Understanding the Educational Gradient in Mortality

Olof Östergren har utforskat sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring utbildningsskillnader i livslängd.

Fakta
Disputation

2017-10-27

Titel (eng)

Understanding the Educational Gradient in Mortality

Författare

Olof Östergren

Handledare

Professor Olle Lundberg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Richard Layte, Trinity College Dublin, Ireland

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det finns ett positivt samband mellan utbildning och livslängd. Individer med universitetsexamen lever i genomsnitt längre än individer med gymnasieexamen som i sin tur lever längre än individer med grundskoleutbildning. Skillnaderna i livslängd är inte mindre i Sverige än i övriga Europa, trots en relativt ambitiös välfärdspolitik. Skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper ökar dessutom, speciellt bland kvinnor. Den här avhandlingen sammanfogar teori och empirisk forskning kring sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring de strukturella, individuella
och beteendemässiga processer som tillsammans skapar och upprätthållerutbildningsskillnader i livslängd. Flera faktorer bidrar till sambandet mellan utbildning och hälsa. Sociala och biologiska processer som har sin grund i barndomen påverkar både individens hälsa i vuxen ålder samt vilken utbildning individen uppnår. En viktig
del av sambandet beror på kompentenser som hjälper individer att mer effektivt inhämta information, ta beslut, samt förverkliga dessa. Utbildning, karakteriserat som inlärd effektivitet, hjälper därmed individer att ta kontroll och förbättra sin hälsa oavsett vilka resurser som finns tillgängliga och vilka villkor som råder. Utbildning kan därmed sägas ha en direkt koppling till hälsa. Utbildning är även indirekt kopplat till hälsa genom att ge tillgång till yrkespositioner samt materiella resurser i form av inkomst men även genom att främja socialt kapital samt genom hälsobeteenden. Avhandlingens empiriska del består av fyra separata kvantitativa studier som baseras på registermaterial. Tre av studierna bygger på svenska nationella register och en studie bygger på registerdata från 18 europeiska populationer. Resultaten indikerar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst. Både alkohol och rökning bidrar till skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper men rökning har spelat en särskilt betydande roll för de ökande skillnaderna bland kvinnor. Rökning är dessutom en viktig förklaringsfaktor för varför lågutbildade kvinnor inte har erfarit samma förbättringar i livslängd som övriga befolkningen. Vidare visar resultaten att höjningen av den genomsnittliga utbildningsnivån i befolkningen har bidragit till ökande skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper i Europa samt att utbildning har en större betydelse för dödlighet bland låginkomsttagare jämfört med övriga befolkningen.

Sidan publicerades 2017-11-09 15:01 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.