Understanding the Educational Gradient in Mortality

Olof Östergren har utforskat sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring utbildningsskillnader i livslängd.

Fakta
Disputation

2017-10-27

Titel (eng)

Understanding the Educational Gradient in Mortality

Författare

Olof Östergren

Handledare

Professor Olle Lundberg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Richard Layte, Trinity College Dublin, Ireland

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det finns ett positivt samband mellan utbildning och livslängd. Individer med universitetsexamen lever i genomsnitt längre än individer med gymnasieexamen som i sin tur lever längre än individer med grundskoleutbildning. Skillnaderna i livslängd är inte mindre i Sverige än i övriga Europa, trots en relativt ambitiös välfärdspolitik. Skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper ökar dessutom, speciellt bland kvinnor. Den här avhandlingen sammanfogar teori och empirisk forskning kring sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring de strukturella, individuella
och beteendemässiga processer som tillsammans skapar och upprätthållerutbildningsskillnader i livslängd. Flera faktorer bidrar till sambandet mellan utbildning och hälsa. Sociala och biologiska processer som har sin grund i barndomen påverkar både individens hälsa i vuxen ålder samt vilken utbildning individen uppnår. En viktig
del av sambandet beror på kompentenser som hjälper individer att mer effektivt inhämta information, ta beslut, samt förverkliga dessa. Utbildning, karakteriserat som inlärd effektivitet, hjälper därmed individer att ta kontroll och förbättra sin hälsa oavsett vilka resurser som finns tillgängliga och vilka villkor som råder. Utbildning kan därmed sägas ha en direkt koppling till hälsa. Utbildning är även indirekt kopplat till hälsa genom att ge tillgång till yrkespositioner samt materiella resurser i form av inkomst men även genom att främja socialt kapital samt genom hälsobeteenden. Avhandlingens empiriska del består av fyra separata kvantitativa studier som baseras på registermaterial. Tre av studierna bygger på svenska nationella register och en studie bygger på registerdata från 18 europeiska populationer. Resultaten indikerar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst. Både alkohol och rökning bidrar till skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper men rökning har spelat en särskilt betydande roll för de ökande skillnaderna bland kvinnor. Rökning är dessutom en viktig förklaringsfaktor för varför lågutbildade kvinnor inte har erfarit samma förbättringar i livslängd som övriga befolkningen. Vidare visar resultaten att höjningen av den genomsnittliga utbildningsnivån i befolkningen har bidragit till ökande skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper i Europa samt att utbildning har en större betydelse för dödlighet bland låginkomsttagare jämfört med övriga befolkningen.

Sidan publicerades 2017-11-09 15:01 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.