Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Hur kan man i skolan identifiera och stimulera elever med utpräglad förmåga och fallenhet för matematik? Det har Linda Mattsson undersökt i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2013-11-22

Titel (eng)

Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Författare

Linda Mattsson

Handledare

Samuel Bengmark, lektor, Chalmers och Göteborgs universitet

Opponent

Franz Mönks, professor, Radboud Universiteit Nijmegen, Nederländerna.

Institution

Institutionen för matematiska vetenskaper

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linda Mattsson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen inleds med en redogörelse för vad vi i Sverige gjort för att bereda för en undervisning som även stödjer utvecklingen av matematikbegåvade elever. Genomgången behandlar a) nationella policydokument, b) stödorganisationer, c) forskning, lärarutbildning och läroplansutveckling, samt d) implementering i skolan. Vidare presenteras sex områden som vi i Sverige behöver jobba vidare med för att utveckla en hållbar undervisning för våra matematikbegåvade elever. Avhandlingens nästa del tar avstamp i ett av dessa områden och lyfter frågorna hur gymnasielärare karakteriserar matematisk begåvning och hur de identifierar matematisk begåvning. En annan central fråga som ofta dyker upp i samband med utveckling av verksamheter riktade till begåvande elever är huruvida det är rättvist att erbjuda undervisning som riktas mot begåvade elever. Riktar sig verksamheterna till de som verkligen behöver stödet? Är demografin bland de elever som deltar vid dessa verksamheter representativ för alla elever i landet? I avhandlingens sista del lyfts därför frågan om vilka elever som deltar vid de gymnasiala matematikprofilprogrammen, som t.ex. spetsutbildningarna i matematik. Nedan följer i korthet några av resultaten. Delstudierna finns i sin helhet presenterade i fem olika artiklar.

Områden att utveckla för en hållbar undervisning riktad mot begåvade matematikelever

För det första behöver begåvade elever få bli synliga i våra nationella policydokument. Baserat på erfarenheter från andra länder så ökar då oddsen för att det utvecklas varierade verksamheter riktade mot begåvade elever. Det innebär även att man ger erkännande till de matematiskt lovande/begåvade eleverna som inte är högpresterande i den traditionella skolundervisningen. För det andra så behöver vi inom skolan kunna identifiera matematisk begåvning så att elever får tillgång till korrekt stöd och utmaningar. Det betyder att lärare måste känna till och känna igen olika uttryck för matematisk begåvning. Samtidigt krävs att elever erbjuds utmanande uppgifter för att eleverna skall kunna visa sin matematiska begåvning och därmed bli identifierade. Det leder oss in på det tredje utvecklingsområdet – att det inom lärarutbildningen bör finnas möjlighet att läsa om hur man kan identifiera och stimulera matematikbegåvade elever. I dagsläget saknas denna möjlighet på de flesta lärarutbildningar. För det fjärde så behöver kopplingen mellan forskning om och praktik riktad mot matematiskt begåvade elever stärkas. I Sverige har vi haft särskilda program riktade mot matematikbegåvade elever sedan åttiotalet. Trots det har intresset för att bedriva forskning och utveckling inom dessa praktiker varit mycket lågt. Detta bör vi göra något åt. Genom att dra nytta av erfarenheter från dessa program så kan vi vidareutveckla dessa och skapa andra kompletterande verksamheter för matematiskt begåvade elever. För det femte så finns ett behov av en samordnande nationell organisation som kan informera skolpersonal, föräldrar, elever och andra aktörer om stödåtgärder, utbildningar inom och utom skolan, handlingsplaner och andra initiativ som tagits för att skapa ökade möjligheter för utveckling av matematikbegåvningar. Förutom att se till så att de matematiskt begåvade eleverna får den matematiska utmaningen de behöver så är det slutligen viktigt att vi även möter deras specifika sociala och emotionella behov som ofta följer med deras begåvning.

Karakteristik och identifiering av matematisk begåvning

Frågorna om vad som karakteriserar matematisk begåvning och hur den kan identifieras behandlades i tre delstudier. I en enkätundersökning med 36 slumpvis utvalda matematikansvariga gymnasielärare studerades lärares uppfattningar om hur de karakteriserade och identifierade matematisk begåvning. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar varierade en hel del. Lärarna i studien karakteriserade dock oftast matematiskt begåvade elever som matematiskt kreativa, med utmärkande logiskt tänkande och med en stark motivation för att ägna sig åt matematik. Med matematisk kreativitet menades t.ex. att eleverna kunde lösa uppgifter de aldrig sett förut eller att de hade ett individuellt och okonventionellt sätt att tänka som gjorde att de fann alternativa lösningar på uppgifter. Lärarna upptäckte de matematiskt begåvade eleverna framför allt genom elevernas egna initiativ till att engagera sig i matematiska aktiviteter eller diskussioner. Detta märktes t.ex genom att eleverna formulerade följdfrågor eller utvecklade egna uppgifter, ville läsa kurser i förväg eller visade stort intresse när nytt material presenterades. Men lärarna upptäckte även eleverna genom deras muntliga matematiska resonemang och deras provresultat. Som grupp betraktad, var alltså lärarna medvetna om att det finns olika, interagerande egenskaper (motivation, matematiska förmågor och kreativitet) som samtidigt behöver vara närvarande för att begåvningen skall kunna manifesteras. Om vi lägger alltför stor vikt vid elevers eget initiativ när vi identifierar matematiskt begåvade individer så finns det dock en risk att vi missar matematiskt begåvade individer som är motsträviga till och kanske ej högpresterande i den traditionella skolundervisningen. I en intervjustudie undersöktes hur matematikansvariga lärare vid Sveriges tre äldsta gymnasiala matematikprofilutbildningar uppfattade matematisk begåvning. Resultatet visade att var och en av lärarna i studien uttryckte ett nyanserat sätt att se på realisation av matematisk begåvning som stämmer väl överens med teoretiska modeller. Lärarna ansåg att studenter som kunde den grundläggande matematiken bra och som hade ett intresse för matematik och kände glädje inför att jobba med matematik var matematiskt lovande. Matematisk begåvning sammankopplades med problemlösningsförmåga, matematisk kreativitet och kvicktänkthet. De begåvade eleverna snappade upp begrepp väldigt lätt. Lärarna beskrev att dessa elever inte följde undervisningen utan snarare låg ett steg före. Det var vanligt att de sa det som lärarna hade tänkt säga. Så långt beskrevs skolornas matematiskt begåvade elever ganska likt varandra. Men när det gällde elevernas sociala och personliga egenskaper så beskrevs relativt olika karaktärer. Medan vissa elever beskrevs som ambitiösa, högpresterande i skolans värld och med en motivation som främst bottnade i yttre belöning, så beskrevs andra som lata och motsträviga till traditionell skolundervisning. De senare nämnda eleverna uppvisade ofta en starkare inre motivation för att engagera sig i matematiska frågor de själva valt eller tyckte var intressanta. Dessa sammanföll inte nödvändigtvis med de frågor som skolan presenterade. För att få en tydligare bild av i vilken utsträckning som matematisk kreativitet ansågs vara en förutsättning för matematisk begåvning i skolan så gjordes ytterligare en studie. I denna studie undersöktes i vilken utsträckning det ansågs att matematisk kreativitet krävdes för att lösa problemlösningsdelen i spetsutbildningarnas antagningsprov. I denna studie kan matematisk kreativitet likställas med förmågan att lösa för eleven nya uppgifter. Resultatet visade att en stor del av problemuppgifterna krävde matematisk kreativitet. Flera av uppgifterna ställde krav på matematisk kreativitet på flera olika sätt. Ett av de tydligaste framträdande resultaten i de tre studierna var att lärarna i studierna i hög grad betonade matematisk kreativitet som en del av eller till och med en förutsättning för matematisk begåvning. Lärarna lade också stor vikt vid elevers eget initiativ när de identifierade matematisk begåvning. Vi bör dock tänka på att elever motiveras av olika typer av matematiska uppgifter och för att ge alla elever möjlighet att visa sina förmågor så måste vi variera vår undervisning. En elev kan vara matematiskt begåvad utan att vara högpresterande i traditionell matematikundervisning i skolans värld.

Representationer av olika elevgrupper på särskilda matematikprofilutbildningar

Den sista delen av avhandlingen tog upp vilka grupper av elever som tar del av de särskilda matematikprofilutbildningarna på gymnasiet. Denna fråga behandlades ur två olika perspektiv. Utifrån SCB:s register studerades förekomsten av olika elevgrupper med avseende på elevers kön, härkomst och föräldrarnas utbildningsbakgrund på de fem äldsta matematikprofilutbildningarna. Sett till den demografiska fördelningen bland eleverna så fanns en överrepresentation av pojkar och elever med högutbildade föräldrar. Vi behöver alltså utveckla och variera våra verksamheter så att vi kan nå fler elevgrupper. Det andra perspektivet beaktade gymnasielärares svar på vad som karakteriserar de elever som deltar på de särskilda matematikprofilutbildningarna. Resultatet visar att eleverna som deltar på programmen uppvisar tecken på (exceptionell) matematisk begåvning. Vissa elever är hårt arbetande, ambitiösa och högpresterande i skolan. Det är dock noterbart att utbildningarna även lockar matematiskt begåvade elever som är svårfångade i den traditionella skolundervisningen men som bryr sig desto mer om att lära den matematik som de själva fascineras av. Att få ett högt betyg är alltså inte alltid drivkraften bakom studierna. Vidare beskrivs att eleverna är individualister som på matematikprofilutbildningarna finner en plats där de blir accepterade och finner styrka hos varandra. Elever som enligt tidigare svensk forskning riskerar att bli förbisedda inom den svenska skolan, på grund av att de inte direkt anpassar sig efter beteendenormen som förväntas i skolan, uppmuntras på de särskilda matematikprofilutbildningarna att utveckla sina förmågor. Vidare har lärare på dessa utbildningar identifierat särskilda behov hos sina elever. Till exempel har många begåvade matematikelever inte lärt sig att skriftligt kommunicera matematik. De specifika matematikprofilutbildningarna fyller ett viktigt behov då de anpassar sin undervisning efter de begåvade elevernas behov. Dessa verksamheter behöver dock kompletteras så att fler matematiskt begåvade flickor och fler matematiskt begåvade elever med lägre utbildade föräldrar får möjlighet att få sina särskilda behov tillgodosedda.

Sidan publicerades 2013-12-04 13:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-03-04 09:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kombination av orsaker bakom dyskalkyli

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.