Hoppa till sidinnehåll
Samhällskunskap

Undervisning om kontroversiella samhällsfrågor: Lärarstudenters tillämpning av en ämnesdidaktisk planeringsmodell i samhällskunskap på gymnasiet

Publicerad:28 april

Victoria Williamsson har undersökt hur lärarstudenter i samhällskunskap kan förberedas för att undervisa om kontroversiella samhällsfrågor och vilka möjligheter och utmaningar som uppstår när de planerar och genomför sådan undervisning på gymnasiet.

Författare

Victoria Williamsson

Handledare

Gabriel Bladh, Karlstads universitet Anders Broman, Karlstads universitet

Opponent

Associate professor Malin Tväråna, Uppsala universitet

Disputerat vid

Karlstads universitet

Disputationsdag

2026-05-08

Institution

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

Abstrakt

I en tid präglad av demokratisk tillbakagång och ett allt mer polariserat samhällsklimat kan undervisning om kontroversiella samhällsfrågor (KSF) stärka elevers demokratiska förståelse och politiska handlingsförmåga. Samtidigt visar forskning att lärare ofta undviker denna typ av undervisning på grund av osäkerhet kring genomförande och oro för känsloladdade klassrumssituationer. Denna studie undersöker hur lärarstudenter i samhällskunskap kan förberedas för KSF‑undervisning genom användningen av en nyutvecklad ämnesdidaktisk planeringsmodell. Syftet är dels att designa och utveckla modellen med utgångspunkt i tidigare forskning, dels att analysera de didaktiska val, kritiska moment och medborgarbildande potentialer som framträder när modellen används i lärarstudenternas planering och undervisning under deras verksamhetsförlagda undervisning (VFU).

Studien är kvalitativ och bygger på dokumentanalys av lektionsplaneringar och didaktiska analyser samt semistrukturerade intervjuer med fjorton lärarstudenter. Planeringsmodellen har utformats utifrån forskning inom controversial issues education, tysk politische Bildung och nordisk samhällskunskapsdidaktik, och struktureras utifrån tre didaktiska principer: det kontroversiella, det emotionella och det exemplariska.

Resultaten visar att modellen erbjuder ett stödjande ramverk som både riktar och utmanar lärarstudenternas undervisningsplanering. I deras didaktiska val framträder bland annat skillnader mellan elevnära och samhällsnära frågor, variationer i hur politikens olika dimensioner används och svårigheter att balansera institutionell och specialiserad kunskap. De kritiska momenten i klassrummet rör främst strävan efter lärarens neutralitet, hantering av elevers emotioner och klassrumskontextens betydelse. I den planerade undervisningen synliggörs en bred samhällskunskaplig bildning med fokus på att förstå samhället, utveckla egen politisk identitet och delta demokratiskt. Sammanfattningsvis indikerar studien att planeringsmodellen kan bidra till reflekterad och medborgarbildande KSF-undervisning och verka som ett didaktiskt stöd i undervisningsprocessen.