To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome

Ann-Charlotte Lintons avhandling syftar till att tillföra mer kunskap om lärares och övrig skolpersonals sociala representationer om en inkluderande skolundervisning för elever med Aspergers syndrom.

Fakta
Disputation

2015-09-28

Titel (eng)

To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome

Författare

Ann-Charlotte Linton

Handledare

Professor Bert Danermark, Örebro universitet, Professor Mikael Heimann, Linköpings universitet, universitetslektor Per Germundsson, Malmö högskola

Opponent

Docent Christina Chaib, Jönköping University

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Ann-Charlotte Linton

Svenskt abstrakt:

Forskning visar att inkluderande klassrumsundervisning kan leda till ökad social delaktighet, personligt välbefinnande och högre studieresultat jämfört med segregerande utbildning i speciella undervisningsgrupper. Trots dessa potentiella fördelar är inkludering av elever med Aspergers syndrom (AS) problematiskt. Lärarna spelar en viktig roll för att förverkliga inkludering och deras föreställningar om elever med AS är sannolikt knutna till om, och hur, dessa elever är inkluderade i klassrummet. Lärarnas sociala representationer (SR), har betydelse för hur de interagerar och anpassar undervisningen.

Avhandlingens övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals SR om en inkluderande skolundervisning för elever med AS. Det första syftet var att undersöka lärares SR om elever med AS. Det andra syftet var att utforska betydelsen av kontextuella faktorer och tidigare erfarenhet av AS. Det tredje syftet var att studera sambandet mellan lärares enskilda praktik och skolans organisation genom att jämföra rektorers, skolhälsopersonals och lärares SR om inkludering av elever med AS. Den fjärde studien syftade till att undersöka vilka faktorer som bidrar till en positiv attityd till inkludering av elever med AS hos lärare.

Resultaten visar att ett medicinskt synsätt dominerar i synnerhet tidigare utbildade lärares SR av elever med AS. Emellertid tillskivs miljön en allt större betydelse. Resultaten visar att lärare är positiva till inkludering och att erfarenhet av elever med AS har ett samband med lärares SR av dessa elever. Dessutom tyder resultaten på att det finns ett behov av att överbrygga klyftan mellan den organisatoriska nivån, klassrumsnivån och individnivån för att gynna en inkluderande undervisning. Positiv attityd till inkludering av elever med AS visade sig relatera till lärares kunskaper om undervisning av elever med AS och deras SR om elever med AS. Sammanfattningsvis konstateras att lärares SR är djupt rotade och ett första steg är att uppmärksamma dem. Dessutom finns ett behov av en bredare diskussion och teambuilding i skolarenan för att åstadkomma en gemensam vision för en inkluderande skola.

 

Sidan publicerades 2015-09-18 15:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-21 10:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Språkstöd viktigt för barn med autism  

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Skolupplevelsen vände för elever med Aspergers

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den ena var när de fick sin diagnos, den andra var när de började på det individanpassade gymnasieprogram som ledde till att många av dem för allra första gången fick uppleva skolframgång.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.