The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences

Emmie Wahlström har bland annat undersökt skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av besök hos elevhälsan.

Fakta
Disputation

2022-11-25

Titel (eng)

The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences

Författare

Emmie Wahlström

Handledare

Maria Harder, Mälardalens universitet Marie Golsäter, Jönköping University Inger Holmström, Mälardalens universitet Peter Larm, Stockholms universitet

Opponent

Pernilla Garmy, Högskolan Kristianstad

Lärosäte

Mälardalens universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Skolsköterskor i Sverige bjuder regelbundet in barn i skolåldern till hälsobesök. Dessa besök innehåller hälsoundersökning och samtal om barnens hälsa. Hälsa påverkas av olika faktorer och för barn med migrationserfarenheter, det vill säga som själva har migrerat eller har föräldrar som migrerat, kan hälsan påverkas av faktorer med koppling till migration. Forskning visar att möten mellan vårdpersonal och barn med migrationserfarenheter kan innehålla utmaningar när vårdpersonalen och barnen har olika språk eller förväntningar och om vårdpersonalen saknar kompetens. Det saknas dock forskning om hälsobesök med barn med migrationserfarenheter. Avhandlingens övergripande syfte var att studera hälsobesök med barn med migrationserfarenheter inom elevhälsans medicinska insats, med ett fokus på riktlinjer och hälsoenkäter som används vid hälsobesök, skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av dessa hälsobesök.

Resultaten visar att riktlinjer och hälsoenkäter (studie I) som används vid hälsobesök i 142 av Sveriges 290 kommuner innehöll flertalet faktorer som kan kopplas till migration och som påverkar barns hälsa. Dokumenten saknade dock faktorer som berör diskriminering utifrån etnicitet eller ursprungsland. Innehållet i dokumenten kan också uppfattas som att det bortser från att hälsa kan förstås på olika sätt. I studie II självskattade 816 skolsköterskor sin kulturella kompetens via en webbenkät. De tyckte att de hade medelgod kulturell kompetens. Vad detta resultat egentligen betyder är oklart eftersom kulturell kompetens kritiseras för att mest fokusera på det annorlunda hos andra människor. Hur dessa hälsobesök genomfördes beskrevs av 673 skolsköterskor genom svar på webbenkätsfrågor (studie III) och av 17 ungdomar i intervjuer (studie IV). Både skolsköterskor och ungdomar beskrev genomförande av hälsobesök som en balans mellan de ramverk som vägleder hälsobesök och de anpassningar och den individualisering som sker utifrån det enskilda barnet. Denna balans påverkade ungdomarnas tillit och vilja att prata om hälsa samt interaktionen mellan skolsköterskor och ungdomar.

Resultaten i denna avhandling visar att hälsobesök med barn med migrationserfarenheter kan förstås som en balans mellan generella insatser som är liknande för alla barn och individualisering som tar hänsyn till barnets behov, önskningar och erfarenheter (inklusive migration). Genomförande av hälsobesöken präglas av olika kulturer som genomsyrar hur skolsköterskor agerar och hur skolsköterskor och barn förstår varandra och vad som händer i hälsobesöket. För att ytterligare stärka dessa hälsobesök behövs nya tanke- och arbetssätt som ifrågasätter kopplingar mellan kultur och migration och hur skillnader mellan olika grupper skapas.

Sidan publicerades 2022-11-10 08:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Modersmål

Välkommen på konferens om modersmålsundervisning för dig som undervisar i modersmål! Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Malmö eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 1 januari.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.