Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Hur kan man i skolan identifiera och stimulera elever med utpräglad förmåga och fallenhet för matematik? Det har Linda Mattsson undersökt i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2013-11-22

Titel (eng)

Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Författare

Linda Mattsson

Handledare

Samuel Bengmark, lektor, Chalmers och Göteborgs universitet

Opponent

Franz Mönks, professor, Radboud Universiteit Nijmegen, Nederländerna.

Institution

Institutionen för matematiska vetenskaper

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linda Mattsson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen inleds med en redogörelse för vad vi i Sverige gjort för att bereda för en undervisning som även stödjer utvecklingen av matematikbegåvade elever. Genomgången behandlar a) nationella policydokument, b) stödorganisationer, c) forskning, lärarutbildning och läroplansutveckling, samt d) implementering i skolan. Vidare presenteras sex områden som vi i Sverige behöver jobba vidare med för att utveckla en hållbar undervisning för våra matematikbegåvade elever. Avhandlingens nästa del tar avstamp i ett av dessa områden och lyfter frågorna hur gymnasielärare karakteriserar matematisk begåvning och hur de identifierar matematisk begåvning. En annan central fråga som ofta dyker upp i samband med utveckling av verksamheter riktade till begåvande elever är huruvida det är rättvist att erbjuda undervisning som riktas mot begåvade elever. Riktar sig verksamheterna till de som verkligen behöver stödet? Är demografin bland de elever som deltar vid dessa verksamheter representativ för alla elever i landet? I avhandlingens sista del lyfts därför frågan om vilka elever som deltar vid de gymnasiala matematikprofilprogrammen, som t.ex. spetsutbildningarna i matematik. Nedan följer i korthet några av resultaten. Delstudierna finns i sin helhet presenterade i fem olika artiklar.

Områden att utveckla för en hållbar undervisning riktad mot begåvade matematikelever

För det första behöver begåvade elever få bli synliga i våra nationella policydokument. Baserat på erfarenheter från andra länder så ökar då oddsen för att det utvecklas varierade verksamheter riktade mot begåvade elever. Det innebär även att man ger erkännande till de matematiskt lovande/begåvade eleverna som inte är högpresterande i den traditionella skolundervisningen. För det andra så behöver vi inom skolan kunna identifiera matematisk begåvning så att elever får tillgång till korrekt stöd och utmaningar. Det betyder att lärare måste känna till och känna igen olika uttryck för matematisk begåvning. Samtidigt krävs att elever erbjuds utmanande uppgifter för att eleverna skall kunna visa sin matematiska begåvning och därmed bli identifierade. Det leder oss in på det tredje utvecklingsområdet – att det inom lärarutbildningen bör finnas möjlighet att läsa om hur man kan identifiera och stimulera matematikbegåvade elever. I dagsläget saknas denna möjlighet på de flesta lärarutbildningar. För det fjärde så behöver kopplingen mellan forskning om och praktik riktad mot matematiskt begåvade elever stärkas. I Sverige har vi haft särskilda program riktade mot matematikbegåvade elever sedan åttiotalet. Trots det har intresset för att bedriva forskning och utveckling inom dessa praktiker varit mycket lågt. Detta bör vi göra något åt. Genom att dra nytta av erfarenheter från dessa program så kan vi vidareutveckla dessa och skapa andra kompletterande verksamheter för matematiskt begåvade elever. För det femte så finns ett behov av en samordnande nationell organisation som kan informera skolpersonal, föräldrar, elever och andra aktörer om stödåtgärder, utbildningar inom och utom skolan, handlingsplaner och andra initiativ som tagits för att skapa ökade möjligheter för utveckling av matematikbegåvningar. Förutom att se till så att de matematiskt begåvade eleverna får den matematiska utmaningen de behöver så är det slutligen viktigt att vi även möter deras specifika sociala och emotionella behov som ofta följer med deras begåvning.

Karakteristik och identifiering av matematisk begåvning

Frågorna om vad som karakteriserar matematisk begåvning och hur den kan identifieras behandlades i tre delstudier. I en enkätundersökning med 36 slumpvis utvalda matematikansvariga gymnasielärare studerades lärares uppfattningar om hur de karakteriserade och identifierade matematisk begåvning. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar varierade en hel del. Lärarna i studien karakteriserade dock oftast matematiskt begåvade elever som matematiskt kreativa, med utmärkande logiskt tänkande och med en stark motivation för att ägna sig åt matematik. Med matematisk kreativitet menades t.ex. att eleverna kunde lösa uppgifter de aldrig sett förut eller att de hade ett individuellt och okonventionellt sätt att tänka som gjorde att de fann alternativa lösningar på uppgifter. Lärarna upptäckte de matematiskt begåvade eleverna framför allt genom elevernas egna initiativ till att engagera sig i matematiska aktiviteter eller diskussioner. Detta märktes t.ex genom att eleverna formulerade följdfrågor eller utvecklade egna uppgifter, ville läsa kurser i förväg eller visade stort intresse när nytt material presenterades. Men lärarna upptäckte även eleverna genom deras muntliga matematiska resonemang och deras provresultat. Som grupp betraktad, var alltså lärarna medvetna om att det finns olika, interagerande egenskaper (motivation, matematiska förmågor och kreativitet) som samtidigt behöver vara närvarande för att begåvningen skall kunna manifesteras. Om vi lägger alltför stor vikt vid elevers eget initiativ när vi identifierar matematiskt begåvade individer så finns det dock en risk att vi missar matematiskt begåvade individer som är motsträviga till och kanske ej högpresterande i den traditionella skolundervisningen. I en intervjustudie undersöktes hur matematikansvariga lärare vid Sveriges tre äldsta gymnasiala matematikprofilutbildningar uppfattade matematisk begåvning. Resultatet visade att var och en av lärarna i studien uttryckte ett nyanserat sätt att se på realisation av matematisk begåvning som stämmer väl överens med teoretiska modeller. Lärarna ansåg att studenter som kunde den grundläggande matematiken bra och som hade ett intresse för matematik och kände glädje inför att jobba med matematik var matematiskt lovande. Matematisk begåvning sammankopplades med problemlösningsförmåga, matematisk kreativitet och kvicktänkthet. De begåvade eleverna snappade upp begrepp väldigt lätt. Lärarna beskrev att dessa elever inte följde undervisningen utan snarare låg ett steg före. Det var vanligt att de sa det som lärarna hade tänkt säga. Så långt beskrevs skolornas matematiskt begåvade elever ganska likt varandra. Men när det gällde elevernas sociala och personliga egenskaper så beskrevs relativt olika karaktärer. Medan vissa elever beskrevs som ambitiösa, högpresterande i skolans värld och med en motivation som främst bottnade i yttre belöning, så beskrevs andra som lata och motsträviga till traditionell skolundervisning. De senare nämnda eleverna uppvisade ofta en starkare inre motivation för att engagera sig i matematiska frågor de själva valt eller tyckte var intressanta. Dessa sammanföll inte nödvändigtvis med de frågor som skolan presenterade. För att få en tydligare bild av i vilken utsträckning som matematisk kreativitet ansågs vara en förutsättning för matematisk begåvning i skolan så gjordes ytterligare en studie. I denna studie undersöktes i vilken utsträckning det ansågs att matematisk kreativitet krävdes för att lösa problemlösningsdelen i spetsutbildningarnas antagningsprov. I denna studie kan matematisk kreativitet likställas med förmågan att lösa för eleven nya uppgifter. Resultatet visade att en stor del av problemuppgifterna krävde matematisk kreativitet. Flera av uppgifterna ställde krav på matematisk kreativitet på flera olika sätt. Ett av de tydligaste framträdande resultaten i de tre studierna var att lärarna i studierna i hög grad betonade matematisk kreativitet som en del av eller till och med en förutsättning för matematisk begåvning. Lärarna lade också stor vikt vid elevers eget initiativ när de identifierade matematisk begåvning. Vi bör dock tänka på att elever motiveras av olika typer av matematiska uppgifter och för att ge alla elever möjlighet att visa sina förmågor så måste vi variera vår undervisning. En elev kan vara matematiskt begåvad utan att vara högpresterande i traditionell matematikundervisning i skolans värld.

Representationer av olika elevgrupper på särskilda matematikprofilutbildningar

Den sista delen av avhandlingen tog upp vilka grupper av elever som tar del av de särskilda matematikprofilutbildningarna på gymnasiet. Denna fråga behandlades ur två olika perspektiv. Utifrån SCB:s register studerades förekomsten av olika elevgrupper med avseende på elevers kön, härkomst och föräldrarnas utbildningsbakgrund på de fem äldsta matematikprofilutbildningarna. Sett till den demografiska fördelningen bland eleverna så fanns en överrepresentation av pojkar och elever med högutbildade föräldrar. Vi behöver alltså utveckla och variera våra verksamheter så att vi kan nå fler elevgrupper. Det andra perspektivet beaktade gymnasielärares svar på vad som karakteriserar de elever som deltar på de särskilda matematikprofilutbildningarna. Resultatet visar att eleverna som deltar på programmen uppvisar tecken på (exceptionell) matematisk begåvning. Vissa elever är hårt arbetande, ambitiösa och högpresterande i skolan. Det är dock noterbart att utbildningarna även lockar matematiskt begåvade elever som är svårfångade i den traditionella skolundervisningen men som bryr sig desto mer om att lära den matematik som de själva fascineras av. Att få ett högt betyg är alltså inte alltid drivkraften bakom studierna. Vidare beskrivs att eleverna är individualister som på matematikprofilutbildningarna finner en plats där de blir accepterade och finner styrka hos varandra. Elever som enligt tidigare svensk forskning riskerar att bli förbisedda inom den svenska skolan, på grund av att de inte direkt anpassar sig efter beteendenormen som förväntas i skolan, uppmuntras på de särskilda matematikprofilutbildningarna att utveckla sina förmågor. Vidare har lärare på dessa utbildningar identifierat särskilda behov hos sina elever. Till exempel har många begåvade matematikelever inte lärt sig att skriftligt kommunicera matematik. De specifika matematikprofilutbildningarna fyller ett viktigt behov då de anpassar sin undervisning efter de begåvade elevernas behov. Dessa verksamheter behöver dock kompletteras så att fler matematiskt begåvade flickor och fler matematiskt begåvade elever med lägre utbildade föräldrar får möjlighet att få sina särskilda behov tillgodosedda.

Sidan publicerades 2013-12-04 13:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-03-04 09:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kombination av orsaker bakom dyskalkyli

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

School Choice, School Performance and School Segregation: Institutions and Design

När man reserverar platser för olika grupper blir skolorna mindre segregerade både vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund jämfört med lotteri- och närhetsbaserade prioritetsstrukturer. Det visar Dany Kessel i sin avhandling.

Visual Attention to Faces, Eyes and Objects: Studies of Typically and Atypically Developing Children

Johan L. Kleberg har utforskat uppmärksamhet hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd och tonåringar med social ångest.

English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Hur betraktar personal och elever undervisning och lärande vad gäller språk och innehåll i den engelskspråkiga undervisningen på mellanstadiet i en svensk grundskola? Det är en av av huvudfrågorna i Jeanette Toths avhandling.

Characterizing chemical exposure : focus on children’s environment

Kristin Larsson presenterar i sin avhandling en metod för att överblicka information om kemikalieexponering. Avhandlingen bidrar vidare till ny kunskap om barns exponering för olika kemikalier i mat, hygienprodukter och inomhusmiljö.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Lina Spjut visar i sin avhandling att läroböcker har en roll i fostran till gemenskaper, främst nationella eller etniska gemenskaper

Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area – An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention

Anders Fröberg har i sin avhandling utforskat utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område.

”Alla är ju med alla…” : Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan

Maria Heintz vill med sin avhandling öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner i syfte att stödja lärarnas uppdrag att arbeta mot kränkande behandling.

A teacher-centred design system to integrate digital technologies in secondary mathematics classrooms

Miguel Perez har i sin avhandling utforskat förutsättningar där designforskare inom skolan kan lyckas med att skapa värdefulla och hållbara bidrag till matematiklärares utveckling.

Hate crime victimisation: consequences and interpretations

I Mika Anderssons avhandling vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Hon pekar på att det finns ett symboliskt värde i att visa på att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.

Automatic proficiency level prediction for Intelligent Computer-Assisted Language Learning

Ildikó Pilán  presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Psychosocial Vulnerability Underlying Unhealthy Behaviours in Swedish Adolescents

Nästan 60 procent av 15–16-åriga ungdomar har minst två ohälsosamma beteenden, exempelvis rökning, alkohol, låg nivå av fysisk aktivitet. Det visar Ulrica Paulsson Do i sin avhandling.

Growth of schoolchildren: studies on somatic growth and deviant growth patterns such as weight loss and obesity and aspects of intake of breakfast and food items

Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan. Det konstaterar B. Bente Nilsen i sin avhandling.

Cognition in interned adolescents: aspects of executive functions and training

Kognitiva funktioner hos institutionsplacerade ungdomar kan förbättras något med fysisk träning. Men det tycks inte vara själva träningen som är orsaken till förbättringen, visar Olov Nordvall i sin studie.

Mot lärdomens topp: Svenska humanisters och samhällsvetares ursprung, utbildning och yrkesbana under 1900-talets första hälft

Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.