Dela:

Understanding as experiencing a pattern

Fakta
Disputation

2011-06-01

Titel (eng)

Understanding as experiencing a pattern

Författare

Paulina Lindström

Handledare

Agneta Gulz, Peter Gärdenfors, Kenneth Holmqvist

Institution

Filosofiska institutionen

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Delar av avhandlingen finns digitalt, se länkar nederst
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Paulina Lindström

Svenskt abstrakt:

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Avhandlingen strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp. Tesen är att förstå handlar om att se ett mönster, i betydelsen att man kan ”se” strukturen i en uppgift, en princip eller ett problem. Att se ett mönster innebär också att man uppmärksammar relevant information och att man kan använda sig av mönstret för att lösa problem. I avhandlingen jämförs detta perspektiv med ett antal andra perspektiv på förståelse: förståelse som att se en gestalt, förståelse genom att göra, förståelse genom att uppvisa ett flexibelt beteende, förståelse som att ha en representation och förståelse som förmåga till transfer. Resultaten från studierna som presenteras i avhandlingen visar att uppmärksamhet på områden i ett visuellt stimuli som är relevanta för ett problem gör att man förstår uppgiften och att man klarar av uppgiften bättre. Avhandlingen utforskar dels processen som leder fram till förståelse, dels gränsen mellan förståelse och icke-förståelse. Detta gör det möjligt att dra slutsatser om vad studenter gör under tiden som de löser en uppgift. Eftersom jag mer specifikt undersöker visuell uppmärksamhet till olika delar av ett stimulus kan jag till exempel dra slutsatser om vad det är som leder till förståelse och även ge förslag på hur man kan stödja denna process, exempelvis genom att utforma läromedel på ett visst sätt som innebär att studenten kan uppleva ett mönster. Målen har varit att (1) beskriva delar av processen som ligger till grund för förståelse genom att undersöka huruvida visuell uppmärksamhet till så kallade kritiska områden gynnar förståelse, (2) använda ögonrörelsemätning i kombination med andra metoder för att undersöka de kognitiva processer som ligger bakom förståelse och (3) utvärdera pedagogiska implikationer av genomförda studier. Såväl metoderna som används i avhandlingen, som resultaten kan användas inom pedagogik. Dels har vi möjlighet att beskriva vad studenter gör under tiden de löser ett problem. Man kan till exempel dra slutsatser om var de stöter på problem. Man kan också dra slutsatser om hur vi borde utforma läromedel för att stödja studenters förståelse. Beroende på vilken syn vi har på vad förståelse är, kommer detta att se ut på olika sätt. Det underliggande syftet med alla studier har varit att resultaten från dem ska komma studenter till praktisk nytta. De pedagogiska implikationerna av resultaten diskuteras därför genomgående i artiklarna i avhandlingen. I det ena projektet fick högskolestudenter lösa olika typer av matematiska problem. I det andra projektet fick 8-10 åringar spela ett matematikspel. Vi undersökte hur båda grupperna uppmärksammade problemrelevant information genom att använda flera olika metoder – ögonrörelsemätning, observationer, intervjuer, med mera. Ett huvudsyfte var att försöka fånga den pågående förståelseprocessen med så kallade processmått. Dessa kan säga något om vad som händer under tiden man löser problemet. Processmått kan jämföras med produktmått, som istället fokuserar på slutprodukten som till exempel en poäng eller ett betyg. Vi har använt båda typerna av mått eftersom de kompletterar varandra. Vi utvecklade även en ny metod för att fånga dynamiska processer. Metoden kan beskriva om studenter t ex börjar med att jämföra information för att sedan titta mer översiktligt och sedan fortsätter att jämföra information. Vi kan således synliggöra variationer som är osynliga i ett produktmått som exempelvis ett medelvärde.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:32 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.