Undervisningsuppdraget i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv

Hur kommer förskollärares särskilda ansvar för undervisning till uttryck i kollegiala möten? Det är en av frågorna som Ester Catucci undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-10-22

Titel (sv)

Undervisningsuppdraget i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv

Författare

Ester Catucci

Handledare

Professor Anna Ehrlin, Mälardalens högskola Professor Anette Sandberg, Mälardalens högskola

Opponent

Biträdande professor Susanne Thulin, Högskolan Kristianstad

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ester Catucci

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik. De övergripande forskningsfrågorna är 1. Hur kan undervisning realiseras i förskolans vardagliga praktik? 2. Hur kommer förskollärares särskilda ansvar för undervisning till uttryck i kollegiala möten? 3. På vilket sätt framträder förskollärarens didaktiska ledarskap i kollegiala möten? Avhandlingen bygger på fyra delstudier som besvarar specifika frågeställningar. Datainsamlingen för delstudie 1 och 2 genomfördes med hjälp av observationer, videoinspelningar och fältanteckningar. Tre förskollärare och 12 barn deltog i delstudie 1 och 2. Fokus för observationerna var förskollärarnas handlingar och hur dessa påverkade barns meningsskapande. I delstudie 1 studerades förskollärares undervisning relaterad till tre olika aktiviteter och resultatet visar vilka didaktiska konsekvenser undervisningen får för barns meningsskapande. I delstudie 2 undersöktes hur de deltagande förskollärarnas gemensamma vanor påverkade och begränsade undervisningen relaterat till de strävansmål förskolans läroplan anger. De aktiviteter som analyserades var utomhusaktiviteter med fokus på lek med sand. Det teoretiska perspektiv som användes vid analysen av delstudie 1 och 2 var John Deweys pragmatism. För delstudie 3 och 4 producerades data genom ljudinspelningar av 17 kollegiala möten under icke deltagande observationer. I delstudie 3 och 4 deltog fem legitimerade förskollärare, en obehörig förskollärare och en förskollärarstudent. I några av de kollegiala mötena deltog också rektor och en pedagogista. Fokus för delstudie 3 var de utmaningar som förskollärarna uttryckte i relation till sitt undervisningsansvar. Delstudie 4 var inriktad mot att undersöka vilka didaktiska frågor som berördes av förskollärarna under de kollegiala mötena samt hur dessa frågor kan relateras till förskollärarens didaktiska ledarskap. Basil Bernsteins teori om den pedagogiska praktiken har använts vid analysen av delstudie 3 och 4. De fyra delstudiernas samlade resultat visar att förskollärarnas handlingar skapar både begränsningar och möjligheter för barns meningsskapande. Möjligheten till meningsskapande begränsas när barns handlingar endast bekräftas av förskolläraren eller när syftet med en aktivitet framstår som otydligt för de deltagande barnen. När förskollärarens handlingar i stället utvidgar pågående aktivitet genom att nya element introduceras ökar barnens möjlighet till meningsskapande. Vidare visar resultatet att förskollärarens särskilda ansvar för undervisning tonas ned av förskollärarna och ett, i arbetslaget, gemensamt pedagogiskt ansvar lyfts fram som betydelsefullt. Förskollärarna ser en utmaning i de situationer där arbetslaget inte har en gemensam förståelse för den pedagogiska praktiken och ger uttryck för att de delvis saknar legitimitet för att leda övriga kollegor. Slutsatsen som kan dras av studierna är att förskolans förankring i, vad Bernstein beskriver som, en osynlig pedagogik kan försvåra för förskollärare att etablera ett didaktiskt ledarskap och därigenom ta sitt särskilda undervisningsansvar.

Sidan publicerades 2021-10-18 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-02-03 17:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Barns samspel bortom förskolans väggar: Om yngre barns samspel och platsskapande på förskolegården och i en mobil förskola

Carina Berkhuizen har undersökt hur fysisk miljö och pedagoger kan förstås i relation till barns olika samspelsmöjligheter.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Toddlers as social actors in the Swedish preschool

Ingrid Engdahls avhandling "Toddlers as social actors in the Swedish preschool" fokuserar på hur små barn interagerar med varandra under sitt andra levnadsår i en svensk förskola.

Children making sense of physical phenomena

Det övergripande syftet i Annika Åkerbloms avhandling "Children making sense of physical phenomena" är att undersöka, analysera och beskriva hur 64 barn i åldrarna 6, 10 och 14 förstår vissa fysiska fenomen i reflekterande dialoger.

When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems

I avhandlingen When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems undersöker Martin Froster bland annat effekten av handledning av föräldrar och lärare i förhållande till utåtagerande barn.

Knowing me, knowing you. Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation

I avhandlingen "Knowing me, knowing you Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation" har Annette Sundqvist undersökt olika aspekter av vikt för förståelsen avmentalisering för barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer