The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk: Inclusion as a topic when students talk about learning and teaching in mathematics

Helena Roos vill med sin avhandling bidra till kunskap inom fältet specialpedagogisk matematikdidaktik och ökad förståelse för hur varje elev kan bli inkluderad i matematikundervisningen  

Fakta
Disputation

2019-05-31

Titel (eng)

The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk: Inclusion as a topic when students talk about learning and teaching in mathematics

Författare

Helena Roos

Handledare

Professor Despina Potari, Linnéuniversitetet Docent Hanna Palmér, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Núria Planas, Universitat Autònoma de Barcelona

Institution

Institutionen för matematik

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Helena Roos

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna studie är att bidra till forskning och praktik inom fältet specialpedagogisk matematikdidaktik med mer kunskap om, och en förståelse för hur varje elev kan bli inkluderad i matematikundervisningen ur ett elevperspektiv. Forskningsfrågorna i studien var: Vilken eller vilka mening(ar) tillskrivs inkludering i matematikdidaktisk forskning? Vilken eller vilka mening(ar) tillskriver elever inkludering i lärande och undervisning i matematik? Vad inramar elevers mening(ar) om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Denna studie föregicks av en licentiatstudie som behandlade samma ämne, inkludering i matematikundervisning, där med fokus på lärares mening av inkludering. I denna föregående studie var forskningsfrågorna: Vad kan inkludering i matematik vara i grundskolans tidigare år, och vad påverkar inkluderingsprocessen i matematik? samt, vad förefaller vara viktigt i lärande och undervisning av matematik från ett inkluderande perspektiv? Ett deltagande perspektiv användes i licentiatstudien, vilket innebär att lärande ses som deltagande. En del av en lärande teori som fokuserar på praktikgemenskaper (Wenger, 1998) användes tillsammans med ett begreppsligt ramverk som behandlar inkludering ur tre aspekter, spatial, didaktisk och social inkludering (Asp-Onsjö, 2006) för att analysera hur lärare talar om inkludering i matematik. I studien användes etnografi som guide när en stor låg och mellanstadieskola följdes under två år i en fallstudie. Tre fall på identifierades på skolan. Utifrån dessa fall identifierades fyra praktikgemenskaper. Fallens deltagande i dessa praktikgemenskaper i med fokus på inkludering i matematik analyserades. Resultatet visade att processen inkludering i matematik på den undersökta skolan kan beskrivas med tre begrepp, dynamisk inkludering, innehålls inkludering samt deltagande inkludering. Dessa tre olika former av inkludering interagerar med varandra i en process. Begreppen innehållsflöde och igenkännande av likheter användes för att beskriva sätt att stödja elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Viktiga aspekter för inkludering i matematik var  organisatoriska åtgärder för att stödja samarbete och diskussioner; att ha väl fungerande team som arbetar med förebyggande åtgärder i matematikundervisningen, det vill säga att utnyttja den lärarkunskap som finns i organisationen om och i matematikdidaktiska frågor, samt sist, men inte minst; att lyssna på elevernas röst. Från denna studie syntes alltså ett behov av att lyssna på elevernas röst i undervisningen. Men hur lyssnar vi på elevernas röst i forskningen? Denna fråga levde vidare och togs med in i doktorandstudien. Således blev det övergripande målet i doktorandstudien att undersöka elevers mening(ar) av inkludering i matematikundervisningen.

Doktorandstudien inleddes med att undersöka vilken, eller vilka, mening(ar) som tillskrivs begreppet inkludering i matematikdidaktisk forskning. Detta för att undersöka hur begreppet används samt att se hur elevernas röst kommer fram i forskning. För att undersöka detta gjordes en systematisk litteraturstudie med fokus på att identifiera mening(ar) av begreppet inkludering i forskning och en artikel som analyserade resultatet av detta skrevs (Roos, 2019a). Resultatet visade att det finns en mångfald av sätt att använda begreppet inkludering i matematikdidaktisk forskning, och det finns en mångfald av tillskrivna meningar för begreppet i forskningen (se artikel 1 – Inclusion in mathematics education: an ideology, a way of teaching, or both?). Resultatet visade även att frågor kring access och deltagande i matematikundervisningen var centrala i forskningen. På en samhällelig nivå visualiserades detta genom forskning som betonande vikten av reflektion i jämlikhetsfrågor och hur jämlikhet värderas (eller inte) i matematikundervisning. På samhällsnivå synliggjordes även reflektioner kring att göra matematiken tillgänglig för alla elever, eller reflektioner kring varför inte matematik är eller kan vara tillgänglig för alla elever. Genom att denna reflektion blir den rådande synen på elever i särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) synlig och faktorer i matematikundervisningen som exkluderar elever kan synliggöras. Genom att synliggöra dessa faktorer kan inkludering i matematikundervisning öka, om man adresserar dessa faktorer i undervisningen. Ett annat sätt att öka access och deltagande i matematikundervisningen kan vara genom att värdera mångfald i matematikundervisningen på en övergripande nivå.

Resultatet av den systematiska litteraturstudien visade även att mycket av den forskning som fokuserar på inkludering i matematik på klassrumsnivå belyser vikten av att skapa möjligheter för elever att delta i matematikundervisningen, lyckas i samarbetet med kamrater samt i lyckas i relation till det matematiska innehållet för att öka access och deltagande. Vikten av att i undervisningen reflektera kring vad som är viktigt för individen, om det är att vara i klassrummet, eller att delta i interventioner i specialundervisning och på vilket sätt. Således betonas hur interventioner kan hjälpa till att uppnå meningsfullt deltagande i matematikklassrummet, med större möjligheter för deltagande i matematikundervisningen. Ett sätt att göra det är att byta perspektiv i undervisningen, och istället för att försöka få elever att passa in i den befintliga matematikundervisningen, skapa undervisningen utefter den mångfald av elever som finns i klassrummet. Slående var att det fanns endast några få forskningsstudier som undersökte inkludering med fokus på elevers mening.

Efter den systematiska litteraturstudien genomfördes en studie med fokus på att undersöka elevers mening av inkludering i matematik, just för att tillföra elevperspektivet till forskning om inkludering i matematikundervisning. I denna studie är inkludering definierat som processer av deltagande. Dock, inte vilket deltagande som helst, utan deltagande i matematik klassrummet av elever i SUM. Detta medförde att elever som var i någon form av SUM, samt hade kännedom om inkluderande matematikundervisning eftersöktes. Således valdes en högstadieskola som utger sig för att arbeta inkluderande i all undervisning. Med detta menar de att de har som mål att inte ha några särskilda undervisningsgrupper, utan målet är att alla elever ska delta i den undervisning som bedrivs i de vanliga klassrummen. Elever som gick i årskurs 7 respektive 8 valdes ut i samspråk med de undervisande lärarna och speciallärare i matematikutveckling. Sex elever följdes under en termin. I denna avhandling har tre elever fokuserats, en flicka, Veronica, i årskurs 7, och två pojkar, Ronaldo och Edward, i årskurs 8. Edward valdes på grund av att han uppleves av lärarna som en elev med god access till matematikundervisningen. De andra två eleverna valdes på grund utav att de upplevdes kämpa med att få access till matematikundervisningen. Data i denna studie består av både observationer och intervjuer. Datainsamlingen gjordes under våren 2016. Observationerna gjordes i det årskurs 7-klassrum som Veronica deltog i samt i det årskurs 8- klassrum som Edward och Ronaldo deltog i. Minst en matematiklektion i veckan för varje klass observerades och elevintervjuer följde varje observation. Observationerna användes både som bakgrund till intervjuerna såväl som en del av empirin som analyserades. I studien har diskurs analys (DA) använts, både som teori och analytiskt redskap. Genom att analysera språket och hur det används i specifika situationer kan vi säga någonting om den sociala världen. I både teori och analys av språket i denna studie har Gee´s (2014b) sätt att se på DA använts. Gee har två teoretiska begrepp, stora Diskurser och små diskurser (stort D indikerar stor Diskurs, litet d indikerar liten diskurs). De stora Diskurserna förklarar historiska och kulturella uppsättningar av konventioner som konstituerar och reglerar hur vi talar (lingvistik), tänker (kognitiva processer) och interagerar (sociala processer). De små diskurserna fokuserar på hur språket används. Här undersöker man vilka spår som finns i kommunikationen (‘stretches of language’ Gee, 2014b). Med detta avses vilka relationer som finns mellan ord och meningar, och hur dessa relationer visualiserar de olika teman som finns i kommunikationen. Dessa små diskurser kan visa hur språket används, vilka typiska ord och teman som är synliga och hur den som talar eller skriver designar språket. Gee har 28 undersökningsverktyg som belyser kommunikation genom att ställa frågor till texten. Dessa frågor öppnar upp för undersökning av texten och vad som finns bakom texten i termer av d(D)iskurs(er). Några av verktygen är lingvistiska och ligger nära texten och textens sammanhang, medan andra verktyg ger tillgång till tolkning av den större bilden och det större sammanhangen avseende vad som sker i den sociala världen. I denna studie av elevers tal om sitt eget deltagande i matematikundervisningen, har dessa verktyg använts i relation till denna studies syfte och forskningsfrågor.  Resultatet av denna analys presenteras i forskningsartiklarna II-IV. Resultatet kan kortfattat beskrivas med hjälp av tre interrelaterade Diskurser: Diskursen matematikundervisningens uppbyggnad, bedömnings- Diskursen och tillgänglighets-Diskursen. Dessa Diskurser beskriver elevers mening(ar) av inkludering i matematikundervisning, och vad som ramar in och påverkar denna/dessa mening(ar). Diskursen matematikundervisningens uppbyggnad visar hur organisationen av matematikundervisningen gällande användning av läroböcker, diskussioner med klasskamrater och genomgångar ramar in och påverkar elevers mening(ar) av inkludering matematikundervisning. Emellertid visar denna Diskurs inte endast vad som ramar in, men visar även begränsande faktorer för elevernas access till matematik. Diskursen visar även hur att vara i en liten undervisnings-grupp kan förstärka eller minska elevernas deltagande i matematikundervisningen, vilket visar på att den lilla undervisningsgruppen både ramar in och påverkar inkludering i matematikundervisningen. Ur detta resultat föds en kritisk fråga; hur påverkas access och deltagande i matematikundervisning när man är klassad som en SUM-elev? Bedömnings-Diskursen visar hur elevers deltagande i matematikundervisningen är begränsad av bedömning i termer av betyg och prov. Hur test konstrueras, och de krav testen har på elevers skriftliga förklaringar och svar påverkar starkt SUM-elevernas deltagande och därmed deras access till matematik. Betygen påverkar även vad elever upplever vara matematik, och därmed konstituerar betygen en begränsande faktor för elevers deltagande och access i matematikundervisning. Tillgänglighets-Diskursen visar hur utmaningar, eller brist på utmaningar, i matematikuppgifter påverkar elevernas deltagande och access. Diskursen visar även att ibland begränsar matematikuppgifterna elevernas deltagande i matematikundervisning, och därmed deras inkludering. I denna Diskurs blir det även synligt hur lärarens pedagogiska takt och hållning kan öka eller minska elevers deltagande,  och därmed deras access till matematiken. Följaktligen påverkar lärarens medvetenhet elevers mening av inkludering. Detta relaterar till hur matematik-undervisningen värderar elever, något som också påverkar elevers mening(ar) av inkludering i matematik. En annan begränsande faktor som återfinns i denna tillgänglighets-Diskurs är uppfattningen av matematik som ett tråkigt ämne. Detta blir en begränsning för access till matematik.

För att sammanfatta, de tre övergripande Diskurserna kan ses som inramande, men också till viss utsträckning begränsande för inkludering i matematikundervisningen ur ett elevperspektiv. Även om D(d)iskurserna för de tre eleverna i denna studie var samma, var de ändå olika. Det är som att titta igenom en kristall (där kristallen är D(d)iskursen), kristallen är densamma, men beroende på från vilket håll man tittar, kommer olika objekt och olika färger i fokus. Således, det handlar alltid om vilken utgångspunkt som tas, och om den individuella eleven. D(d)iskurserna i denna studie säger något om elevernas mening av inkludering i matematikundervisning, inte bara på en individnivå, men också på en mer generell nivå. På en mer generell nivå kan sägas att bedömning i matematik påverkar och begränsar elevers syn på inkludering. Vi kan också konkludera att hur matematikundervisningen är uppbyggd, och hur skolan och lärarna reflekterar kring, och arbetar med denna uppbyggnad av matematikundervisningen påverkar elevernas mening av inkludering. Även hur lärare och organisation på en skola reflekterar kring och använder små grupper i undervisningen som ett sätt att öka elevernas access till matematiken påverkar elevernas mening av inkludering. En annan slutsats som kan dras av resultaten av denna studie på en mer övergripande nivå handlar om tillgänglighet till matematikundervisningen. Hur och vilka uppgifter som används i matematikundervisningen samt hur läraren förklarar och värderar SUM-eleverna påverkar tillgängligheten till matematiken för eleverna. Ytterligare en reflektion kring resultaten är hur vi kan gå ifrån synen på matematik  som ett tråkigt ämne, och därmed öka tillgängligheten i matematikundervisningen för eleverna.

För att konkludera, det finns ingen ”one-size-fits-all” lösning på inkludering i matematikundervisning, det beror alltid på de elever och lärare som är involverade i lärande och undervisningsprocessen. Följaktligen, en mångfald av elever kräver en mångfald i matematikundervisningen.

Sidan publicerades 2019-05-21 11:18 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-01 11:14 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.