Understanding as experiencing a pattern

Fakta
Disputation

2011-06-01

Titel (eng)

Understanding as experiencing a pattern

Författare

Paulina Lindström

Handledare

Agneta Gulz, Peter Gärdenfors, Kenneth Holmqvist

Institution

Filosofiska institutionen

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Delar av avhandlingen finns digitalt, se länkar nederst
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Paulina Lindström

Svenskt abstrakt:

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Avhandlingen strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp. Tesen är att förstå handlar om att se ett mönster, i betydelsen att man kan ”se” strukturen i en uppgift, en princip eller ett problem. Att se ett mönster innebär också att man uppmärksammar relevant information och att man kan använda sig av mönstret för att lösa problem. I avhandlingen jämförs detta perspektiv med ett antal andra perspektiv på förståelse: förståelse som att se en gestalt, förståelse genom att göra, förståelse genom att uppvisa ett flexibelt beteende, förståelse som att ha en representation och förståelse som förmåga till transfer. Resultaten från studierna som presenteras i avhandlingen visar att uppmärksamhet på områden i ett visuellt stimuli som är relevanta för ett problem gör att man förstår uppgiften och att man klarar av uppgiften bättre. Avhandlingen utforskar dels processen som leder fram till förståelse, dels gränsen mellan förståelse och icke-förståelse. Detta gör det möjligt att dra slutsatser om vad studenter gör under tiden som de löser en uppgift. Eftersom jag mer specifikt undersöker visuell uppmärksamhet till olika delar av ett stimulus kan jag till exempel dra slutsatser om vad det är som leder till förståelse och även ge förslag på hur man kan stödja denna process, exempelvis genom att utforma läromedel på ett visst sätt som innebär att studenten kan uppleva ett mönster. Målen har varit att (1) beskriva delar av processen som ligger till grund för förståelse genom att undersöka huruvida visuell uppmärksamhet till så kallade kritiska områden gynnar förståelse, (2) använda ögonrörelsemätning i kombination med andra metoder för att undersöka de kognitiva processer som ligger bakom förståelse och (3) utvärdera pedagogiska implikationer av genomförda studier. Såväl metoderna som används i avhandlingen, som resultaten kan användas inom pedagogik. Dels har vi möjlighet att beskriva vad studenter gör under tiden de löser ett problem. Man kan till exempel dra slutsatser om var de stöter på problem. Man kan också dra slutsatser om hur vi borde utforma läromedel för att stödja studenters förståelse. Beroende på vilken syn vi har på vad förståelse är, kommer detta att se ut på olika sätt. Det underliggande syftet med alla studier har varit att resultaten från dem ska komma studenter till praktisk nytta. De pedagogiska implikationerna av resultaten diskuteras därför genomgående i artiklarna i avhandlingen. I det ena projektet fick högskolestudenter lösa olika typer av matematiska problem. I det andra projektet fick 8-10 åringar spela ett matematikspel. Vi undersökte hur båda grupperna uppmärksammade problemrelevant information genom att använda flera olika metoder – ögonrörelsemätning, observationer, intervjuer, med mera. Ett huvudsyfte var att försöka fånga den pågående förståelseprocessen med så kallade processmått. Dessa kan säga något om vad som händer under tiden man löser problemet. Processmått kan jämföras med produktmått, som istället fokuserar på slutprodukten som till exempel en poäng eller ett betyg. Vi har använt båda typerna av mått eftersom de kompletterar varandra. Vi utvecklade även en ny metod för att fånga dynamiska processer. Metoden kan beskriva om studenter t ex börjar med att jämföra information för att sedan titta mer översiktligt och sedan fortsätter att jämföra information. Vi kan således synliggöra variationer som är osynliga i ett produktmått som exempelvis ett medelvärde.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:32 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.