The Swedish School Meal as a Public Meal: Collective Thinking, Actions and Meal Patterns

Såväl vuxna som barn har förutfattade meningar om skolmaten. Eleverna kan använda en jargong om skolmaten och likna den vid ”kartong”, ”lera”, och ”papper”. Det kunde Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet se under arbetet med sin avhandling om den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.

Fakta
Disputation

2012-09-28

Titel (eng)

The Swedish School Meal as a Public Meal: Collective Thinking, Actions and Meal Patterns

Författare

Christine Persson Osowski

Handledare

Christina Fjellström, Professor (Uppsala universitet), Helen Göranzon, PhD (Uppsala universitet)

Opponent

Päivi Palojoki (Department of Teacher Education, University of Helsinki)

Institution

Institutionen för kostvetenskap

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här

Svenskt abstrakt:

Bakgrund

1946 tog den svenska riksdagen beslutet att införa gratis skolmåltider (Halling, et al., 1990). I denna avhandling studeras den svenska skolmåltidens roll i den svenska kulturen. Med kultur menas här hur människor gemensamt delar tanke-, känslo- och handlingsmönster (Hofstede, 1996). Den svenska skolmåltiden är föremål för ständig debatt (Gullberg, 2004) och det som framkommer är ofta negativa åsikter kring maten och miljön (Lundmark, 2002). Delstudie I har därför ägnats åt människors uppfattningar och minnen från att ha ätit skolmaten, med syfte att få en fördjupad förståelse för skolmåltidens roll i den svenska kulturen. Resterande del av avhandlingen fokuserar på barn i förskoleklass samt låg- och mellanstadiet som nu äter skolmåltider. I Sverige ses skolmåltider som ett lärtillfälle, vilket benämns pedagogiska måltider (National Food Administration, 2007). Det finns dock endast ett fåtal studier på området. I delstudie II studeras hur lärare interagerar med barnen under skolmåltiden inom ramen för den pedagogiska måltiden. Delstudie III fokuserar på barns uppfattning av mat och måltider i skolmåltidskontexten. Eftersom barn äter sina måltider både hemma och i skolan så är det av intresse att studera barns totala måltidsmönster, inklusive skolmåltiden och detta är något som tas upp i delstudie IV.

Syfte

Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid i den svenska kulturen. Ett ytterligare syfte var att studera 10- till 12-åriga barns måltidsmönster, inklusive skolmåltiden.

Metod och material

I delstudie I användes en etnologisk frågelista för att sammanställa människors uppfattningar och minnen av skolmåltiden. Deltagare rekryterades genom att annonsera om studien på olika organisationers hemsidor. Ett hundra nittiotvå personer födda mellan 1926-1997 besvarade frågelistan, varav 74% var kvinnor och 26% män. Datainsamlingen skedde juni-oktober 2007. Datainsamlingen för studie II-IV utfördes april-juni 2008 på tre skolor i en kommun i centrala Sverige. Den kvalitativa metodinsamlingen bestod av observationer i skolmatsalarna (totalt 25 timmar), intervjuer med skolmåltidspersonalen (totalt sex informanter) samt fokusgruppintervjuer med barn i år 4-5 (sju grupper med totalt 52 barn). Socialkonstruktionism användes vid analysen. I delstudie II analyserades hur lärarna interagerade med eleverna inom ramen för den pedagogiska måltiden. I delstudie III studerades barns uppfattningar om mat, måltider och skolmåltiden. Utöver de kvalitativa studierna så utfördes en enkätstudie på de tre skolorna som riktades till barn i år 4-5 och deras föräldrar. I denna delstudie studerades barnens måltidsmönster, inklusive skolmåltiden. Barnen och föräldrarna svarade på samma frågor rörande barnens måltidsmönster i varsina enkäter. I analysen parades barnens och föräldrarnas svar ihop (n=147) för att se om svaren överensstämde med varandra och om det var några faktorer (barnets ålder, barnets kön, förälders kön, med vem/vilka barnet bor) som påverkade överensstämmelsen.

Resultat

Tre övergripande teman kunde ses i resultatet från frågelistan. Skolmåltiden som en andra klassens måltid sammanfattade den allmänna negativa bilden av skolmåltiden som framkom i resultatet med en bristfällig miljö, negativa åsikter om personalen samt en avsaknad av social samvaro under måltiden. Den ideala måltiden beskrev hur informanterna önskade att skolmåltiden skulle vara, d v s en måltid med mycket grönsaker, många rätter att välja på, måltider lagade på skolan samt en trevligare och lugnare miljö. De värden som beskrevs antyder att informanterna önskade att skolmåltiden skulle vara mer som en måltid som serveras hemma. Skolmåltiden som en del av den svenska välfärdsstaten fångade de socialpolitiska värden som skolmåltiden innebär, t ex att den är gratis, något som alla barn serveras och för somliga utgör den enda lagade måltiden under dagen samt att den ger energi och näring för att klara skolgången. I delstudie II kunde tre lärarroller urskiljas i lärarnas interaktion med barnen. Dessa var kontextuella, d v s lärarna kunde anta olika roller utifrån den situation som de befann sig i. Den sociala lärarrollen innebar en hög grad av interaktion med eleverna, framför allt genom konversationer med barnen. Den utbildande lärarrollen hade en medelhög grad av interaktion med barnen. Denna lärarroll strävade efter att dels fostra barnen och dels att utbilda dem i måltidssituationen. Den undvikande lärarrollen hade den lägsta graden av interaktion med barnen och detta beteendemönster kunde inte förknippas med en pedagogisk måltid. T ex så valde några lärare att äta med kollegor istället för med barnen. I den andra artikeln har dessa lärarroller sammanställts i en teori som benämnts ACTS (the Adult- to Child-oriented Teacher role theory for School Meals). Där beskrivs närmare hur de tre lärarrollerna kan ses som både vuxen- och barnrelaterade, där det senare innebär att det finns ett fokus på barnet, barnets vilja och perspektiv och att interaktionen med barnet sker på ett sätt som är anpassat efter barnet (Eriksson & Näsman, 2009). I delstudie III kunde tre kategorier urskiljas kring barns uppfattning om mat, måltider och skolmåltiden. Oss och dem beskrev måltidssituationen i skolmatsalen, med en uppdelning mellan barn och vuxna samt de subgrupper som kunde ses bland barnen, t ex avseende ålder och kön. ”Foodlore” beskrev hur barnen berättade historier kring skolmaten, ofta av en ganska sensationell karaktär. En viss typ av jargong användes och ordet ”äckligt” var vanligt förekommande. Mat som dikotomi handlade om hur barnen diskuterade mat i binära termer. Barnen gjorde en uppdelning mellan mat som serverades hemma och mat som serverades i skolan samt hälsosam och ohälsosam mat. Resultatet från enkätstudien visade att de flesta barn hade ett regelbundet måltidsmönster bestående av frukost, skollunch och middag, med ett mindre frekvent intag av mellanmål. Det var en generell överensstämmelse mellan barnens och föräldrarnas svar i enkäterna, förutom godis och choklad, där barnen rapporterade ett mindre frekvent intag än vad föräldrarna gjorde. Barnets kön var en signifikant faktor för konsumtion av mellanmål samt läsk och saft.

Slutsats och reflektion

I denna avhandling har det argumenterats för att den negativa bilden av skolmåltiden utgör en social konstruktion. På samma gång ställs det höga krav på skolmåltiden att den ska vara som en måltid som serveras hemma, samtidigt som den ska vara gratis och bidra med socialpolitiska insatser inom ramen för välfärdsstaten. Med den begränsade budget som finns samt den sociala konstruktion som råder kring skolmåltiden så är det onekligen svårt att leva upp till dessa krav. Det pågår dock ett ständigt utvecklingsarbete kring skolmåltiden och kan vi komma tillrätta med den negativa sociala konstruktionen så finns det en möjlighet att bilden av den svenska skolmåltiden blir positivare i framtiden.

Sidan publicerades 2012-09-20 09:52 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-07 13:25 av John Miller


Relaterat

Övervikt och fetma kan förebyggas i skolan

Pojkar rör sig mer än flickor. Men på fritiden är skillnaderna mindre. Gisela Nyberg har sett att det går att förebygga övervikt och fetma i skolan genom förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?