Understanding the Educational Gradient in Mortality

Olof Östergren har utforskat sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring utbildningsskillnader i livslängd.

Fakta
Disputation

2017-10-27

Titel (eng)

Understanding the Educational Gradient in Mortality

Författare

Olof Östergren

Handledare

Professor Olle Lundberg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Richard Layte, Trinity College Dublin, Ireland

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det finns ett positivt samband mellan utbildning och livslängd. Individer med universitetsexamen lever i genomsnitt längre än individer med gymnasieexamen som i sin tur lever längre än individer med grundskoleutbildning. Skillnaderna i livslängd är inte mindre i Sverige än i övriga Europa, trots en relativt ambitiös välfärdspolitik. Skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper ökar dessutom, speciellt bland kvinnor. Den här avhandlingen sammanfogar teori och empirisk forskning kring sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring de strukturella, individuella
och beteendemässiga processer som tillsammans skapar och upprätthållerutbildningsskillnader i livslängd. Flera faktorer bidrar till sambandet mellan utbildning och hälsa. Sociala och biologiska processer som har sin grund i barndomen påverkar både individens hälsa i vuxen ålder samt vilken utbildning individen uppnår. En viktig
del av sambandet beror på kompentenser som hjälper individer att mer effektivt inhämta information, ta beslut, samt förverkliga dessa. Utbildning, karakteriserat som inlärd effektivitet, hjälper därmed individer att ta kontroll och förbättra sin hälsa oavsett vilka resurser som finns tillgängliga och vilka villkor som råder. Utbildning kan därmed sägas ha en direkt koppling till hälsa. Utbildning är även indirekt kopplat till hälsa genom att ge tillgång till yrkespositioner samt materiella resurser i form av inkomst men även genom att främja socialt kapital samt genom hälsobeteenden. Avhandlingens empiriska del består av fyra separata kvantitativa studier som baseras på registermaterial. Tre av studierna bygger på svenska nationella register och en studie bygger på registerdata från 18 europeiska populationer. Resultaten indikerar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst. Både alkohol och rökning bidrar till skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper men rökning har spelat en särskilt betydande roll för de ökande skillnaderna bland kvinnor. Rökning är dessutom en viktig förklaringsfaktor för varför lågutbildade kvinnor inte har erfarit samma förbättringar i livslängd som övriga befolkningen. Vidare visar resultaten att höjningen av den genomsnittliga utbildningsnivån i befolkningen har bidragit till ökande skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper i Europa samt att utbildning har en större betydelse för dödlighet bland låginkomsttagare jämfört med övriga befolkningen.

Sidan publicerades 2017-11-09 15:01 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.