Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling har undersökt lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Fakta
Disputation

2019-10-18

Titel (sv)

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Titel (eng)

Opportunities and limitations of text-talks in linguistically diverse physics classrooms

Författare

Jenny Uddling

Opponent

Docent Åsa af Geijerstam, Uppsala universitet Professor Monica Axelsson, Stockholms universitet Docent Britt Jakobson, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för språkdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Jenny Uddling

Abstract in English:

This thesis reports and discusses results from case studies of how two physics teachers process the language and subject content of textbook texts in interaction with their students, several of whom are second language learners. The overall aim is to study and contribute to knowledge about the didactic choices teachers make in relation to text-talks in linguistically diverse physics classrooms. In order to find out what might pose linguistic challenges for the students, the textbook texts used in the classrooms are also analyzed.

Data was collected through video and audio recordings in a year 5 and a year 8 physics classroom, during a period of nine and seven weeks respectively, where physics was taught by teachers who identified themselves as having a language focus in science instruction. In addition to the classroom observations, semi-structured interviews with the teachers were conducted.

The study is rooted in socio-cultural theory, including literacy and second language acquisition, and in social semiotics, including systemic functional linguistics (SFL) and multimodal perspectives. In the textbook texts, structural and lexicogrammatical features were analyzed. In the text-talks, the analysis focused on how language and content were processed in interaction with the students and what opportunities and limitations this offered the students.

The results reveal that the science textbook texts impose great linguistic demands upon the students. The results also reveal that both teachers carried out extensive textual processing in interaction with their students, which showed the teachers’ broad repertoire of didactic choices in connection with the text-talks. The text-talks offered an increased redundancy, opportunities to develop academic registers and to some extent to be socialized into disciplinary reading. Limitations were associated with the teachers not always being sufficiently clear about the purpose and implementation of the text-talks, the language focus sometimes taking the focus off the subject matter and the teachers’ use of everyday language not always being an asset.

Sidan publicerades 2019-10-01 10:51 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-28 14:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Genom att undersöka skrivprocesser på högskolan belyser Sofia Horts avhandling frågan om hur studenters dagliga akademiska skrivande blir till.

Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Att lära genom improvisation – en didaktisk studie i grundskolans musikundervisning

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.

Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik.

I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt  vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.

Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Vad kännetecknar arbetet med berättande bilder med avseende på bildundervisningens innehåll och form? Det är en av frågorna som Frida Marklund undersöker i sin avhandling.

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.