Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?

När Johan Häggström jämförde kinesiska och svenska lärares undervisning av linjära ekvationer, lade han märke till att en del aspekter ofta togs för givet i undervisningen - de hölls konstanta. Det får konsekvenser för elevernas möjligheter till lärande, säger han, eftersom saker som hålls konstanta är svåra att urskilja. Lösningen? Variera, variera, variera!

Fakta
Disputation

2008-05-16

Titel (eng)

Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?

Författare

Johan Häggström

Handledare

Professor Ference Marton och Universitetslektor Jonas Emanuelsson, IPD, Göteborgs universitet

Opponent

Professor David Clarke, University of Melbourne, Australien

Institution

Insitutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Beställ avhandlingen här (endast tryckt)
Läs pressmeddelande (GU)
Läs Skolportens intervju med Johan Häggström

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen bygger på en studie av hur matematikämnet hanteras och görs tillgängligt för eleverna i undervisningen. Många faktorer som kan ha betydelse för hur matematikundervisningen fungerar, t ex klassens storlek och antal lektioner per vecka, är svåra för lärare att påverka. Hur själva matematiken ska behandlas i undervisningen är lärare däremot tvungna att ta ställning till inför varje lektion – vilka exempel ska tas upp och på vilket sätt, vilka aspekter av innehållet är viktiga att betona och på vilket sätt, vilka uppgifter ska eleverna arbeta med etc. Det är skillnader beträffande just dessa faktorer som varit i fokus i denna studie. En av utgångspunkterna för studien har varit att vad som är möjligt för elever att lära om matematik i skolan hänger ihop med hur de erfar matematikinnehållet, vilket i sin tur hänger ihop med hur matematiken behandlas i undervisningen.

Sexton lektioner från sex högstadieklasser i Sverige och Kina har analyserats och jämförts. Lektionerna ingår i ett stort datamaterial av videoinspelade lektioner från ett pågående internationellt forskningsprojekt – the Learner’s Perspective Study. De undervisande lärarna är erfarna och lokalt ansedda som duktiga lärare. Lektionerna kan betraktas som exempel på god undervisning från respektive land. I alla studerade lektioner behandlas samma matematikinnehåll – linjära ekvationssystem och substitutionsmetoden. Analysen är baserad på variationsteorin och gjord med syftet att beskriva skillnader i vad som varit möjligt för eleverna att uppfatta av matematikinnehållet. Jämförelsen av undervisningen har gjorts genom mycket detaljerade beskrivningar av lärandeobjekten med hjälp av begreppet dimension av variation.

Resultatet visar tydliga skillnader i hur innehållet hanterades och vad som gjorts möjligt för eleverna att lära. Skillnader i drygt tjugo olika aspekter av det matematiska innehållet framträdde i analysen. Flera av dessa är troligen så självklara för lärare att de riskerar att tas för givna i undervisningen. I de kinesiska klassrummen förekom flera exempel på väl strukturerade och genomtänkta sätt att behandla innehållet. Genom att skapa kontraster och variation på ett systematiskt sätt gav dessa lärare sina elever möjlighet att urskilja och erfara viktiga aspekter av matematikinnehållet.

Det är många gånger svårt att försöka använda metoder från en annan skolkultur i sin egen undervisning då dessa kan vara så kulturellt laddade att de upplevs som alltför främmande. När det gäller idén om systematisk och genomtänkt variation av innehållet, för att lyfta fram viktiga aspekter, så kan den tillämpas oavsett klassens storlek och hur undervisningen är organiserad. På den här punkten kan svensk matematikundervisning lära av vad som verkar vara ett kinesiskt sätt att undervisa.

Sidan publicerades 2008-05-09 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 13:43 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!