Undervisningsutvecklande professionsutbildning för blivande och verksamma matematiklärare: en studie med utgångspunkt i ett variationsteoretiskt perspektiv

Christina Svensson har bland annat undersökt vilka inslag i professionsutveckling för blivande och verksamma lärare i matematik som bidrar till att de utvecklar synen på och förståelse för elevers kunnande och lärande genom matematikundervisning.

Fakta
Disputation

2022-03-01

Titel (sv)

Undervisningsutvecklande professionsutbildning för blivande och verksamma matematiklärare: en studie med utgångspunkt i ett variationsteoretiskt perspektiv

Författare

Christina Svensson

Handledare

Professor Anders Jakobsson, Malmö universitet

Opponent

Biträdande professor Maria Johansson, Luleå Tekniska Universitet.

Institution

Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christina Svensson

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen studerar professionsutvecklande matematikundervisning i förskola och skola samt inom lärarutbildningen. Det är utifrån ett behov av att utveckla kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan utveckla sin kompetens att undervisa i matematik i de tidiga åren, som den här avhandlingens problemområde avgränsats, med intentionen att bidra till god matematikundervisning i förskola och skola genom att utveckla kunskap om lärares professionsutbildning. I denna avhandling är det både lärarutbildare och verksamma lärare som kollaborativt utvecklar sin förståelse för matematikundervisning och lärande i sina respektive verksamheter, genom kollaborativa insatser. I avhandlingen ingår fyra studier, och det som är gemensamt för samtliga ingående fyra studier är ett fokus på professionsutveckling för blivande och verksamma lärare som ska undervisa matematik i de yngre åren. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om hur kollaborativ undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik och undervisningens betydelse för att stödja deras lärande. Kappans övergripande frågeställning är: Vilka inslag i professionsutveckling för blivande och verksamma lärare i matematik bidrar till att de utvecklar en förändrad syn på och förståelse för elevers kunnande och lärande genom matematikundervisning? Avhandlingens kunskapsbidrag utgörs av insikter i hur undervisning, kollaborativt planerad och iscensatt av lärarutbildare, i sin tur påverkar blivande och verksamma lärares syn på matematikundervisningens utformning samt barn och elevers matematikkunnande. För att se om det finns likheter och skillnader mellan olika utbildningskontexter har fyra studier valts ut, varav två lärarutbildningskontexter (förskollärar- och grundskollärarutbildning) och två kontexter för verksamma lärare (förskola och grundskola). Det teoretiska ramverk som använts som ansats, variationsteorin, bidrar till att lyfta fram det som haft betydelse för lärares förmåga att upptäcka och synliggöra aspekter som är avgörande för att iscensätta undervisning i relation till elevernas matematikkunnande. De kritiska aspekter som urskilts genom ett variationsteoretiskt perspektiv i syntetiseringen av de ingående fyra studierna är: För det första betydelsen av ämnesteoretiska innehållskunskaper. För det andra betydelsen av förståelse i hur innehållskunskapen behandlas och förstås i undervisningssammanhang. Såväl lärare som lärarstudenter i förskolan visade i större utsträckning svårigheter att identifiera barns informella kunskapsutveckling, samt svårighet att identifiera lärandets innehåll. Avseende lärarstudenter och lärare i grundskolans årskurs 4–6 hade de mindre svårigheter att identifiera innehållet, däremot fanns samma svårigheter med att identifiera barns och elevers förståelse av innehållet för lärarstudenterna. Det blir särskilt betydelsefullt inom lärarutbildning för blivande förskollärare eftersom det matematiska innehållet inte är lika framträdande inom denna kontext, och inte heller förståelsen för barns och elevers kunskapsutveckling i ämnet. Barns förmågor behöver både identifieras och utvecklas tidigt när de formellt inte räknar eller opererar med tal såsom CK (content knowledge) oftast presenteras inom matematikundervisning. Det innebär att MKT (Mathematical knowledge for teaching) utifrån den här studiens resultat behöver beaktas i större utsträckning inom olika utbildningssammanhang och mer specifikt inom lärarutbildningen mot de yngre åldrarna.

Sidan publicerades 2022-04-19 14:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-05 16:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen på vårens fortbildning för dig som arbetar som specialpedagog eller speciallärare i grundskolan. Ta bl.a. del av fördjupande föreläsningar om matematikundervisning för elever med språkstörning och om stöd till de som är särskilt begåvade men även har har autism eller adhd. Välj att delta i Stockholm, Göteborg eller online!

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie

Syftet med Eva Siljehags avhandling "Igenkännande och motkraft" har varit att beskriva, förklara och förstå betydelsen av förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.