Teknik i skolan: en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn

Teknik i skolan: en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn

Syftet med studien är att undersöka hur teknik som skolämne formas till pedagogisk handling. De forskningsfrågor som stalls är:
Hur varierar undervisning i skolämnet teknik med avseende på innehåll och undervisningsprocess?
Hur påverkar ramfaktorerna undervisningen i teknik?

Som analysverktyg används begrepp genererade från filosofi kring teknik och undervisningsfilosofi samt ramfaktorteori för att belysa undervisningen i två lärares praktiker i grundskolans tidigare skolår. Med utgångspunkt från Heideggers filosofi kring teknikens väsen och Deweys filosofi om utbildning introduceras begreppen plats samt teknikgestaltning med dess ingående faser, nämligen uppdragsformulering, analys, visualisering/konstruktion samt utvärdering/reflektion.

Forskningsfrågorna är undersökta med hjälp av två fallstudier över en tidsperiod av ett läsår. Datainsamlingen baseras på etnografisk metod och består av observationer, videoinspelningar, dokumentation i form av lärares dagböcker samt elevarbeten, bandinspelade intervjuer med elever och intervjuer med de två lärarna både före och efter projekttidens slut. Det övergripande resultatet består i slutsatsen att de två lärarna i sina praktiker i varierande grad använder platsen, det vill säga de försöker att utgå från elevernas egna erfarenheter och den omgivande tekniska miljön som utgångspunkt för teknikundervisningen. De försöker att organisera sin undervisning så det blir en process där elevernas eget lärande står i centrum istället för en process där de som lärare förmedlar ett innehåll som eleverna är mottagare av. I denna process används olika representationsformer som t.ex. skisser, modellkonstruktioner och skriven dokumentation och i och med arbetet med modellkonstruktioner finns en gemensam nämnare i det att olika material och verktyg används. Det finns även likheter i det att eleverna i båda praktiker ges möjligheter att arbeta med problemlösning där det inte finns givna svar och detta arbete görs tillsammans i grupp. Men de båda lärarna stöter på problem på grund av sin egen bakgrund i förmedlingspedagogik vilket resulterar i det faktum att teknikgestaltning blir svårt att organisera. Strikta gränser mellan olika ämnen och lärare, den strukturerade tiden som gäller i de två skolorna, klassrummets utformning samt bristen på material och verktyg påverkar möjligheterna för teknikundervisning i de två praktikerna.

Technology in the classroom: a study of technology education for younger children in compulsory school

The main purpose of this study is to find out how technology as a school subject is formed into pedagogical action. Issues addressed are:

How does teaching in the school subject of technology differ in terms of content and process?

How do frame factors influence teaching in technology?

As analytic tools, concepts from philosophical thought on technology and education as well as frame factor theory are used to throw light on the way technology education takes shape in the practices of two primary school teachers. The philosophical concepts employed and developed have been inspired by the thinking of Martin Heidegger and John Dewey. These con-cepts are place and shaping of technology, where the shaping of tech-no¬logy involves the following phases: formulation of the assignment, analysis, visualization/construction and evaluation/reflection.

The basic questions are investigated in two case studies over a period of one year. Data is collected based on ethnographic methods and consists of observations, video recordings, documentation in the form of teachers diaries as well as pupils work, taped interviews with pupils, and interviews with the two teachers both before and after the project was finished.

The overall results of the study show that the two teachers, to a different degree, use place, e.g. they try to use the children s own experiences and the surrounding environment as a starting point in their teaching. They try to organize their teaching as a process of knowledge construction instead of as a process of transmission. In that process, different forms of represen¬tation are used, such as sketches, model constructions and written docu¬mentation, with the element of model construction providing a common denominator given the availability of tools and material. Another similarity between the practices is that the children are given opportunities to work at problem solving in cases where there are no given solutions. However, they enter problems due to their own embodiment in a pedagogy of transmission, which results in the fact that the shaping of technology becomes difficult to organize. Strict borders between subjects, the fragmented timetable of the school, and the organization of the classroom space and scarce equipment and materials all influence the possibilities of teaching in technology.