Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

The Swedish School Meal as a Public Meal: Collective Thinking, Actions and Meal Patterns

Publicerad:2012-09-20
Uppdaterad:2012-11-07

Såväl vuxna som barn har förutfattade meningar om skolmaten. Eleverna kan använda en jargong om skolmaten och likna den vid ”kartong”, ”lera”, och ”papper”. Det kunde Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet se under arbetet med sin avhandling om den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.

Författare

Christine Persson Osowski

Handledare

Christina Fjellström, Professor (Uppsala universitet), Helen Göranzon, PhD (Uppsala universitet)

Opponent

Päivi Palojoki (Department of Teacher Education, University of Helsinki)

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2012-09-28

Titel (eng)

The Swedish School Meal as a Public Meal: Collective Thinking, Actions and Meal Patterns

Institution

Institutionen för kostvetenskap

Abstrakt

Bakgrund

1946 tog den svenska riksdagen beslutet att införa gratis skolmåltider (Halling, et al., 1990). I denna avhandling studeras den svenska skolmåltidens roll i den svenska kulturen. Med kultur menas här hur människor gemensamt delar tanke-, känslo- och handlingsmönster (Hofstede, 1996). Den svenska skolmåltiden är föremål för ständig debatt (Gullberg, 2004) och det som framkommer är ofta negativa åsikter kring maten och miljön (Lundmark, 2002). Delstudie I har därför ägnats åt människors uppfattningar och minnen från att ha ätit skolmaten, med syfte att få en fördjupad förståelse för skolmåltidens roll i den svenska kulturen. Resterande del av avhandlingen fokuserar på barn i förskoleklass samt låg- och mellanstadiet som nu äter skolmåltider. I Sverige ses skolmåltider som ett lärtillfälle, vilket benämns pedagogiska måltider (National Food Administration, 2007). Det finns dock endast ett fåtal studier på området. I delstudie II studeras hur lärare interagerar med barnen under skolmåltiden inom ramen för den pedagogiska måltiden. Delstudie III fokuserar på barns uppfattning av mat och måltider i skolmåltidskontexten. Eftersom barn äter sina måltider både hemma och i skolan så är det av intresse att studera barns totala måltidsmönster, inklusive skolmåltiden och detta är något som tas upp i delstudie IV.

Syfte

Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid i den svenska kulturen. Ett ytterligare syfte var att studera 10- till 12-åriga barns måltidsmönster, inklusive skolmåltiden.

Metod och material

I delstudie I användes en etnologisk frågelista för att sammanställa människors uppfattningar och minnen av skolmåltiden. Deltagare rekryterades genom att annonsera om studien på olika organisationers hemsidor. Ett hundra nittiotvå personer födda mellan 1926-1997 besvarade frågelistan, varav 74% var kvinnor och 26% män. Datainsamlingen skedde juni-oktober 2007. Datainsamlingen för studie II-IV utfördes april-juni 2008 på tre skolor i en kommun i centrala Sverige. Den kvalitativa metodinsamlingen bestod av observationer i skolmatsalarna (totalt 25 timmar), intervjuer med skolmåltidspersonalen (totalt sex informanter) samt fokusgruppintervjuer med barn i år 4-5 (sju grupper med totalt 52 barn). Socialkonstruktionism användes vid analysen. I delstudie II analyserades hur lärarna interagerade med eleverna inom ramen för den pedagogiska måltiden. I delstudie III studerades barns uppfattningar om mat, måltider och skolmåltiden. Utöver de kvalitativa studierna så utfördes en enkätstudie på de tre skolorna som riktades till barn i år 4-5 och deras föräldrar. I denna delstudie studerades barnens måltidsmönster, inklusive skolmåltiden. Barnen och föräldrarna svarade på samma frågor rörande barnens måltidsmönster i varsina enkäter. I analysen parades barnens och föräldrarnas svar ihop (n=147) för att se om svaren överensstämde med varandra och om det var några faktorer (barnets ålder, barnets kön, förälders kön, med vem/vilka barnet bor) som påverkade överensstämmelsen.

Resultat

Tre övergripande teman kunde ses i resultatet från frågelistan. Skolmåltiden som en andra klassens måltid sammanfattade den allmänna negativa bilden av skolmåltiden som framkom i resultatet med en bristfällig miljö, negativa åsikter om personalen samt en avsaknad av social samvaro under måltiden. Den ideala måltiden beskrev hur informanterna önskade att skolmåltiden skulle vara, d v s en måltid med mycket grönsaker, många rätter att välja på, måltider lagade på skolan samt en trevligare och lugnare miljö. De värden som beskrevs antyder att informanterna önskade att skolmåltiden skulle vara mer som en måltid som serveras hemma. Skolmåltiden som en del av den svenska välfärdsstaten fångade de socialpolitiska värden som skolmåltiden innebär, t ex att den är gratis, något som alla barn serveras och för somliga utgör den enda lagade måltiden under dagen samt att den ger energi och näring för att klara skolgången. I delstudie II kunde tre lärarroller urskiljas i lärarnas interaktion med barnen. Dessa var kontextuella, d v s lärarna kunde anta olika roller utifrån den situation som de befann sig i. Den sociala lärarrollen innebar en hög grad av interaktion med eleverna, framför allt genom konversationer med barnen. Den utbildande lärarrollen hade en medelhög grad av interaktion med barnen. Denna lärarroll strävade efter att dels fostra barnen och dels att utbilda dem i måltidssituationen. Den undvikande lärarrollen hade den lägsta graden av interaktion med barnen och detta beteendemönster kunde inte förknippas med en pedagogisk måltid. T ex så valde några lärare att äta med kollegor istället för med barnen. I den andra artikeln har dessa lärarroller sammanställts i en teori som benämnts ACTS (the Adult- to Child-oriented Teacher role theory for School Meals). Där beskrivs närmare hur de tre lärarrollerna kan ses som både vuxen- och barnrelaterade, där det senare innebär att det finns ett fokus på barnet, barnets vilja och perspektiv och att interaktionen med barnet sker på ett sätt som är anpassat efter barnet (Eriksson & Näsman, 2009). I delstudie III kunde tre kategorier urskiljas kring barns uppfattning om mat, måltider och skolmåltiden. Oss och dem beskrev måltidssituationen i skolmatsalen, med en uppdelning mellan barn och vuxna samt de subgrupper som kunde ses bland barnen, t ex avseende ålder och kön. ”Foodlore” beskrev hur barnen berättade historier kring skolmaten, ofta av en ganska sensationell karaktär. En viss typ av jargong användes och ordet ”äckligt” var vanligt förekommande. Mat som dikotomi handlade om hur barnen diskuterade mat i binära termer. Barnen gjorde en uppdelning mellan mat som serverades hemma och mat som serverades i skolan samt hälsosam och ohälsosam mat. Resultatet från enkätstudien visade att de flesta barn hade ett regelbundet måltidsmönster bestående av frukost, skollunch och middag, med ett mindre frekvent intag av mellanmål. Det var en generell överensstämmelse mellan barnens och föräldrarnas svar i enkäterna, förutom godis och choklad, där barnen rapporterade ett mindre frekvent intag än vad föräldrarna gjorde. Barnets kön var en signifikant faktor för konsumtion av mellanmål samt läsk och saft.

Slutsats och reflektion

I denna avhandling har det argumenterats för att den negativa bilden av skolmåltiden utgör en social konstruktion. På samma gång ställs det höga krav på skolmåltiden att den ska vara som en måltid som serveras hemma, samtidigt som den ska vara gratis och bidra med socialpolitiska insatser inom ramen för välfärdsstaten. Med den begränsade budget som finns samt den sociala konstruktion som råder kring skolmåltiden så är det onekligen svårt att leva upp till dessa krav. Det pågår dock ett ständigt utvecklingsarbete kring skolmåltiden och kan vi komma tillrätta med den negativa sociala konstruktionen så finns det en möjlighet att bilden av den svenska skolmåltiden blir positivare i framtiden.

The Swedish School Meal as a Public Meal: Collective Thinking, Actions and Meal Patterns

The aim of this thesis is to study what role the Swedish school meal has as a public meal in Swedish culture. An additional aim is to study the meal patterns of children, including the school meal. An ethnological questionnaire with 192 informants was used to study people’s perceptions and memories of the school meal. The school meal was seen as part of the Swedish welfare state, but also as a second-class meal, which did not live up to the ideal, which was a meal with the same values as a meal served at home.

Observations in school canteens (25 hours), interviews with the school meal staff (six informants) and focus group interviews with children in grade 4-5 (seven groups with a total of 52 children) were carried out at three schools in central Sweden. Firstly, the data was analysed as to how the teachers interacted with the children in relation to the pedagogic meal. The teachers took on three different roles: “the sociable teacher role”, “the educating teacher role” and “the evasive teacher role”. Secondly, the children’s understanding of food and meals in the school meal context was analysed. The results showed that the children used ideas from the adult world among their peers in the school meal situation. This included the implementation of institutional commensality, the telling of stories about food and the classification of foods in dichotomies.

A questionnaire covering the meal patterns of the children and intake of some snack foods was also distributed to the children attending grade 4-5 at the three schools and their parents. Matched pairs (n=147) were analysed for agreement. Most children had a regular meal pattern, and there was general agreement between child and parent reports, except for sweets and chocolate. The expectations on the school meal are high.

At the same time, there appears to be a social construction depicting the school meal in a negative way. In order to come to terms with the negative public view of the school meal, the social construction of the school meal needs to be addressed.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev