Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Fakta
Disputation

2010-10-08

Titel (sv)

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Titel (eng)

Bilingualism in school-aged deaf pupils: Processability in Swedish and narrative structure in Swedish and Swedish Sign Language

Författare

Krister Schönström

Handledare

Kristina Svartholm, Brita Bergman

Opponent

Professor Kenneth Hyltenstam

Institution

Institutionen för lingvistik

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Krister Schönström

Svenskt abstrakt:

Syftet med den här avhandlingen har varit att beskriva tvåspråkigheten hos döva. Mer specifikt har det ena syftet varit att undersöka döva specialskole- elevers färdigheter i svenska. Detta har gjorts genom att pröva en särskild utvecklingsteori för andraspråkslärare Processbarhetsteorin (PT) som i flera tidigare studier av svenska som andraspråk visat sig vara en hållbar teori för att beskriva grammatisk utveckling hos andraspråksinlärare. Det andra syftet har varit att försöka hitta en metod för att jämföra döva skol- elevers svenska och teckenspråk. För detta har narrativ struktur i skol- elevernas berättelser på svenska och teckenspråk undersökts.Kapitel 2 redovisar för döva och hörselskadades språksituation ur ett mer generellt perspektiv. Bl.a. konstaterades att en lång tid av oral undervisning av döva lett till otillfredsställande resultat. Döva hade, på flera sätt, stora kunskapsluckor i bl.a. svenska (se t.ex. Svartholm 1984). Först på 1980-talet kunde trenden vändas i Sverige med ett erkännande av teckenspråk som en viktig utgångspunkt. Därefter kom en rad viktiga förändringar som påverk- ade dövundervisningen, bl.a. nya läroplaner, först på 1980-talet och senare på 1990-talet. Dessutom tillsattes under 2000-talet utredningar vilkas slut- satser betonade teckenspråkets betydelse för döva. Kapitlet beskriver även översiktligt den döva och hörselskadade gruppens situation i Sverige, deras skolgång och hur cochlea implantat under senaste tid påverkat den döva gruppen i Sverige.Kapitel 3 redovisar för den forskning som ligger till grund för avhand- lingens frågeställningar. Den tidigare forskningen kan sammanfattas i fem punkter:· Bedömning av andraspråksinlärares språkfärdighet. Här har fokusen bl.a. lagts på hur man tidigare bedömt inlärarnas interimspråk och vilka redskap som använts för bedömning av inlärarnas språk- färdighet.· Om utvecklingsnivåer hos andraspråksinlärare och hur tidigare forsk- ning beskrivit nivåerna.· Den forskning som finns om dövas tvåspråkighet och hur man bedömt dövas språkfärdighet i båda språken.· En redogörelse av tidigare forskning om teckenspråk inklusive en kortare beskrivning av det svenska teckenspråkets uppbyggnad och188tidigare studier av språkfärdighet i teckenspråk, i synnerhet utifrån etttvåspråkighetsperspektiv. · En genomgång av tidigare narrativ forskning både mer allmänt och ianslutning till studier av teckenspråk.I kapitlet tas också ett viktigt skäl till den här avhandlingens tillkomst upp, nämligen att tidigare forskning påtalat att samband mellan teckenspråks- färdighet och färdighet i t.ex. engelska påvisats för döva (t.ex. Strong & Prinz 2000).En viktig teori som ligger bakom tidigare forskning handlar om samspelet mellan förstaspråket och andraspråket hos språkinlärare. Detta tas upp i avhandlingens teoretiska del, kapitel 4, nämligen Cummins teori om språklig samarbetsprincip i vilket begreppet den gemensamma underliggande färdig- heten (Cummins 1996) är särskilt relevant för avhandlingen. Cummins teori går ut på att inläraren behöver ett stabilt och välutvecklat förstaspråk för att kunna lära sig och utveckla sitt andraspråk. Även presenterar jag i kapitlet begreppet språkfärdighet. Här har jag utgått från Bachman & Palmer (1996) och deras kommunikativa språkfärdighetsmodell. Själva stommen i avhand- lingen utgörs dock av den teoretiska modell som prövas för att undersöka dövas svenska Processbarhetsteorin (PT) (Pienemann 1998) vilken pre- senteras i samma kapitel. Här diskuteras också modellen som möjligt verk- tyg för att beskriva nivåer i dövas svenska. I kapitlet gås också de teoretiska förutsättningarna för den narrativa analysen igenom. Här presenteras Labovs modell för analys av narrativ struktur i berättelser, vilken tillämpats i analys- erna av elevernas berättelser både på svenska och teckenspråk.Det material som samlats in för avhandlingen består av 38 skrivna texter och 34 videoinspelade teckenspråkstexter från elever i årskurs 5 och 10 vid en specialskola, vilket redovisas i kapitel 5. De svenska texterna är återberät- telser från ett och samma stimulus nämligen en Rosa pantern-serie, medan de teckenspråkiga texterna i huvudsak består av fria berättelser. Metoderna för insamling av texterna skiljde sig alltså åt för de båda språken. Det be- rodde på att tidigare erfarenheter visat att det kan vara svårt få ett naturligt flyt i återberättelser på teckenspråk. Bl.a. beror det på om informanter memorerar innehållet i materialet innan de återberättar eller inte. Situationen för svenska är annorlunda p.g.a. skriften. Informanterna får tid att fundera och skriva, och kan titta i materialet flera gånger medan de skriver. Tecken- språkets flyt däremot påverkas mycket om informanten tittar i materialet samtidigt som den tecknar. Viktig syntaktisk information som uttrycks gen- om t.ex. blickriktning går då förlorad.Ambitionen i början av avhandlingsarbetet var att använda samma stimu- lus för svenska och teckenspråk men ett pilottest med stimulusmaterialet som gjordes före den egentliga undersökningen visade att detta fungerade mindre bra vid teckenspråkiga återberättelser. Ambitionen att använda sam- ma stimulus byttes till ambitionen att få så lyckade texter som möjligt på189båda språken. Jag är medveten om att för jämförelsens skull skulle det vara lämpligare att ha ett material som producerats utifrån samma villkor för de båda språken. Samtidigt måste man ta hänsyn till språkens skilda för- utsättningar för att få ett bra analysmaterial.Valet av årskurs 5 och 10 som målgrupper i undersökningen fungerade i stort sett tillfredsställande. Åldersgrupperna passade för syftet. Informant- erna klarade sina uppgifter att skriva och teckna texter med få undantag. Att jag samlade in material från två årskullar för varje årskurs var, så här i efterhand, också ett riktigt beslut. Under arbetets gång visade det sig nämligen att respektive årskursgrupp skiljde sig på flera sätt.Det som kan diskuteras när det gäller val av metod för datainsamlingen är att jag inte alltid fick fram tillräckligt många exempel på vissa strukturer inom PT. Det gäller till exempelvis konstruktioner med predikativ som efter- frågas för PT-nivå 4. Här fick jag endast få exempel på predikativ- konstruktioner t.ex. katten blev sur. (Se 6.7.3.2.) I en framtida undersökning skulle jag överväga att komplettera insamlingsmetoden med en mer styrd insamlingsmetod i form av elicitering för att få fram fler exempel av det slaget.Nedan summerar jag själva resultaten och diskuterar dem utifrån mina frågeställningar som lades fram i samband med presentationen av syftet i början av avhandlingen.

Sidan publicerades 2010-09-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:20 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.