Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Med utgångspunkt i meningsskapande och en vid syn på religion har Fredrik Jahnke undersökt hur svenska barn och ungas talar om religion i skolmiljö.

Fakta
Disputation

2021-03-26

Författare

Fredrik Jahnke

Handledare

Professor Jenny Berglund, Stockholms universitet Professor Maria Zackariasson, Södertörns högskola Professor Jørgen Straarup, Södertörns högskolaProfessor Geir Skeie, Universitetet i Stavanger

Opponent

Professor Marie von der Lippe, Universitetet i Bergen

Institution

Institutionen för historia och samtidsstudier

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Fredrik Jahnke

Svenskt abstrakt:

Den förändrade religiösa mångfalden i samhället har bidragit till att religion idag blivit allt mer synlig på fler platser och i flera sammanhang. Skolan är inget undantag. Eleverna i dagens svenska skola har betydligt bredare och mer varierade erfarenheter och förståelser av religion än för bara några decennier sedan. Hur, om alls, kan dessa förståelser av religion vara en del av skolans religionskunskapsundervisning? Hur kan vi problematisera möjliga vägar för att entusiasmera elever att prata mer om religion med varandra och därigenom på sikt också öka den ömsesidiga förståelsen för denna variation av olika sätt att förhålla sig till religion?

Med utgångspunkt i meningsskapande och en vid syn på religion – som sträcker sig förbi traditionella och institutionaliserade världsreligioner – undersöker Fredrik Jahnke svenska barn och ungas tal om religion i skolmiljö. Undersökningen riktar sitt intresse mot eleverna i sin egen rätt, det är deras egen relation till religion som står i centrum. Avhandlingen befinner sig i huvudsak i det religionsdidaktiska ämnesfältet men lämnar också bidrag till religionsvetenskaplig forskning såväl som till forskning om barn, unga, religion och populärkultur.

Resultaten av studien visar att eleverna förhåller sig till religion på flera olika, parallella, och kontextuellt pragmatiska sätt men att de samtidigt sällan och ogärna talar om religion med varandra, trots att de har ett visst intresse för detta. En bidragande orsak till de uteblivna samtalen var elevernas begränsade tillgång på, framför allt gemensamma, sätt att prata om religion. En annan var deras oro för att skapa konflikt och att ”trampa någon på tårna” i kombination med deras frekvent uttryckta ambition att visa tolerans, respekt och hänsynsfullhet jämtemot varandra. Samtalen om religion offrades därmed ofta på toleransens altare. Dessa resultat har religionsdidaktiska implikationer, vilka diskuteras i avhandlingens slutkapitel.

Sidan publicerades 2021-03-12 08:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-15 12:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, språkutvecklande arbetssätt, hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet och estetiska lärprocesser – i mötet med vuxna elever.

Ny digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.