The Ecology of Mary’s Mathematics Teaching: Tracing Co-determination within School Mathematics Practices

Anna Pansell vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar som skapas i en matematiklärares undervisningsekologi. I sin studie har hon utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Fakta
Disputation

2018-11-23

Titel (eng)

The Ecology of Mary’s Mathematics Teaching: Tracing Co-determination within School Mathematics Practices

Författare

Anna Pansell

Handledare

Docent Lisa Björklund-Boistrup, Stockholms universitet Professor Paul Andrews, Stockholms universitet

Opponent

Professor Uwe Gellert, Freie Universität, Berlin

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Teachers’ mathematics teaching has been studied in many different ways. Such studies not often include more contexts than the teacher’s teaching practice. An assumption in this thesis is that in order to create a deeper understanding of mathematics teachers’ teaching we also need to study the contexts around mathematics teachers, and in relation to each other. Together such contexts create an environment for teachers’ teaching. The determination of how mathematics is taught is not decided in any of the contexts alone. Rather, all contexts participate in the determination of how mathematics is taught and teachers need to negotiate how different contexts privilege both mathematics and mathematics education. In this study, I have studied one teacher’s, Mary’s, teaching practice as well as three contexts from her close environment, the teacher group she participated in, the textbooks she used, and the national curriculum she was bound to follow. To study how mathematics and mathematics teaching was privileged in the four studied contexts became a way to trace how the contexts participate in the determination, in short, their co-determination of how mathematics is taught.

With an aim to deepen the understanding of how the environment of a teacher’s teaching enables and constrains mathematics teaching, the four contexts were studied in relation to each other in different ways, in four studies. First, the context of Mary’s mathematics teaching was studied in relation to the teacher group in how the justifications of Mary’s mathematics teaching was constituted in relation to a teacher group discussion. Second, Mary’s teaching of problem-solving was studied in relation to how problem-solving was privileged in both mathematics textbook and national curriculum. Third, praxeology was explored as an analytical tool to understand how mathematics was privileged in teaching practice in relation to the privileging of mathematics in textbooks. Fourth, all four contexts were studied to trace arguments and principles for teaching rational numbers and how these enable and constrain the teaching of rational numbers.

To address these different contexts, ATD as described by Chevallard was adopted. In ATD, the environment of contexts with influence of teachers’ practices, is described as an ecology with levels that co-determine each other. The studied contexts represented some of these levels of co-determination. The privileging of mathematics and mathematics teaching was studied from a varied data material. Data from Mary’s teaching practice was transcripts of classroom observations and interviews. Data from the teacher group was transcripts of teacher meetings. Data from the textbook context was the textbooks and teacher guides Mary used. Data from the context of the national curriculum was the mathematics syllabus accompanied with clarifying and explanatory comments.

The analyses revealed a strong resemblance of the mathematical communication between the different contexts. They all emphasised similar approaches to problem-solving, aspects of rational numbers, mathematical values, or explanations of angles. Mary, however, anchored her arguments for mathematics teaching in partially different theoretical principles than those privileged in the ecology. Theoretical principles were not explicitly communicated in any context. They were inferred from the communication. An implication generated by these findings is the importance for teachers to engage in the principles behind the privileging expressed in contexts they need to negotiate. These principles need to be discussed and challenged. Another implication is the relevance of allowing for teachers to engage in research literature, and to have influences from other sources than their immediate contexts. The thesis also point to the need to study textbooks and national curriculum, not in terms of how they are enacted by teachers, but what they privilege. By doing so teachers practices may be understood in the sense of what teachers have to negotiate, where the consequence is a deeper understanding of constraints and affordances for teachers’ teaching practices.

Sidan publicerades 2018-10-30 11:21 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT

Jörgen Holmberg har forskat om undervisningsdesign som process och hur IKT kan användas för att skapa didaktiska mervärden för undervisning och lärande.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

”Liksom ett annat uppdrag”: iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Indoor air quality and chemical emissions of organic compounds in newly built low-energy preschools

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

Om det politiska i samhällskunskap: Agonism, populism och didaktik

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Vem och vad kan man lita på? Ungdomars förhållningssätt till budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Vilken mening!?: En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.