Undervisningsutvecklande professionsutbildning för blivande och verksamma matematiklärare: en studie med utgångspunkt i ett variationsteoretiskt perspektiv

Christina Svensson har bland annat undersökt vilka inslag i professionsutveckling för blivande och verksamma lärare i matematik som bidrar till att de utvecklar synen på och förståelse för elevers kunnande och lärande genom matematikundervisning.

Fakta
Disputation

2022-03-01

Titel (sv)

Undervisningsutvecklande professionsutbildning för blivande och verksamma matematiklärare: en studie med utgångspunkt i ett variationsteoretiskt perspektiv

Författare

Christina Svensson

Handledare

Professor Mona Holmqvist, Malmö universitet Professor Anders Jakobsson, Malmö universitet

Opponent

Biträdande professor Maria Johansson, Luleå Tekniska Universitet.

Institution

Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christina Svensson

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen studerar professionsutvecklande matematikundervisning i förskola och skola samt inom lärarutbildningen. Det är utifrån ett behov av att utveckla kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan utveckla sin kompetens att undervisa i matematik i de tidiga åren, som den här avhandlingens problemområde avgränsats, med intentionen att bidra till god matematikundervisning i förskola och skola genom att utveckla kunskap om lärares professionsutbildning. I denna avhandling är det både lärarutbildare och verksamma lärare som kollaborativt utvecklar sin förståelse för matematikundervisning och lärande i sina respektive verksamheter, genom kollaborativa insatser. I avhandlingen ingår fyra studier, och det som är gemensamt för samtliga ingående fyra studier är ett fokus på professionsutveckling för blivande och verksamma lärare som ska undervisa matematik i de yngre åren. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om hur kollaborativ undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik och undervisningens betydelse för att stödja deras lärande. Kappans övergripande frågeställning är: Vilka inslag i professionsutveckling för blivande och verksamma lärare i matematik bidrar till att de utvecklar en förändrad syn på och förståelse för elevers kunnande och lärande genom matematikundervisning? Avhandlingens kunskapsbidrag utgörs av insikter i hur undervisning, kollaborativt planerad och iscensatt av lärarutbildare, i sin tur påverkar blivande och verksamma lärares syn på matematikundervisningens utformning samt barn och elevers matematikkunnande. För att se om det finns likheter och skillnader mellan olika utbildningskontexter har fyra studier valts ut, varav två lärarutbildningskontexter (förskollärar- och grundskollärarutbildning) och två kontexter för verksamma lärare (förskola och grundskola). Det teoretiska ramverk som använts som ansats, variationsteorin, bidrar till att lyfta fram det som haft betydelse för lärares förmåga att upptäcka och synliggöra aspekter som är avgörande för att iscensätta undervisning i relation till elevernas matematikkunnande. De kritiska aspekter som urskilts genom ett variationsteoretiskt perspektiv i syntetiseringen av de ingående fyra studierna är: För det första betydelsen av ämnesteoretiska innehållskunskaper. För det andra betydelsen av förståelse i hur innehållskunskapen behandlas och förstås i undervisningssammanhang. Såväl lärare som lärarstudenter i förskolan visade i större utsträckning svårigheter att identifiera barns informella kunskapsutveckling, samt svårighet att identifiera lärandets innehåll. Avseende lärarstudenter och lärare i grundskolans årskurs 4–6 hade de mindre svårigheter att identifiera innehållet, däremot fanns samma svårigheter med att identifiera barns och elevers förståelse av innehållet för lärarstudenterna. Det blir särskilt betydelsefullt inom lärarutbildning för blivande förskollärare eftersom det matematiska innehållet inte är lika framträdande inom denna kontext, och inte heller förståelsen för barns och elevers kunskapsutveckling i ämnet. Barns förmågor behöver både identifieras och utvecklas tidigt när de formellt inte räknar eller opererar med tal såsom CK (content knowledge) oftast presenteras inom matematikundervisning. Det innebär att MKT (Mathematical knowledge for teaching) utifrån den här studiens resultat behöver beaktas i större utsträckning inom olika utbildningssammanhang och mer specifikt inom lärarutbildningen mot de yngre åldrarna.

Sidan publicerades 2022-04-19 14:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-05-25 07:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer