The Parent–Teacher Encounter: A (mis)match between habitus and doxa

Maria Mersini Pananaki har studerat hur föräldrar och lärare upplever sitt möte och hur de förhandlar om sina positioner inom skolan.  

Fakta
Disputation

2021-06-04

Titel (sv)

Föräldrarnas och lärarnas möte. (Miss)match mellan habitus och doxa.

Titel (eng)

The Parent–Teacher Encounter: A (mis)match between habitus and doxa

Författare

Maria Mersini Pananaki

Handledare

Professor Carina Carlhed Ydhag, Stockholms universitet Professor Meeri Hellstén, Stockholms universitet Doctor Petra Roll Bennet, Stockholms universitet

Opponent

Professor Unn-Doris K. Bæck, University of Norway Associate

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The aim of the thesis is to study how parents and teachers experience their encounter and how they negotiate their positions in the field of schooling with respect to legitimate knowledge claims about the child and the ideal form of home–school collaboration. The aim is operationalised through the following research questions: 1) How do parents and teachers utilise their social and cultural resources in their encounters? 2) How can certain resources function as forms of capital in relation to different practices in the field? 3) What practices do teachers and parents employ to preserve and/or subvert their relative positions in their encounters?

The theoretical framework is grounded in Pierre Bourdieu’s theory of practice and the main conceptual tools are habitus, capital and doxa. Specifically, the thesis explores how parents and teachers rely on their dispositions to understand their encounter, how parents’ social and cultural resources evolve into forms of capital, and the different practices that parents and teachers employ to negotiate shared beliefs in the field of schooling. The parent–teacher encounter is viewed as a social practice that emerges in the interplay between subjectivity and objectivity.

The study employs a qualitative design to examine teachers and parents of children in Swedish compulsory schools in the Stockholm urban area (grades one to nine). The data consists of individual interviews with seven teachers and eleven parents as well as observations in four development conferences. The empirical results show that the teachers talk about parents as a collective and have unified opinions about home–school collaboration. Although their practices mainly stem from a collective habitus, they also employ different collaboration strategies in encounters with parents. The findings on the parents point to differing positions in the social space due to their varying backgrounds in terms of culture, educational level, family structure and the like. Some parents use their social and cultural capital to negotiate with the teachers and claim accommodations whilst others struggle to express themselves in front of the teachers and to understand the dynamics of the Swedish school. The prerequisites for a successful collaboration that parents and teachers negotiate revolve around transparency, trust, mutual respect and engagement in the student.

Furthermore, the thesis develops the notion of parental school capital, which is informed by the intersection of four components: educational capital, sociocultural context of upbringing, family dynamics and student’s schooling situation. Based on the analysis, the most powerful combination is high educational capital, upbringing in Sweden, shared responsibilities between parents, and a stable student performance. This combination often leads to the acquisition of certain advantages in the schooling field. The analysis further shows that the school doxa works unproblematically as long as there is a match between parents’ and teachers’ habitus. However, there are instances of mismatch when parents and teachers address problematic situations in an attempt to negotiate their positions and subsequently challenge the doxa.

Sidan publicerades 2021-05-18 15:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Manligt och kvinnligt i lärarrollen

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

”Är det så här vi är”. Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter

Lars-Olof Hildings avhandling "Är det så här vi är". Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter" behandlar bland annat hur studenter beskriver sina skäl att börja studera vid högskola och hur de beskriver sitt möte med högskolemiljön.

Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund

Elisabeth Franks avhandling "Läsförmågan bland 9-10-åringar" syftar till att bidra med kunskap kring förhållanden i skol- och klassrumskontext som är av betydelse för elevers läsförmåga.

Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv

Hem- och konsumentkunskap är traditionellt kvinnligt kodade ämnen, där normen för flickor kännetecknas av att vara ansvarstagande, medan pojkarna inte får vara duktiga eftersom det innebär ett omanligt agerande. Det visar Monica Petersson i sin studie.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.