The Ecology of Mary’s Mathematics Teaching: Tracing Co-determination within School Mathematics Practices

Anna Pansell vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar som skapas i en matematiklärares undervisningsekologi. I sin studie har hon utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Fakta
Disputation

2018-11-23

Titel (eng)

The Ecology of Mary’s Mathematics Teaching: Tracing Co-determination within School Mathematics Practices

Författare

Anna Pansell

Handledare

Docent Lisa Björklund-Boistrup, Stockholms universitet Professor Paul Andrews, Stockholms universitet

Opponent

Professor Uwe Gellert, Freie Universität, Berlin

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Teachers’ mathematics teaching has been studied in many different ways. Such studies not often include more contexts than the teacher’s teaching practice. An assumption in this thesis is that in order to create a deeper understanding of mathematics teachers’ teaching we also need to study the contexts around mathematics teachers, and in relation to each other. Together such contexts create an environment for teachers’ teaching. The determination of how mathematics is taught is not decided in any of the contexts alone. Rather, all contexts participate in the determination of how mathematics is taught and teachers need to negotiate how different contexts privilege both mathematics and mathematics education. In this study, I have studied one teacher’s, Mary’s, teaching practice as well as three contexts from her close environment, the teacher group she participated in, the textbooks she used, and the national curriculum she was bound to follow. To study how mathematics and mathematics teaching was privileged in the four studied contexts became a way to trace how the contexts participate in the determination, in short, their co-determination of how mathematics is taught.

With an aim to deepen the understanding of how the environment of a teacher’s teaching enables and constrains mathematics teaching, the four contexts were studied in relation to each other in different ways, in four studies. First, the context of Mary’s mathematics teaching was studied in relation to the teacher group in how the justifications of Mary’s mathematics teaching was constituted in relation to a teacher group discussion. Second, Mary’s teaching of problem-solving was studied in relation to how problem-solving was privileged in both mathematics textbook and national curriculum. Third, praxeology was explored as an analytical tool to understand how mathematics was privileged in teaching practice in relation to the privileging of mathematics in textbooks. Fourth, all four contexts were studied to trace arguments and principles for teaching rational numbers and how these enable and constrain the teaching of rational numbers.

To address these different contexts, ATD as described by Chevallard was adopted. In ATD, the environment of contexts with influence of teachers’ practices, is described as an ecology with levels that co-determine each other. The studied contexts represented some of these levels of co-determination. The privileging of mathematics and mathematics teaching was studied from a varied data material. Data from Mary’s teaching practice was transcripts of classroom observations and interviews. Data from the teacher group was transcripts of teacher meetings. Data from the textbook context was the textbooks and teacher guides Mary used. Data from the context of the national curriculum was the mathematics syllabus accompanied with clarifying and explanatory comments.

The analyses revealed a strong resemblance of the mathematical communication between the different contexts. They all emphasised similar approaches to problem-solving, aspects of rational numbers, mathematical values, or explanations of angles. Mary, however, anchored her arguments for mathematics teaching in partially different theoretical principles than those privileged in the ecology. Theoretical principles were not explicitly communicated in any context. They were inferred from the communication. An implication generated by these findings is the importance for teachers to engage in the principles behind the privileging expressed in contexts they need to negotiate. These principles need to be discussed and challenged. Another implication is the relevance of allowing for teachers to engage in research literature, and to have influences from other sources than their immediate contexts. The thesis also point to the need to study textbooks and national curriculum, not in terms of how they are enacted by teachers, but what they privilege. By doing so teachers practices may be understood in the sense of what teachers have to negotiate, where the consequence is a deeper understanding of constraints and affordances for teachers’ teaching practices.

Sidan publicerades 2018-10-30 11:21 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. Hur kan du som arbetar i skolbiblioteket stärka din pedagogiska närvaro? Vilka är de viktiga framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion? Välkommen till Skolportens årliga konferens för skolbibliotekarier!

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

“Count on me!”: Mathematical development, developmental dyscalculia and computer-based intervention

Linda Olsson vill med sin avhandling bidra till beskrivningen av vilka aspekter av icke-symboliskt och symboliskt processande som bidrar till aritmetisk förmåga, samt att studera effekterna av olika teoretiskt designade datorbaserade träningsprogram på förskoleklassbarn.

Etnologiska kompositioner. Orienteringar i yrkeslivet

Elias Mellander har undersökt utexaminerade etnologistudenters förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet samt hur deras utbildningsbakgrund blir verksam i arbetets vardag.

The Ecology of Mary’s Mathematics Teaching: Tracing Co-determination within School Mathematics Practices

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education

Skolkamrater kan påverka varandras utbildningsval på flera olika sätt, Erik Rosenqvist har undersökt frågorna i sin avhandling.

Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända

Christina Odenstad  har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1

Pernilla Kallbergs avhandling bidrar till att belysa hur lärares målmedvetna handlingar för att skapa en fungerande undervisningsmiljö i övergången blir särskilt värdefulla ur utbildningssynpunkt, i form av uppmärksammade socialisationsprocesser.

Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.

Using Learning Analytics to Understand and Support Collaborative Learning

Mohammed Saqr har undersökt hur social nätverksanalys kan användas för att förutsäga studenters framsteg och utmaningar i sina utbildningar och därmed främja samarbetet mellan studenter och mellan lärare och studenter i högre utbildning för att nå bättre resultat.

Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

The formation of successful physics students: Discourse and identity perspectives on university physics

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Svart på vitt – svårt bryta segregationen i skolan

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Så kan skolan och lärare hantera hoten mot demokratin

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats