2010-09-16 00:00  3407 Dela:

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Fakta
Disputation

2010-10-08

Titel (sv)

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Titel (eng)

Bilingualism in school-aged deaf pupils: Processability in Swedish and narrative structure in Swedish and Swedish Sign Language

Författare

Krister Schönström

Handledare

Kristina Svartholm, Brita Bergman

Opponent

Professor Kenneth Hyltenstam

Institution

Institutionen för lingvistik

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Krister Schönström

Svenskt abstrakt:

Syftet med den här avhandlingen har varit att beskriva tvåspråkigheten hos döva. Mer specifikt har det ena syftet varit att undersöka döva specialskole- elevers färdigheter i svenska. Detta har gjorts genom att pröva en särskild utvecklingsteori för andraspråkslärare Processbarhetsteorin (PT) som i flera tidigare studier av svenska som andraspråk visat sig vara en hållbar teori för att beskriva grammatisk utveckling hos andraspråksinlärare. Det andra syftet har varit att försöka hitta en metod för att jämföra döva skol- elevers svenska och teckenspråk. För detta har narrativ struktur i skol- elevernas berättelser på svenska och teckenspråk undersökts.Kapitel 2 redovisar för döva och hörselskadades språksituation ur ett mer generellt perspektiv. Bl.a. konstaterades att en lång tid av oral undervisning av döva lett till otillfredsställande resultat. Döva hade, på flera sätt, stora kunskapsluckor i bl.a. svenska (se t.ex. Svartholm 1984). Först på 1980-talet kunde trenden vändas i Sverige med ett erkännande av teckenspråk som en viktig utgångspunkt. Därefter kom en rad viktiga förändringar som påverk- ade dövundervisningen, bl.a. nya läroplaner, först på 1980-talet och senare på 1990-talet. Dessutom tillsattes under 2000-talet utredningar vilkas slut- satser betonade teckenspråkets betydelse för döva. Kapitlet beskriver även översiktligt den döva och hörselskadade gruppens situation i Sverige, deras skolgång och hur cochlea implantat under senaste tid påverkat den döva gruppen i Sverige.Kapitel 3 redovisar för den forskning som ligger till grund för avhand- lingens frågeställningar. Den tidigare forskningen kan sammanfattas i fem punkter:· Bedömning av andraspråksinlärares språkfärdighet. Här har fokusen bl.a. lagts på hur man tidigare bedömt inlärarnas interimspråk och vilka redskap som använts för bedömning av inlärarnas språk- färdighet.· Om utvecklingsnivåer hos andraspråksinlärare och hur tidigare forsk- ning beskrivit nivåerna.· Den forskning som finns om dövas tvåspråkighet och hur man bedömt dövas språkfärdighet i båda språken.· En redogörelse av tidigare forskning om teckenspråk inklusive en kortare beskrivning av det svenska teckenspråkets uppbyggnad och188tidigare studier av språkfärdighet i teckenspråk, i synnerhet utifrån etttvåspråkighetsperspektiv. · En genomgång av tidigare narrativ forskning både mer allmänt och ianslutning till studier av teckenspråk.I kapitlet tas också ett viktigt skäl till den här avhandlingens tillkomst upp, nämligen att tidigare forskning påtalat att samband mellan teckenspråks- färdighet och färdighet i t.ex. engelska påvisats för döva (t.ex. Strong & Prinz 2000).En viktig teori som ligger bakom tidigare forskning handlar om samspelet mellan förstaspråket och andraspråket hos språkinlärare. Detta tas upp i avhandlingens teoretiska del, kapitel 4, nämligen Cummins teori om språklig samarbetsprincip i vilket begreppet den gemensamma underliggande färdig- heten (Cummins 1996) är särskilt relevant för avhandlingen. Cummins teori går ut på att inläraren behöver ett stabilt och välutvecklat förstaspråk för att kunna lära sig och utveckla sitt andraspråk. Även presenterar jag i kapitlet begreppet språkfärdighet. Här har jag utgått från Bachman & Palmer (1996) och deras kommunikativa språkfärdighetsmodell. Själva stommen i avhand- lingen utgörs dock av den teoretiska modell som prövas för att undersöka dövas svenska Processbarhetsteorin (PT) (Pienemann 1998) vilken pre- senteras i samma kapitel. Här diskuteras också modellen som möjligt verk- tyg för att beskriva nivåer i dövas svenska. I kapitlet gås också de teoretiska förutsättningarna för den narrativa analysen igenom. Här presenteras Labovs modell för analys av narrativ struktur i berättelser, vilken tillämpats i analys- erna av elevernas berättelser både på svenska och teckenspråk.Det material som samlats in för avhandlingen består av 38 skrivna texter och 34 videoinspelade teckenspråkstexter från elever i årskurs 5 och 10 vid en specialskola, vilket redovisas i kapitel 5. De svenska texterna är återberät- telser från ett och samma stimulus nämligen en Rosa pantern-serie, medan de teckenspråkiga texterna i huvudsak består av fria berättelser. Metoderna för insamling av texterna skiljde sig alltså åt för de båda språken. Det be- rodde på att tidigare erfarenheter visat att det kan vara svårt få ett naturligt flyt i återberättelser på teckenspråk. Bl.a. beror det på om informanter memorerar innehållet i materialet innan de återberättar eller inte. Situationen för svenska är annorlunda p.g.a. skriften. Informanterna får tid att fundera och skriva, och kan titta i materialet flera gånger medan de skriver. Tecken- språkets flyt däremot påverkas mycket om informanten tittar i materialet samtidigt som den tecknar. Viktig syntaktisk information som uttrycks gen- om t.ex. blickriktning går då förlorad.Ambitionen i början av avhandlingsarbetet var att använda samma stimu- lus för svenska och teckenspråk men ett pilottest med stimulusmaterialet som gjordes före den egentliga undersökningen visade att detta fungerade mindre bra vid teckenspråkiga återberättelser. Ambitionen att använda sam- ma stimulus byttes till ambitionen att få så lyckade texter som möjligt på189båda språken. Jag är medveten om att för jämförelsens skull skulle det vara lämpligare att ha ett material som producerats utifrån samma villkor för de båda språken. Samtidigt måste man ta hänsyn till språkens skilda för- utsättningar för att få ett bra analysmaterial.Valet av årskurs 5 och 10 som målgrupper i undersökningen fungerade i stort sett tillfredsställande. Åldersgrupperna passade för syftet. Informant- erna klarade sina uppgifter att skriva och teckna texter med få undantag. Att jag samlade in material från två årskullar för varje årskurs var, så här i efterhand, också ett riktigt beslut. Under arbetets gång visade det sig nämligen att respektive årskursgrupp skiljde sig på flera sätt.Det som kan diskuteras när det gäller val av metod för datainsamlingen är att jag inte alltid fick fram tillräckligt många exempel på vissa strukturer inom PT. Det gäller till exempelvis konstruktioner med predikativ som efter- frågas för PT-nivå 4. Här fick jag endast få exempel på predikativ- konstruktioner t.ex. katten blev sur. (Se 6.7.3.2.) I en framtida undersökning skulle jag överväga att komplettera insamlingsmetoden med en mer styrd insamlingsmetod i form av elicitering för att få fram fler exempel av det slaget.Nedan summerar jag själva resultaten och diskuterar dem utifrån mina frågeställningar som lades fram i samband med presentationen av syftet i början av avhandlingen.

Sidan publicerades 2010-09-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:20 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.