Undervisningsuppdraget i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv

Hur kommer förskollärares särskilda ansvar för undervisning till uttryck i kollegiala möten? Det är en av frågorna som Ester Catucci undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-10-22

Titel (sv)

Undervisningsuppdraget i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv

Författare

Ester Catucci

Handledare

Professor Anna Ehrlin, Mälardalens högskola Professor Anette Sandberg, Mälardalens högskola

Opponent

Biträdande professor Susanne Thulin, Högskolan Kristianstad

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik. De övergripande forskningsfrågorna är 1. Hur kan undervisning realiseras i förskolans vardagliga praktik? 2. Hur kommer förskollärares särskilda ansvar för undervisning till uttryck i kollegiala möten? 3. På vilket sätt framträder förskollärarens didaktiska ledarskap i kollegiala möten? Avhandlingen bygger på fyra delstudier som besvarar specifika frågeställningar. Datainsamlingen för delstudie 1 och 2 genomfördes med hjälp av observationer, videoinspelningar och fältanteckningar. Tre förskollärare och 12 barn deltog i delstudie 1 och 2. Fokus för observationerna var förskollärarnas handlingar och hur dessa påverkade barns meningsskapande. I delstudie 1 studerades förskollärares undervisning relaterad till tre olika aktiviteter och resultatet visar vilka didaktiska konsekvenser undervisningen får för barns meningsskapande. I delstudie 2 undersöktes hur de deltagande förskollärarnas gemensamma vanor påverkade och begränsade undervisningen relaterat till de strävansmål förskolans läroplan anger. De aktiviteter som analyserades var utomhusaktiviteter med fokus på lek med sand. Det teoretiska perspektiv som användes vid analysen av delstudie 1 och 2 var John Deweys pragmatism. För delstudie 3 och 4 producerades data genom ljudinspelningar av 17 kollegiala möten under icke deltagande observationer. I delstudie 3 och 4 deltog fem legitimerade förskollärare, en obehörig förskollärare och en förskollärarstudent. I några av de kollegiala mötena deltog också rektor och en pedagogista. Fokus för delstudie 3 var de utmaningar som förskollärarna uttryckte i relation till sitt undervisningsansvar. Delstudie 4 var inriktad mot att undersöka vilka didaktiska frågor som berördes av förskollärarna under de kollegiala mötena samt hur dessa frågor kan relateras till förskollärarens didaktiska ledarskap. Basil Bernsteins teori om den pedagogiska praktiken har använts vid analysen av delstudie 3 och 4. De fyra delstudiernas samlade resultat visar att förskollärarnas handlingar skapar både begränsningar och möjligheter för barns meningsskapande. Möjligheten till meningsskapande begränsas när barns handlingar endast bekräftas av förskolläraren eller när syftet med en aktivitet framstår som otydligt för de deltagande barnen. När förskollärarens handlingar i stället utvidgar pågående aktivitet genom att nya element introduceras ökar barnens möjlighet till meningsskapande. Vidare visar resultatet att förskollärarens särskilda ansvar för undervisning tonas ned av förskollärarna och ett, i arbetslaget, gemensamt pedagogiskt ansvar lyfts fram som betydelsefullt. Förskollärarna ser en utmaning i de situationer där arbetslaget inte har en gemensam förståelse för den pedagogiska praktiken och ger uttryck för att de delvis saknar legitimitet för att leda övriga kollegor. Slutsatsen som kan dras av studierna är att förskolans förankring i, vad Bernstein beskriver som, en osynlig pedagogik kan försvåra för förskollärare att etablera ett didaktiskt ledarskap och därigenom ta sitt särskilda undervisningsansvar.

Sidan publicerades 2021-10-18 09:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som är rektor i förskolan! Ta del av sju förinspelade föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser och hjärnsmart ledarskap. Titta när det passar dig under två veckor. Välkommen!

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Demokratiska värden i förskolebarns vardag

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning

Britt Tellgren har i avhandlingen "Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare" undersökt vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.