Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?

När Johan Häggström jämförde kinesiska och svenska lärares undervisning av linjära ekvationer, lade han märke till att en del aspekter ofta togs för givet i undervisningen - de hölls konstanta. Det får konsekvenser för elevernas möjligheter till lärande, säger han, eftersom saker som hålls konstanta är svåra att urskilja. Lösningen? Variera, variera, variera!

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen bygger på en studie av hur matematikämnet hanteras och görs tillgängligt för eleverna i undervisningen. Många faktorer som kan ha betydelse för hur matematikundervisningen fungerar, t ex klassens storlek och antal lektioner per vecka, är svåra för lärare att påverka. Hur själva matematiken ska behandlas i undervisningen är lärare däremot tvungna att ta ställning till inför varje lektion – vilka exempel ska tas upp och på vilket sätt, vilka aspekter av innehållet är viktiga att betona och på vilket sätt, vilka uppgifter ska eleverna arbeta med etc. Det är skillnader beträffande just dessa faktorer som varit i fokus i denna studie. En av utgångspunkterna för studien har varit att vad som är möjligt för elever att lära om matematik i skolan hänger ihop med hur de erfar matematikinnehållet, vilket i sin tur hänger ihop med hur matematiken behandlas i undervisningen.

Sexton lektioner från sex högstadieklasser i Sverige och Kina har analyserats och jämförts. Lektionerna ingår i ett stort datamaterial av videoinspelade lektioner från ett pågående internationellt forskningsprojekt – the Learner’s Perspective Study. De undervisande lärarna är erfarna och lokalt ansedda som duktiga lärare. Lektionerna kan betraktas som exempel på god undervisning från respektive land. I alla studerade lektioner behandlas samma matematikinnehåll – linjära ekvationssystem och substitutionsmetoden. Analysen är baserad på variationsteorin och gjord med syftet att beskriva skillnader i vad som varit möjligt för eleverna att uppfatta av matematikinnehållet. Jämförelsen av undervisningen har gjorts genom mycket detaljerade beskrivningar av lärandeobjekten med hjälp av begreppet dimension av variation.

Resultatet visar tydliga skillnader i hur innehållet hanterades och vad som gjorts möjligt för eleverna att lära. Skillnader i drygt tjugo olika aspekter av det matematiska innehållet framträdde i analysen. Flera av dessa är troligen så självklara för lärare att de riskerar att tas för givna i undervisningen. I de kinesiska klassrummen förekom flera exempel på väl strukturerade och genomtänkta sätt att behandla innehållet. Genom att skapa kontraster och variation på ett systematiskt sätt gav dessa lärare sina elever möjlighet att urskilja och erfara viktiga aspekter av matematikinnehållet.

Det är många gånger svårt att försöka använda metoder från en annan skolkultur i sin egen undervisning då dessa kan vara så kulturellt laddade att de upplevs som alltför främmande. När det gäller idén om systematisk och genomtänkt variation av innehållet, för att lyfta fram viktiga aspekter, så kan den tillämpas oavsett klassens storlek och hur undervisningen är organiserad. På den här punkten kan svensk matematikundervisning lära av vad som verkar vara ett kinesiskt sätt att undervisa.

Sidan publicerades 2008-05-09 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 13:43 av John Miller