The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Ann-Christina Kjeldsen har forskat om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.

Fakta
Disputation

2019-09-14

Titel (eng)

The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Författare

Ann-Christina Kjeldsen

Handledare

Professor emeritus Pekka Niemi, Åbo Akademi Professor Pirkko Rautakoski, Åbo Akademi

Opponent

Professor Finn Egil Tønnesen, Universitet i Stavanger

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Because cracking the alphabetic code will not occur in the same way for all children, sufficiently early pedagogic interventions are of vital importance. International research inspired by the groundbreaking study of Ingvar Lundberg and his colleagues (Lundberg, Frost & Petersen, 1988) on the Danish Island of Bornholm has focused on these issues. Lundberg’s phonological kindergarten intervention proved effective, removing a considerable part of the gap in reading skills which usually emerge in the early grades between normally advancing and struggling readers. The Danish model was modified into Swedish phonological language games, the so-called Bornholm Model, and was, in the present study, carried out in kindergartens and schools on the Åland Islands, an autonomous archipelago district between Finland and Sweden. The first aim of the present thesis was to study the effect of the intervention with two different training doses of 100% and 60%. The second aim was to examine the long-term training gains in word reading and reading comprehension through grades 1 to 9. Finally, the third aim was to examine the reading development of trained and untrained children-at-risk for reading difficulties. The training program followed the original Danish Bornholm model (Lundberg et al., 1988) and consisted of metalinguistic games and practices, which were given in 15-20 minutes daily sessions during the last year in kindergarten to 6year old children and continuing during the first two months in the beginning of grade 1. The program advanced in a hierarchic and structured manner. Altogether 209 students, comprising two thirds of an annual age cohort on Åland Islands, were assessed in specific and general language skills at the beginning and at the end of the last year in kindergarten before the school start at age 7. After this their reading and spelling skills were assessed six times through compulsory school until grade 9, when 191 students were still participating in the study. In the present thesis, it was shown that the gains of phonological kindergarten training on subsequent reading skills, can be obtained both with a 100% and 60% training dose. Both mainstream readers and readers-at-risk for reading difficulties benefitted from the kindergarten training. It was also shown that the intervention had an effect on decoding through grade 6 and on reading comprehension through grade 9, albeit quite small effects. Regarding readers-at-risk there were approximately half the amount in the trained condition compared to the control condition from grade 1 based on the results in decoding in grade 1 and reading comprehension through the grades 6 and 9. It was shown that the initial level of training gains in phonological awareness and word decoding at the end of kindergarten and in grade 1 kept its position throughout the school grades. The results are discussed in terms of metacognitive insights into reading that are stimulated through strictly systematic kindergarten training in phonological awareness. It is of vital importance that responsible individuals in the school systems secure a continuous, evidence-based and good-practice pedagogy for the best learning environments through national, district and local school curricula. Subsequently, when a co-operating networking is in place between reading researchers, school administrators, principals and finally teachers at all levels who work directly with children, this will promote children´s literacy achievement from the early years on. The best investment for the future is well functioning education system, where reading and spelling is vigorously targeted.

Sidan publicerades 2019-09-10 13:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-09-16 15:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

L2 Instruction and Collocation Learning: Classroom intervention research on input processing with L1 Swedish adolescent learners of English

I sin avhandling har Per Snoder utforskat hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.