Undervisning och lärande i naturvetenskap – Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa

Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande. – Populariteten med personliga musikspelare gör höga ljudnivåer till en personlig och aktuell hälsofråga, säger Eva West.

Fakta
Disputation

2012-01-20

Titel (sv)

Undervisning och lärande i naturvetenskap – Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa

Titel (eng)

Teaching and learning science – Students learning in relation to a research-based teaching of sound, hearing and health

Författare

Eva West

Handledare

Professor Björn Andersson, Professor Christina Kärrqvist, Professor Anita Wallin

Opponent

Førsteamanuensis Ellen Karoline Henriksen

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet
Läs Skolportens intervju med Eva West

Abstract in English:

The aim of this thesis is to contribute to increased understanding of students learning about sound, hearing and auditory health. Concerning the health issue, researchers have highlighted the growing problem of loud sounds among young people particularly in leisure-time environments, recently even emphasizing portable music players, because of the risk of suffering from hearing impairments such as tinnitus. Taking students known preconceptions as a starting point, a research-based teaching-learning sequence (TLS) was designed. Teachers made use of the TLS as a resource material and as a basis for planning their lessons. Swedish students in grade 4 (aged 10-11), 7 and 8 were given pre- and post-tests, and delayed post-tests one year after the teaching intervention. The students answers in these tests were carefully analysed from the different frameworks developed. The results show that learning about an abstract field such as sound and sound transmission offers content-specific challenges for students. The main challenge for the students is constructing an understanding about sound transmission as transmission of motion and not as matter. Moreover, it might be difficult for students to conceptualize the meaning of risk associated with loud noise, and for this reason it might be fruitful for students to learn about some fundamental ear structures and the function of the ear. The results also show that the students health awareness of loud sounds was improved after the teaching intervention, and there are also signs of positive behavioural change in relation to loud sounds. The overall results show that it is beneficial to teach young students (aged 10-11) about sound, hearing and auditory health. A trend seems to be that the older students, the more advanced is their reasoning about sound transmission and the function of the ear. Besides, it appears that the older students are, the more their health awareness increases qualitatively in the year following the teaching intervention, especially among the girls. These results imply a need for recurrent teaching. The combined results are summarized into a content-specific hypothesis about what might improve the students opportunities to learn and understand the specific content. This hypothesis provides a basis for further research and contributes to improving practice by bridging the theory-practice gap.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-05-02 15:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Anette Oxenswärdh vill med sin avhandling "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" skapa kunskap om hur aktiva skolutvecklingsåtgärder kan bidra till tydliggörande av skolans ansvarsförhållanden i relationen mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Neural Correlates of Language Learning in Adults

Annika Hulténs avhandling "Neural Correlates of Language Learning in Adults" bidrar till vår kunskap om hur hjärnan bearbetar språk, framförallt vid talproduktion, och visar att det inte finns radikala skillnader mellan hur hjärnan behandlar modersmålet och ett nyinlärt språk.

Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling "Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment." är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.