Undervisning för de yngsta förskolebarnens aktörskap: En studie om förskollärares lärande i arbetslivet

Abstrakt

Denna avhandling, en monografi, undersöker förskolans undervisning och barns aktörskap. Doktorsavhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare och pedagoger förstår begreppen barns aktörskap och undervisning i förhållande till förskolans kontext. Det teoretiska ramverket baseras på den tredje generationen av verksamhetsteori. Verksamhetsteori, liksom de sociokulturella begrepp som används, erbjuder en möjlighet att studera hur undervisning utformas och på vilket sätt lärande tar sig uttryck för en grupp förskollärare och barn i förskolan. Studien utgår från att en förskoleavdelning utgör ett aktivitetssystem, vilket erbjuder förutsättningar, i form av både möjligheter och begränsningar för förskollärares professionsuppdrag. Detta i sin tur påverkar hur förskollärare möjliggör för, så väl som begränsar barns aktörskap. Begreppet barns aktörskap baseras på forskning inom barndomssociologi (Kampmann, 2003; Lager, 2021; Mayall, 1994; Mayall, 2002; Qvortrup, 2011).

Avhandlingen är skriven inom ramen för Arbetsintegrerat lärande (AIL). Forskning om arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst kännetecknas av att den bedrivs i samverkan med det omgivande samhället och syftar till att synliggöra yrkesverksammas lärande i arbetslivet. För att främja professionell utveckling är det avgörande att forskare och yrkesverksamma möts för att gemensamt reflektera och utveckla kunskap och förståelse (Hedrén, 2022; Seitl, 2018).Forskning inom området arbetsintegrerat lärande fokuserar på relationen mellan lärande, kunskapsutveckling och arbetsliv.

I denna avhandling har en observationsstudie genomförts, följt av en tematisk analys. Resultatet består av tre tematiska kapitel. Det första temat belyser barns aktörskap mot bakgrund av hur det förstås och diskuteras av förskollärare och barnskötare i förhållande till undervisning. Det andra temat lyfter fram hur barns aktörskap tar sig uttryck i förskolans undervisning. På vilket sätt arbetsintegrerat lärande möjliggörs, men också vilka utmaningar som finns visas i det tredje temat.

Utifrån ett forskningsperspektiv med fokus på arbetsintegrerat lärande visar studien att det finns betydande fördelar med att använda video som dokumentationsmetod i kombination med reflekterande samtal. De reflekterande samtal som förts med förskollärare i tre steg har bidragit till en förståelse av hur de ser på sin undervisning. Användandet av metoden video-stimulated reflektion och de efterföljande reflekterande samtalen tillsammans med videosekvens av undervisning visat sig ha fungerat som medierande redskap och artefakter. De medierande artefakter utgörs av videofrekvens av undervisning så såväl som av mentala redskap (frågor och tid för reflektion). När frågor om hur barns aktörskap ställts ses det bidragit till att förskollärare och deras kollegor reflekterar över sin praktik och hur de själva agerar i relation till barns aktörskap. Det kan beskrivas vara i linje med avhandlingsarbetets kunskapsobjekt, det vill säga relationen mellan arbetsliv och lärande men även studieobjektet som belyser förskollärares undervisning och hur lärare möjliggör för och förstår barns aktörskap.