Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper

Maria Pröckl har i sin avhandling beskrivit, tolkat och analyserat hur förskollärares kunskap är kroppslig och visar sig i handling.

Fakta
Disputation

2020-05-08

Titel (sv)

Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper

Författare

Maria Pröckl

Handledare

Professor Jonna Bornemark, Södertörns högskola Anne-Li Lindgren, Stockholms universitet Lisa Folkmarson Käll, Stockholms universitet

Opponent

Anders Lindseth, professor, Universitetet i Nordland, Norge

Institution

Institutionen för kultur och lärande

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Pröckl

Svenskt abstrakt:

Hur är kunskap kroppslig och vilken betydelse har kroppslig kunskap för mellanmänskliga yrkespraktiker? I föreliggande avhandling undersöks förskollärares praktiska och kroppsliga kunskaper som exempel på en yrkesgrupp där relationell och kroppsligt situerad kunskap är central. Undersökningen utgår ifrån frågor som: Hur agerar en skicklig förskollärare? Vilken kroppslig ansats behövs om en vill ge god omsorg, trygghet och bjuda in ett barn till ett vi? Finns det dimensioner av kroppslighet som bara är aktiva i det negativa? Ämnet som avhandlingen läggs fram i är den praktiska kunskapens teori. Praktisk kunskap brukar, om den beskrivs generellt, nämnas som erfarenhetsgrundad, kroppsligt buren, situerad och kopplad till känslolivet. Den praktiska kunskapens teori försöker ringa in och förklara dessa aspekter av kunskap i de situationer och sammanhang där de förekommer. Kroppslighetens betydelse för förskollärares professionsutveckling och som en form av praktisk kunskap, är inte en tematik som berörts i tidigare forskning. Mot bakgrund av en förförståelse att kunskap bärs av kroppen (en förförståelse som kommer ur erfarenheter av dans och en fenomenologiskt influerad teoriimpregnering) och att praktisk klokhet och skicklighet i praxis framträder i handling finns i grunden till denna avhandling en central frågeställning som rör frågan om det finns värden boende i förskollärarpraktiken som kanske är dåligt omhändertagna för att de till sina väsen är svårgripbara. Förskollärarnas kunskaper framträder, i min undersökning, som relationella och situerade i den mellankroppsliga sfär som finns mellan förskollärare och barn, eller mer korrekt, mellan alla i gruppen. I samspelet som den goda relationen kan leda till visar sig förskollärarens kroppsliga kunskaper som en slags skicklighet, en i omsorg utvecklad kunnighet som jag valt att beskriva genom att använda begrepp som sväng, tyngd och empatisk timing.

Sidan publicerades 2020-04-22 08:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-04 09:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser