The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Ann-Christina Kjeldsen har forskat om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.

Fakta
Disputation

2019-09-14

Titel (eng)

The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Författare

Ann-Christina Kjeldsen

Handledare

Professor emeritus Pekka Niemi, Åbo Akademi Professor Pirkko Rautakoski, Åbo Akademi

Opponent

Professor Finn Egil Tønnesen, Universitet i Stavanger

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ann-Christina Kjeldsen

Abstract in English:

Because cracking the alphabetic code will not occur in the same way for all children, sufficiently early pedagogic interventions are of vital importance. International research inspired by the groundbreaking study of Ingvar Lundberg and his colleagues (Lundberg, Frost & Petersen, 1988) on the Danish Island of Bornholm has focused on these issues. Lundberg’s phonological kindergarten intervention proved effective, removing a considerable part of the gap in reading skills which usually emerge in the early grades between normally advancing and struggling readers. The Danish model was modified into Swedish phonological language games, the so-called Bornholm Model, and was, in the present study, carried out in kindergartens and schools on the Åland Islands, an autonomous archipelago district between Finland and Sweden. The first aim of the present thesis was to study the effect of the intervention with two different training doses of 100% and 60%. The second aim was to examine the long-term training gains in word reading and reading comprehension through grades 1 to 9. Finally, the third aim was to examine the reading development of trained and untrained children-at-risk for reading difficulties. The training program followed the original Danish Bornholm model (Lundberg et al., 1988) and consisted of metalinguistic games and practices, which were given in 15-20 minutes daily sessions during the last year in kindergarten to 6year old children and continuing during the first two months in the beginning of grade 1. The program advanced in a hierarchic and structured manner. Altogether 209 students, comprising two thirds of an annual age cohort on Åland Islands, were assessed in specific and general language skills at the beginning and at the end of the last year in kindergarten before the school start at age 7. After this their reading and spelling skills were assessed six times through compulsory school until grade 9, when 191 students were still participating in the study. In the present thesis, it was shown that the gains of phonological kindergarten training on subsequent reading skills, can be obtained both with a 100% and 60% training dose. Both mainstream readers and readers-at-risk for reading difficulties benefitted from the kindergarten training. It was also shown that the intervention had an effect on decoding through grade 6 and on reading comprehension through grade 9, albeit quite small effects. Regarding readers-at-risk there were approximately half the amount in the trained condition compared to the control condition from grade 1 based on the results in decoding in grade 1 and reading comprehension through the grades 6 and 9. It was shown that the initial level of training gains in phonological awareness and word decoding at the end of kindergarten and in grade 1 kept its position throughout the school grades. The results are discussed in terms of metacognitive insights into reading that are stimulated through strictly systematic kindergarten training in phonological awareness. It is of vital importance that responsible individuals in the school systems secure a continuous, evidence-based and good-practice pedagogy for the best learning environments through national, district and local school curricula. Subsequently, when a co-operating networking is in place between reading researchers, school administrators, principals and finally teachers at all levels who work directly with children, this will promote children´s literacy achievement from the early years on. The best investment for the future is well functioning education system, where reading and spelling is vigorously targeted.

Sidan publicerades 2019-09-10 13:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-14 09:47 av Susanne Sawander


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Folkbildning i global (o)rättvisa: Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.

Linnéa Lindquist: Har vi råd med segregationen?

När i princip alla kommuner skär ner i skolan kommer det drabba våra elever i förorten extremt hårt. Resultaten kommer att sjunka och lärarkarusellen kommer öka. Det skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Mistrivsel går ud over elevernes karakterer fem år senere

Op mod en femtedel af alle danske børn og unge mistrives og har tegn på psykisk sygdom i deres opvækst.