Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser

Vad kan bli synligt, vad händer och vad kan bli möjligt i relationen mellan treåringar, digitalkameror och fotografi i förskolan när barn får tillgång till en handgriplig fotografisk röst? Den frågan utforskar Lena O Magnusson i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2017-10-06

Titel (sv)

Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser

Författare

Lena O Magnusson

Handledare

Docent Claes Ericsson, Göteborgs universitet Tarja Karlsson Häikiö, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Hillevi Lenz Taguchi, Stockholms universitet

Institution

Högskolan för design och konsthantverk

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lena O Magnusson

Abstract in English:

The aim of this thesis is to examine what happens when three-year-olds are given access to digital cameras, and what shape and form children’s photographic capacity takes within the framework of everyday pre-school activities. The notion that young children in pre-school rarely get to use cameras themselves, and that they take part in photographs produced by pre-school educators as part of an ongoing documenting practice rooted in the curriculum is the point of departure. The study has been conducted through an ethnographic approach further strengthened by post-qualitative thinking, where the research material was produced together with children in two different pre-schools. This material includes the children’s intra-actions with the cameras as well as the photographs that emerge during the course of the study. The thesis moves within a posthumanist theoretical framework, with a special focus on new materialism and agential realism, where humans and non-humans are seen as mutual performative agents. The theoretical perspective permeates the entire study, and does not, therefore, only serve as a support for analyses. Through diffractive readings, the results show that children and cameras approach pre-school and its visual events in a manner that is not recognisable in previous experiences of how pre-school and the life of children have formerly been made visible. In this study, the children use the cameras to create resistances and to look back at the educators, as well as to show what relations come into being with materials, peers, places, spaces and knowledge formation. The children, together with the cameras, also make visible the power of the eye to direct and display, where the cameras also come to be an aesthetic tool with the capacity to both see and make visible in everyday life. This, in turn, also brings to light aspects of ethics and leads to the breaking up of more traditional and normative photographic actions and expressions.

Sidan publicerades 2017-10-03 13:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-16 15:32 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny metod framgångsrik för små barn med autism

Birgitta Spjut Janson visar i sin forskning att en ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus.

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Toddlers as social actors in the Swedish preschool

Ingrid Engdahls avhandling "Toddlers as social actors in the Swedish preschool" fokuserar på hur små barn interagerar med varandra under sitt andra levnadsår i en svensk förskola.

Mellan ”jag” och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser