Understanding the Educational Gradient in Mortality

Olof Östergren har utforskat sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring utbildningsskillnader i livslängd.

Fakta
Disputation

2017-10-27

Titel (eng)

Understanding the Educational Gradient in Mortality

Författare

Olof Östergren

Handledare

Professor Olle Lundberg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Richard Layte, Trinity College Dublin, Ireland

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det finns ett positivt samband mellan utbildning och livslängd. Individer med universitetsexamen lever i genomsnitt längre än individer med gymnasieexamen som i sin tur lever längre än individer med grundskoleutbildning. Skillnaderna i livslängd är inte mindre i Sverige än i övriga Europa, trots en relativt ambitiös välfärdspolitik. Skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper ökar dessutom, speciellt bland kvinnor. Den här avhandlingen sammanfogar teori och empirisk forskning kring sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring de strukturella, individuella
och beteendemässiga processer som tillsammans skapar och upprätthållerutbildningsskillnader i livslängd. Flera faktorer bidrar till sambandet mellan utbildning och hälsa. Sociala och biologiska processer som har sin grund i barndomen påverkar både individens hälsa i vuxen ålder samt vilken utbildning individen uppnår. En viktig
del av sambandet beror på kompentenser som hjälper individer att mer effektivt inhämta information, ta beslut, samt förverkliga dessa. Utbildning, karakteriserat som inlärd effektivitet, hjälper därmed individer att ta kontroll och förbättra sin hälsa oavsett vilka resurser som finns tillgängliga och vilka villkor som råder. Utbildning kan därmed sägas ha en direkt koppling till hälsa. Utbildning är även indirekt kopplat till hälsa genom att ge tillgång till yrkespositioner samt materiella resurser i form av inkomst men även genom att främja socialt kapital samt genom hälsobeteenden. Avhandlingens empiriska del består av fyra separata kvantitativa studier som baseras på registermaterial. Tre av studierna bygger på svenska nationella register och en studie bygger på registerdata från 18 europeiska populationer. Resultaten indikerar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst. Både alkohol och rökning bidrar till skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper men rökning har spelat en särskilt betydande roll för de ökande skillnaderna bland kvinnor. Rökning är dessutom en viktig förklaringsfaktor för varför lågutbildade kvinnor inte har erfarit samma förbättringar i livslängd som övriga befolkningen. Vidare visar resultaten att höjningen av den genomsnittliga utbildningsnivån i befolkningen har bidragit till ökande skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper i Europa samt att utbildning har en större betydelse för dödlighet bland låginkomsttagare jämfört med övriga befolkningen.

Sidan publicerades 2017-11-09 15:01 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.