The motive to Care About Others: The Actualization of the Public Sector

Fakta
Disputation

2008-09-05

Titel (eng)

The motive to Care About Others: The Actualization of the Public Sector

Författare

Jonas Lundsten

Handledare

professor Curt R Johansson, Lunds universitet

Opponent

Professor Gunnela Westlander, KTH

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Jonas Lundsten

Svenskt abstrakt:

Tidigare undersökningar (Larsen, 2002) har visat att kommunanställda trivs med sina arbetsuppgifter, samtidigt som det inte är populärt att arbeta inom kommunerna bland yngre personer på arbetsmarknaden. Däremot är det många kommunanställda inte trivs med de förhållanden de arbetar under. I slutet av 90-talet gjorde Svenska kommunförbundet uppskattningar av kommunernas framtida behov av personal och tillgången på arbetskraft. Man gjorde då bedömningen att, p g a pensionsavgångar och ett ökande antal äldre i behov av äldreomsorg, skulle 600 000 nyrekryteringar komma att behövas inom en tioårsperiod (Svenska kommunförbundet, 1998). Detta föranledde att Svenska kommunförbundet 1999 startade utvecklingsprojektet Strategiska arbetsgivarfrågor. Samtliga av Sveriges kommuner erbjöds delta i projektet varav 34 senare deltog. I projektet deltog även forskargrupper från universiteten I Göteborg, Lund, och Linköping, samt Arbetslivsinstitutet. Målet med projektet var att öka kommunernas attraktionskraft som arbetsgivare (Eriksson, 2001). Forskargruppen i Lund ställde sig frågan om hur de som redan är anställda i de svenska kommunerna motiveras i sitt arbete. Detta för att kunna bidra med en lösning på hur nya medarbetare skall rekryteras i framtiden. Utmärkande för arbete i en kommunal organisation är att det riktas mot service till kommunmedborgarna, utan att målet är att verksamheten skall ge ekonomisk avkastning. Motivation har tidigare studerats både i privat sektor ( ) och i offentlig sektor (Perry, 1996). Då motivation i offentlig sektor studerats har fokus legat på yrken som innefattar service till samhällsmedborgarna. Däremot har studier inte gjorts om motivation i svenska kommuner. De tidigare studierna har rört motivationen att arbeta i offentlig sektor (Perry, 2000) och inte i lika hög grad motivationen i det vardagliga arbetet. Arbetet i de svenska kommunerna riktar sig också mot service till samhällsmedborgarna. En avgörande del av yrkena inom kommunal verksamhet rör omsorg om enskilda kommunmedborgare (Eriksson, 2001).

Undersökningar har visat att människor som arbetar inom yrken som innebär omsorg om andra har högre tendens att trivas med sina arbetsuppgifter. Omsorgen förutsätter direkta interaktioner med de människor som tar emot service i det vardagliga arbetet. Många människor som arbetar i sådana yrken motiveras av möjligheterna att tillfredsställa andra människors behov (Bent & Freathy, 1997). Dessa yrken betecknar vi som klientrelaterade. En stor del av de kommunala yrkena är klientrelaterade, t ex äldreomsorg, barnomsorg, och skola. Det finns även yrken i kommunal verksamhet som inte är klientrelaterade, d v s där det inte förekommer dagliga interaktioner med de som tar emot servicen, t ex parkförvaltning, administration, och teknisk förvaltning. Något som kännetecknar det kommunala arbetet är att det utgör en del i en offentlig verksamhet. Motivationsfaktorer för anställda inom offentlig verksamhet tenderar att skilja sig från motivationsfaktorer i privat verksamhet (Perry, 1996). För att utröna hur de kommunalanställda motiveras i sitt arbete gjordes fem sammanhängande undersökningar med hjälp av material insamlat vid två tillfällen. Syftet med detta upplägg var att få klarhet i hur människor som arbetar inom kommunerna motiveras i sitt arbete och hur de ser på förhållandet till arbetsplatsen och den kommunala organisationen. Studien skulle bidra till att skapa en förståelse för hur kommunala arbetsplatser skall kunna utvecklas till arbetsplatser som tar till vara på den potential som finns bland de anställda och samtidigt erbjuda dem en stimulerande arbetsmiljö.

Tidigare forskning har visat att motivation att utföra en uppgift genom den stimulans man får genom att utföra den, inre motivation, uppkommer genom bekräftelse på att olika steg i uppgiften blir utförda. Genom bekräftelsen uppstår även en känsla av ökad kompetens (Deci & Ryan, 1985). I klient-relaterade yrken fås bekräftelse från klienterna (Bent & Freathy, 1997). Klient-relationer i arbetet borde gynna uppkomsten av inre motivation genom den bekräftelse som ges av klienterna. En hypotes som ställdes upp var att det finns ett förhållande mellan motivation och värderingar bland de kommunalanställda. De anställda som hade klientrelaterade yrken skulle ha en högre inre motivation i arbetet, d v s motiveras av att utveckla sin egen kompetens och känna att arbetet i sig är stimulerande. De anställda som hade icke-klientrelaterade yrken skulle ha en högre yttre motivation i arbetet, d v s motiveras av yttre faktorer såsom lön eller status. En annan hypotes var att de som arbetade i klientrelaterade yrken också skulle ha högre grad av social motivation, d v s motivation att interagera och samverka med andra. Hypotesen testades genom att frågeformulär skickades ut till 1271 anställda i tio kommuner. Deltagarna delades upp i två grupper, en med klientrelaterade yrken och en med icke-klientrelaterade yrken. En faktoranalys gjordes som visade att det fanns en hel del faktorer som motiverade de anställda. 1) Inre motivation = Motiv till aktivitet som ökar den personliga kompetensen och autonomin.2) Yttre motivation = Motiv till aktivitet som genererar pengar. Mål är att få lön. Handlingar genomförs för att nå detta mål.3) Social motivation = Motiv till aktivitet som innebär sociala interaktioner. Mål är att uppnå något tillsammans med andra. Handlingar genomförs för att samverka med andra. 4) Klient-relaterad motivation = Motiv till aktivitet som innebär att hjälpa behövande. Mål är att tillfredsställa klienter. Handlingar genomförs för att tillfredsställa klienters behov. För att nå förståelse av deltagarnas upplevelser av sitt arbete utifrån deras egna beskrivningar ställdes en öppen fråga i anslutning till frågeformuläret. Svaren på frågan analyserades sedan med en fenomenologisk metod. De som hade hög inre motivation, de som hade hög yttre motivation, och de som inte var motiverade (enligt hur de besvarat frågorna i frågeformuläret) jämfördes med varandra. I en kompletterande studie analyserades svaren givna av de som hade hög social motivation, låg social motivation, hög klient-relaterad motivation, och låg klient-relaterad motivation. Deras svar jämfördes med de föregående gruppernas svar. I fokus låg nu inte graderna av olika former av motivation, utan den subjektiva upplevelsen hos personen i relation till hur han/hon motiverades. De subjektiva upplevelserna är avgörande för hur anställda blir motiverade. T ex om en person strävar efter personlig utveckling och har föreställningen att engagemang i jobbet kommer att utveckla honom/henne personligen kommer denna person att motiveras till engagemang. Diskurser, avgränsningar för hur saker kan uppfattas, hur de kan uttryckas, och hur man kan förhålla sig till dem, är väsentliga att förstå för att förstå hur de anställda blir motiverade. Genom diskurser avgränsas de möjligheter individer eller grupper kan se för sitt handlande och vad handlandet kan leda till. Detta innebär att en diskurs relaterar sig till en praktik/praktiskt handlande. Vid ett andra tillfälle samlades in material genom intervjuer som analyserades genom en diskursanalytisk metod. Åtta intervjupersoner valdes ut ur materialet för att göra deltagarna jämförbara med varandra. Samma material, men med samtliga deltagare, användes för en fenomenologisk (samma fenomenologiska metod som ovan) studie med syftet att nå förståelse av vad de anställda upplevde i arbetet. I analys och tolkning jämfördes anställda med klientrelaterade yrken med anställda med icke-klientrelaterade yrken. För att integrera studierna med varandra och sätta samman resultaten för att förklara motivationen i kommunal sektor togs utgångspunkt från verksamhetsteorin (Activity Theory) (Leontev, 1978). En individs eller en grupps behov tar sig uttryck i ett motiv för en verksamhet. Verksamheten innefattar flera olika handlingar och kan även innefatta samarbete mellan flera individer. Handlingarna utgör delmoment i verksamheten. För varje handling finns ett mål. Målen, i sin tur, får en betydelse i relation till motivet. Den verksamhet individen är involverad i har sitt ursprung i ett motiv för att vara involverad i den. Motivet, i sin tur, har sitt ursprung i ett behov hos individen. Händelser kan ha olika innebörder för olika individer. Om en händelse leder till något positivt i relation till individens verksamhet blir händelsen önskvärd för honom/henne. Händelsen kan bli ett mål som individen försöker uppnå. Detta personligt meningsfulla mål motiverar individen till specifika handlingar. (Leontev, 1978)

Resultat

Studie IHypoteserna att det skulle finnas skillnader mellan anställda med klient-relaterade yrken och anställda med icke klient-relaterade yrken vad gäller inre motivation och yttre motivation fick förkastas. Däremot hade anställda med klient-relaterade yrken högre social motivation och högre klient-relaterad motivation än anställda med icke-klientrelaterade yrken.

Studie II + Komplementärstudie II anslutning till frågeformuläret ställdes en öppen fråga. Analyser av svar på den öppna frågan visade att 1) anställda med hög inre motivation relaterar sig själva till arbetet. Mål i arbetet var direkt personligt meningsfulla för dem. 2) anställda med hög yttre motivation relaterar inte sig själva till arbetet. Däremot diskuterar de betingelserna för att utföra arbetet. 3) anställda med hög social motivation + klientrelaterade jobb talade om interaktioner mellan dem själva och andra4) anställda med hög social motivation + icke klientrelaterade jobb talade om möjligheter för dem själva att uppnå personliga mål i jobbet. 5) anställda med hög klientrelaterad motivation fokuserade på interaktioner med andra i jobbet som relevanta för dem själva.

Studie III + Komplementärstudie III Studie III bestod deltagarna av fyra grupper: 1) de som alltid jobbat kommunalt och hade klientrelaterade jobb, 2) de som tidigare jobbat privat och hade klientrelaterade jobb, 3) de som alltid jobbat kommunalt och hade icke klientrelaterat jobb, 4) de som tidigare jobbat privat och hade icke klientrelaterat jobb. De som hade arbetat kommunalt under hela sitt yrkesverksamma liv uttryckte sig om målet för verksamheten att tillfredsställa kommunmedborgarna, medan de som även hade arbetat inom den privata sektorn uttryckte sig om förutsättningarna, bl a de ekonomiska, för verksamheten. Resultatet av Komplementärstudie II visade att de anställda som hade klientrelaterade arbeten upplevde de direkta relationerna med de kommunmedborgare som de arbetade för som personligt meningsfulla för dem själva i högre utsträckning än de som inte hade klientrelaterade arbeten. Det gick inte att finna någon skillnad mellan arbetsledare och medarbetare i Studie III och Komplementärstudie II om hur de upplevde verksamheten i arbetet relaterade till dem själva.

Slutsats Kommunalt arbete upplevdes ge möjlighet för anställda att få deras behov av social bekräftelse tillfredsställt. Detta behov tog sig uttryck i ett motiv att engagera sig i den kommunala verksamheten och att uppfylla behov hos kommunmedborgare. Motivet att engagera sig var relaterade till olika typer av sociala relationer på arbetsplatsen. Dessa relationer kunde vara mellan den anställde och klienter eller mellan den anställde och arbetskamrater. Anställda med klientrelaterade arbeten hade högre motivation att samarbeta med och hjälpa andra än anställda med icke klientrelaterade yrken. Bekräftelse från andra var alltså en starkare motivationsfaktor för anställda med klientrelaterade yrken än vad det var för anställda med icke klientrelaterade yrken.Arbetsledare hade en högre inre motivation än medarbetarna. De som hade hög inre motivation upplevde händelser i arbetet som relaterade till dem själva som personer. Arbetsledare borde då uppleva arbetet som mer personligt meningsfullt än medarbetarna. Detta kunde dock inte bekräftas i intervjustudierna.

Sidan publicerades 2008-09-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 15:25 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser