Sverige och Kina har analyserats och jämförts. Lektionerna ingår i ett stort datamaterial av videoinspelade lektioner från ett pågående internationellt forskningsprojekt – the Learner’s Perspective Study. De undervisande lärarna är erfarna och lokalt ansedda som duktiga lärare. Lektionerna kan betraktas som exempel på god undervisning från respektive land. I alla studerade lektioner behandlas samma matematikinnehåll – linjära ekvationssystem och substitutionsmetoden. Analysen är baserad på variationsteorin och gjord med syftet att beskriva skillnader i vad som varit möjligt för eleverna att uppfatta av matematikinnehållet. Jämförelsen av undervisningen har gjorts genom mycket detaljerade beskrivningar av lärandeobjekten med hjälp av begreppet dimension av variation.

Resultatet visar tydliga skillnader i hur innehållet hanterades och vad som gjorts möjligt för eleverna att lära. Skillnader i drygt tjugo olika aspekter av det matematiska innehållet framträdde i analysen. Flera av dessa är troligen så självklara för lärare att de riskerar att tas för givna i undervisningen. I de kinesiska klassrummen förekom flera exempel på väl strukturerade och genomtänkta sätt att behandla innehållet. Genom att skapa kontraster och variation på ett systematiskt sätt gav dessa lärare sina elever möjlighet att urskilja och erfara viktiga aspekter av matematikinnehållet.

Det är många gånger svårt att försöka använda metoder från en annan skolkultur i sin egen undervisning då dessa kan vara så kulturellt laddade att de upplevs som alltför främmande. När det gäller idén om systematisk och genomtänkt variation av innehållet, för att lyfta fram viktiga aspekter, så kan den tillämpas oavsett klassens storlek och hur undervisningen är organiserad. På den här punkten kan svensk matematikundervisning lära av vad som verkar vara ett kinesiskt sätt att undervisa.

Sidan publicerades 2008-05-09 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 13:43 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.