The Road From Damascus: New Arrival Immigrant Families and The Swedish Preschool

Wiji Bohme Shomary har i sin avhandling undersökt de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Fakta
Disputation

2022-04-22

Titel (eng)

The Road From Damascus: New Arrival Immigrant Families and The Swedish Preschool

Författare

Wiji Bohme Shomary

Handledare

Professor Anne-Li Lindgren, Stockholms universitet. Professor Elie Wardini, Stockholms universitet

Opponent

Professor Szuzsanna Millei, Tampere University, Finland

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Wiji Bohme Shomary

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med denna doktorsavhandling är att undersöka de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen under den senaste femtioårsperioden. För detta ändamål använder studien kritisk diskursanalys (CDA), såsom föreslagits av Norman Fairclough. CDA tillämpas både som teori och som analytisk metod. Studien är empiriskt förankrad och lånar Faircloughs tredimensionella diskursmodell för analys av 19 texter producerade av nyanlända syriska familjer, tillsammans med policy- och styrdokument, SOU:er och regeringspropositioner som handlar om förskolan i relation till invandring. Studien fokuserar på två huvudteman som är dominerande i båda texterna — språkinlärning (svenska och modersmål) och tillhörighet — och visar hur de används för att uttrycka och tilldela agens.

I studien ägnas särskild uppmärksamhet åt användningen av verb, pronomen och adjektiv som språkliga parametrar för att analysera representationer av relations- och handlingsprocesser, samt sociala aktörsrepresentationer. Studien består av tre empiriska kapitel: Nyanlända invandrarfamiljers diskurs om språkinlärning, nyanlända invandrarfamiljers diskurs om tillhörighet och förskola och nyanlända invandrarbarn som en angelägenhet för förskolan. De två första kapitlen visar på hur föräldrarna skriver fram sin egen och barnens agens i förhållande till språkinlärning och att vara på förskolan, vilket återspeglas i deras användning av verb och pronomen. Det sista kapitlet visar hur den statliga förskolepolitiska diskursen under en femtioårsperiod har uppfattat och konstruerat invandrarbarn och deras föräldrar i relation till förskolan.

Analysen avslöjar punkter av konvergens och divergens mellan föräldrarnas och statens diskursiva praktiker om förskolan som en plats för språkinlärning och tillhörighet. Till exempel, i den statliga diskursen definieras invandrarbarns språkinlärning och tillhörighet utifrån deras behov och invandrarerfarenhet. I föräldrarnas texter lyfts dessa teman i relation till barnens utveckling och välmående. Studien betonar vikten av kulturell medvetenhet , där båda parters gemensamma intressen och förväntningar lyfts fram, snarare än enbart skillnaderna i åsikter. Resultatet visar hur de olika diskurser om förskolan som kommer fram i studien kan förstås i termer av ett ideologiskt dilemma som möjliggör att motsägelsefulla ideal samexisterar som en återspegling av det svenska samhällets politiska mångfald.

Sidan publicerades 2022-04-12 15:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-05 17:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 5 november.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer