Understanding the Educational Gradient in Mortality

Olof Östergren har utforskat sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring utbildningsskillnader i livslängd.

Fakta
Disputation

2017-10-27

Titel (eng)

Understanding the Educational Gradient in Mortality

Författare

Olof Östergren

Handledare

Professor Olle Lundberg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Richard Layte, Trinity College Dublin, Ireland

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det finns ett positivt samband mellan utbildning och livslängd. Individer med universitetsexamen lever i genomsnitt längre än individer med gymnasieexamen som i sin tur lever längre än individer med grundskoleutbildning. Skillnaderna i livslängd är inte mindre i Sverige än i övriga Europa, trots en relativt ambitiös välfärdspolitik. Skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper ökar dessutom, speciellt bland kvinnor. Den här avhandlingen sammanfogar teori och empirisk forskning kring sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring de strukturella, individuella
och beteendemässiga processer som tillsammans skapar och upprätthållerutbildningsskillnader i livslängd. Flera faktorer bidrar till sambandet mellan utbildning och hälsa. Sociala och biologiska processer som har sin grund i barndomen påverkar både individens hälsa i vuxen ålder samt vilken utbildning individen uppnår. En viktig
del av sambandet beror på kompentenser som hjälper individer att mer effektivt inhämta information, ta beslut, samt förverkliga dessa. Utbildning, karakteriserat som inlärd effektivitet, hjälper därmed individer att ta kontroll och förbättra sin hälsa oavsett vilka resurser som finns tillgängliga och vilka villkor som råder. Utbildning kan därmed sägas ha en direkt koppling till hälsa. Utbildning är även indirekt kopplat till hälsa genom att ge tillgång till yrkespositioner samt materiella resurser i form av inkomst men även genom att främja socialt kapital samt genom hälsobeteenden. Avhandlingens empiriska del består av fyra separata kvantitativa studier som baseras på registermaterial. Tre av studierna bygger på svenska nationella register och en studie bygger på registerdata från 18 europeiska populationer. Resultaten indikerar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst. Både alkohol och rökning bidrar till skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper men rökning har spelat en särskilt betydande roll för de ökande skillnaderna bland kvinnor. Rökning är dessutom en viktig förklaringsfaktor för varför lågutbildade kvinnor inte har erfarit samma förbättringar i livslängd som övriga befolkningen. Vidare visar resultaten att höjningen av den genomsnittliga utbildningsnivån i befolkningen har bidragit till ökande skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper i Europa samt att utbildning har en större betydelse för dödlighet bland låginkomsttagare jämfört med övriga befolkningen.

Sidan publicerades 2017-11-09 15:01 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.