Understanding School Principals’ Leadership

Siv Saarukka har utforskat tolkningen av rektorers ledarskap som praktiserande profession och med en särskild position inom utbildningssystemet.

Fakta
Disputation

2017-09-15

Titel (eng)

Understanding School Principals’ Leadership

Författare

Siv Saarukka

Handledare

Professor Michael Uljens vid Åbo Akademi

Opponent

Docent Helene Ärlestig, Umeå universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling består av fem delstudier (artiklarna I-V) och en omfattande sammanfattning. Syftet har varit att utvidga och fördjupa tolkningen av rektors ledarskap utgående från rektor som person praktiserande en profession och som innehavare av en särskild position inom utbildningssystemet. Forskningsintresset konkretiseras genom de delområden som behandlats i artiklarna: att identifiera komponenter som påverkar rektors ledarskap (studie I), utredning av rektors ledarskap genom perspektiv på person, profession och position (studie 2), analys av hur rektorers ledarskapsidentitet utformas (studie III), Undersökning av lärares förväntningar på rektors ledarskap (studie IV), och hur ledarskapi morgondagens finländska skolor kunde utvecklas (studie V). Studierna I och V bygger på teoretisk orientering och fördjupning medan II, III och IV är empiriska studier.Denna studie är konceptuell i den meningen att den behandlar ontologiskaoch epistemologiska frågeställningar med konceptuella förtydliganden.
Studien vilar på en humanistisk grund. Den behandlar och teoretiserar erfarenheter av ledare och de ledda genom rektorers berättelser om sig själva och sitt ledarskap samt genom lärares uppfattningar om rektorers ledarskap. Olika ledarskapsmodeller och ledarteorier har uppmärksammats, och effekter av inter- och intra-individuella relationer i ledarskap har klargjorts. Den övergripande teoretiska designen av ledarskap är koncentrerad till kategorier och integrerade komponenter som bidrar till att identifiera tolkningsmönster för att förstå skolledarskap. En angelägen utgångspunkt var att definiera vilken typ av kunskap forskningen skulle generera, eftersom forskning handlar om konceptualisering av ett fält genom teoretiska och empiriska tillvägagångssätt.
Den hermeneutiska metoden tillämpades för att integrera de fem delstudierna i forskningsprocessen, och den metodologiska ansatsen har varit abduktiv. Data insamlades genom intervjuer av tjänsterektorer och lärare från grundläggande utbildning. Narrativ analys användes för de enskilda intervjuerna och kvalitativ innehållsanalys för data från lärargrupperna. För att få en djupare och mera nyanserad kunskap om skolledarskap, användes utvalda analyserande komponenter som redskap.
Genom kombinerade analyser där rektors ledarskap undersöktes med hjälp av kategorier och komponenter uppnåddes en relativt detaljerad förståelse av rektorskap och det var möjligt att identifiera nyanser i självmedvetenhet och självförverkligande i professionella och positionella situationer.

Sidan publicerades 2017-09-06 10:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-07 10:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektorer har olika syn på polisanmälningar

Många polisanmälningar mot barn under 15 år görs av skolor. Anne-Lie Vainiks studie visar att rektorer har mycket olika syn på varför och när skolan ska göra en polisanmälan.

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT

Jörgen Holmberg har forskat om undervisningsdesign som process och hur IKT kan användas för att skapa didaktiska mervärden för undervisning och lärande.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

”Liksom ett annat uppdrag”: iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Indoor air quality and chemical emissions of organic compounds in newly built low-energy preschools

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

Om det politiska i samhällskunskap: Agonism, populism och didaktik

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Vem och vad kan man lita på? Ungdomars förhållningssätt till budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Vilken mening!?: En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.