The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance

Pia Rosander har undersökt vilka psykologiska faktorer, som personlighetsdrag och förhållningssätt till lärande, som påverkar studieresultat och hur de bidrar till den akademiska prestationen. Elever som drivs av ångest och oro får höga betyg, visar avhandlingen.

Fakta
Disputation

2013-01-25

Titel (eng)

The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance

Författare

Pia Rosander

Handledare

Martin Bäckström, Professor, Lunds universitet

Opponent

Åge Diseth, Försteamanuens

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Pia Rosander här

Svenskt abstrakt:

Personlighetspsykologer har i mer än ett århundrade försökt att identifiera och beskriva observerbara skillnader mellan individer. Bland dessa indiduella skillnader har intelligens och personlighet fått stor uppmärksamhet inom skolvärlden, liksom elevers förhållningssätt till sitt lärande. Kunskapen om vilka faktorer som påverkar studieresultat har viktiga praktiska konsekvenser för lärande och utbildning. Det finns också andra värden i att kunna förutsäga studieresultat: för det första, en stor del av bruttonationalprodukten går åt till utbildningsåtgärder, för det andra, många unga männmiskor kommer att utbilda sig under många år. En tredje faktor är att studieresultat värderas högt så alla steg i att förstå studieresultat kommer att få betydande konsekvenser. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka i vilken utsträckning personlighetsdrag och förhållningssätt till lärande bidrar till akademisk prestation, efter kontroll av intelligens. I linje med den ökande acceptansen av en bred faktoriell modell av personligheten, fem-faktor modellen, som innehåller dimensiorna Öppenhet, Samvetsgrannhet, Extraversion, Neuroticism och Samstämmighet, är grundantagandet i denna avhandling att dessa är relativt stabila egenskaper och därmed kan predisponera en individ att bete eller agera på ett specifikt. sätt. Huvudsyftet med Stude I var att undersöka om personlighetsegenskaper på facettnivå bättre predicerar skolframgång än själva faktorerna.

Genom att dela upp betygen på respektive ämne visade resultatet av flera SEM-analyser att Samvetsgrannhet, både på faktor-nivå och på facett-nivå, predicerar skolframgång. För de andra faktorerna visade resultatet på en negativ relation mellan Extravcersion och skolframgång och på en positiv relation mellan Neuroticism och skolframgång. På facettnivå fanns flera intressanta fynd, liksom på relationen till de olika skolämnena. Det fanns också intressanta fynd som visade på strukturella skillnader mellan könen; relationen mellan Samvetsgrannhet och IQ var positiv för flickor medan den var negativ för pojkar. Den största slutsatsen från den här studien var att personlighetsegenskaper, både på faktor-nivå och på facett-nivå, inverkar på akademisk prestation i olika ämnen vilket kan inspirera lärare till att tillämpa nya metoder som är anpassade till elevers specifika personlighetstyper. I Studie II undersöktes i vilken grad inlärningsstilar bidrar till skolframgång, efter kontroll av personlighet och intelligens. Eventuella könsskillnader avseende inlärningsstilar undersöktes också. Genom att använda en kombination av hierarkiska och stegvisa regressionsanalyser, visade resultatet att inlärningsstilar svarade för 6 % av variansen i akademisk prestation för flickor och 16 % för pojkar. Resultatet visade också på stora variationer mellan könen och vilken inlärningsstil som föredras i respektive ämne. Sammantaget visar resultatet från studien att inlärningsstilar är oberoende av personlighet och bidrar till att predicera akademisk framgång. Genom att använda en longitudinell design i Studie III, möjliggjordes syftet att undersöka den prediktiva validiteten av personlighet på akademisk framgång. Som väntat var Samvetsgrannhet den största enskilda prediktorn över tid vilket kan förklaras av innebörden i egenskapen, såsom ordningsam, uthållig, organiserad och målinriktad, vilka alla är kända för att ha en betydande roll i elevers studievanor och den anstängning de lägger på sina studier.

En av slutsatserna av studien är att Samvetsgrannhet, Extraversion och Neuroticism vid 16 års ålder predicerar skolframgång vid 19 års ålder. Ytterligare fynd som gjordes var att en relativ ökning av Samvetsgrannhet från 16 till 19 år också ger en relativ ökning av akademisk prestation vid 19 år. Resultaten som presenteras i avhandlingen har såväl teoretiska som praktiska implikationer.

Sidan publicerades 2013-01-18 14:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-22 16:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så påverkar självreglering skolprestationer

Vissa basala självregleringsförmågor blir viktiga tidigt i skolan, medan andra blir viktiga först senare. Det skulle vara värdefullt för lärare att få en ökad förståelse för självreglering hos barn, menar Håkan Andersson som disputerat i ämnet.

Begåvning inte kopplat till hälsa

Prestationer är viktigare än begåvning för att känna trivsel i skolan och i yrkeslivet.Begåvning har inte heller betydelse för självrapporterad hälsa som vuxen. Det visar CorneliaWulffs avhandling General mental ability as related to school, work and health: Theimportance of childhood mental ability for work-related factors among middle-aged womenand men .

What’s wrong with engineering education? Comparing and combining a teaching-problematization and a culture-problematization

Oskar Hagvall Svensson har undersökt och problematiserat ingenjörsutbildningen.

Governing citizens in the age of financialization: A study of Swedish financial education

Jane Petterson beskriver och problematiserar ”sanningar”, ”problem” och ”lösningar” som praktiseras inom svensk finansiell utbildning och hur man med hjälp av utbildning försöker styra medborgare att anpassa sig och ta ansvar för de förändrade livsvillkor som finansialiseringen fört med sig.

The association between moral disengagement and bullying in early adolescence

Marlene Bjärehed har med utgångspunkt i den socialkognitiva teorin studerat några av de individuella och kollektiva moraliska processer som är involverade i skolmobbning.

Promoting mathematical dialogue – students’ and teachers’ listening, questioning and participation

Marie Sjöblom har utforskat hur frågande och lyssnande kan främja elevers deltagande i matematisk dialog.

Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå

Ulrika Bergstrand har i sin avhandling beskrivit och analyserat re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

Validität und schriftliche Sprachkompetenz: Eine Studie zur Bewertung schriftlicher Leistungen im Fach Deutsch an schwedischen Schulen

I sin avhandling har Maria Håkansson Ramberg undersökt vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, hur god lärares samstämmighet är och i vilken mån svenska elever uppnår förväntad nivå i språket tyska på gymnasiet.

Trustful Relationships and School Development

Utifrån antagandet att tillitsfulla professionella relationer möjliggör samarbete och kollektivt lärande har Ulf Jederlund undersökt relationella aspekters betydelse i skolutveckling.

Exploring mental health and potential health assets in young people

Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp om de inte är ”tillräckligt dåliga”. De upplever att stödsystemet är svårnavigerat, otillräckligt och fragmenterat, visar Katrin Häggström Westbergs forskning.

Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work

Victoria Lönnfjord har undersökt kopplingar mellan mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär.

Teachers as designers: Analyses of pedagogical patterns and their use

Elisabeth Rolf har forskat om läraren som designer genom att analysera innehåll och användning av pedagogiska mönster.

Skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1

Christina Aminoff vill med sin avhandling bidra med kunskap om skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 och i övergången mellan de två skolformerna. I avhandlingen ingår tre förskoleklasser och fem klasser i årskurs 1

Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie om yrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande

Hur beskriver yrkeslärarna att de gör för att skapa kontinuitet mellan de skolförlagda delarna av utbildningen och elevernas apl? Det är en av frågorna som Åsa Mårtensson undersöker i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.