Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Ung same i Sverige: Livsvillkor, självvärdering och hälsa

Publicerad:2013-02-01
Uppdaterad:2013-03-27

Med sin avhandling vill Lotta Omma undersöka hur samiska skolbarn och unga samiska vuxna upplever sin livssituation och hälsa, samt göra jämförelser mellan samiska skolbarn, samiska unga vuxna och andra unga svenskar.

Författare

Lotta Omma

Handledare

Mikael Sandlund, univ. lektor, Umeå universitet. Lars Jacobsson, Umeå universitet. Solveig Petersen, Umeå universitet.

Opponent

Siv Kvernmo, professor, Tromsö Universitet Norge.

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2013-02-05

Titel (se)

Ung same i Sverige: Livsvillkor, självvärdering och hälsa

Institution

Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri

Ung same i Sverige: Livsvillkor, självvärdering och hälsa

Samerna är ett urfolk som lever i fyra länder; Sverige, Norge, Finland och Ryssland (Kolahalvön). Till skillnad från Norge finns det mycket lite forskning om samernas situation i Sverige. Det har tidigare inte gjort någon undersökning av livsvillkor och psykisk hälsa hos unga samer i åldern 13 till 28 år i Sverige. Detta avhandlingsarbete syftar till att undersöka hur samiska skolbarn i ålder 13-18 år och unga samiska vuxna i åldern 18-28 upplever sin livssituation, identitet, självvärdering och hälsa, främst psykiska hälsa och att undersöka eventuella skillnader inom de samiska grupperna. Ett annat syfte var att jämföra olika aspekter av hälsa mellan samiska skolbarn/unga vuxna och andra unga svenskar. Avhandlingens slutsatser grundar sig på data från två tvärsnitts studier som har redovisats i fyra artiklar. Båda studierna genom fördes 2008 och föregicks av möten och diskussioner med olika samiska referensgrupper. Metod 1. En enkät med frågor om bakgrundsfaktorer (kön, boendeort, utbildning, sysselsättning), samisk härkomst, upplevelse av etnisk diskriminering, identitet/självvärdering, hälsa och självmordsproblematik skickades ut till 880 identifierade samer i åldern 18-28 år och 516 (59 %) besvarade enkäten. Resultaten på hälsofrågorna jämfördes med data från den nationella undersökningen ”Hälsa på lika villkor” (”Ungas hälsa 2006- 2008”). En del av ett frågeformulär ATTS (Attitudes Toward Suicide) användes för att få en bild av närhet till och kontakt med självmords problematik. Som jämförelsegrupp här användes en geografisk och ålders mässigt matchad referensgrupp bestående av 218 individer. 2. De yngre barnen svarade på frågor om samisk härkomst, upplevelse av etnisk diskriminering och Kidscreen-52, som är ett standardiserat frågeformulär med 52 frågor som mäter självupplevd hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) som ger ett mått på välmående och fungerande i vardagen. Frågeformuläret administrerades av lärare på Sameskolorna, Samisk integrering eller Samiska programmet. Skolbarnen besvarade enkäten under skoltid. Resultatet jämfördes med svenska normdata. Resultat Unga vuxna samer i åldern 18-28 år har som grupp betraktat en ganska god hälsa. Det framkom en något bättre fysisk hälsa men betydligt mer stress och oro i den samiska gruppen jämfört med svenska ungdomar. En absolut majoritet av de unga vuxna samerna kände sig friska (95 %) och sov bra och 9 av 10 hade sällan huvudvärk. Positiva känslor som att vara på gott humör och att kunna se framåt med glädje rapporterades av mer än 90 % och 8 av 10 upplevde sig lugna och avslappnade. Negativa känslor som ledsenhet, depressivitet och irritabilitet framkom hos 10-20 % av gruppen. Men så många som nästan halva gruppen upplevde sig stressade och rapporterade att de ofta hade bekymmer. Men det framkom skillnader inom den samiska gruppen; de som lever ensamma, kvinnorna och de med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterade sämre hälsa. Unga vuxna samer som levde ensamma rapporterade sämre hälsa och det var cirka två gånger vanligare att känna sig frisk, sova bra och känna sig lugn och avslappnad bland dem som levde med partner, barn eller förälder. Likaså var det vanligare med en bra hälsa hos männen och de kände sig friska, sov bra och var lugna och trygga 2-3 gånger oftare än kvinnorna. Negativa känslor rapporterades däremot oftare av kvinnorna och det var 2-3 gånger vanligare att de kände sig bekymrade, ledsna och deprimerade jämfört med männen. Likaså upplevde kvinnorna (18-28 år) sig mindre ofta nöjda med sin livssituation, sin sysselsättning, sitt presterande och var mindre ofta trygga jämfört med männen. Bland samiska skolbarn (13-18 år) framkom också könsskillnader i välmående och hälsa. Flickorna upplevde både lägre fysisk och psykologisk välbefinnande, mer negativa känslor och de rapporterande också en mer negativ självvärdering jämfört med pojkarna. Eleverna i årskurs 6 upplevde ett betydligt bättre välmående och fungerande jämfört med eleverna i årskurs 9. Erfarenhet av illa behandling på grund av samisk härkomst var vanligt förekommande i båda ungdomsgrupperna och var associerad med en sämre hälsa. De äldre ungdomarna med erfarenhet av etnisk diskriminering upplevde mer oro och bekymmer (OR: 2.00; 95 % CI 1.33–3.01) och de kände sig oftare ledsna och deprimerade (OR: 1.74; 95 % CI 1.01–2.99).

Skolbarnen med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterade en mycket sämre hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) jämfört med skolbarnen utan erfarenhet av etnisk diskriminering. De samiska ungdomarna rapporterade i högre grad dödsönskningar, självmordtankar och tankar på att livet inte är värt att leva jämfört med de svenska ungdomarna men förekomsten av självmordsförsök var i princip detsamma i båda grupperna. Inom den samiska gruppen var det kvinnorna, renskötarna, de som bor i Västerbotten/Jämtland/Västernorrland och ungdomarna med erfarenhet av etnisk diskriminering som rapporterade mer självmordsuttryck jämfört med andra samer och det var cirka 2 gånger vanligare med självmordplaner i dessa grupper jämfört med andra samer. Erfarenhet av självmordsförsök var vanligare i gruppen som upplevt etisk relaterad illa behandling (OR: 2.40; 95 % CI 1.04-5.55) och bland renskötare (OR: 2.67; 95 % CI 1.03–6.92). Samiska kvinnor och renskötare var de som rapporterade mest erfarenhet av självmordförsök och oddset för att ha gjort ett självmordförsök var drygt 3,4 gånger högre bland renskötare jämfört med resten av gruppen och bland kvinnor jämfört med män. Unga vuxna samer i åldern 18-28 år har som grupp betraktat en ganska god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar rapporterade de samiska ungdomarna en något bättre fysisk hälsa men också mer stress och oro. I gruppen samiska skolbarn 13-18 år framkom en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra svenska skolbarn, framförallt rapporterade de samiska eleverna lägre välbefinnande och fungerande i skolan. En delförklaring kan vara den utsatthet och illa behandling som samiska ungdomar i hög utsträckning har upplevt. Detta kan vara extra påfrestande i adolescensen som är en tid av utvecklingsmässiga utmaningar. I denna ålder ska man försöka utforska och förstå inte bara sin identitet i allmänhet utan också integrera sin samiska identitet med normer och värderingar i det svenska samhället. Mycket oroande är att så många även av de äldre ungdomarna har erfarenhet av etnisk diskriminering, vilket kan vara en del förklaringen till den höga grad av stress, oro och bekymmer som denna grupp upplevde. Unga vuxna samer rapporterade i högre grad dödsönskningar, självmordtankar och tankar på att livet inte är värt att leva jämfört med svenska ungdomar, men förekomsten av självmordsförsök var i princip densamma i båda grupperna. En större medvetenhet om självmordsproblem och en mer positiv attityd inför möjligheten att prata om och hjälpa personer med självmordsproblem kan bidra till den lägre prevalensen av självmordsförsök i den samiska gruppen.

Den utsatthet och etnisk diskriminering som har framkommit inom olika samiska grupper behöver diskuteras närmare. Exempelvis arrangerar nu Samernas Riksförbund inspirationsseminarier för unga renskötare. Det finns också ett behov av ett kulturanpassat hälsovårdsutbud för samer. Hela frågan om diskriminering och utsatthet är mycket oroande och måste lyftas in i samhällsdebatten i det svenska majoritetssamhället.

Abstract in English

The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health.

Subjects and methods

Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters.

Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I)

A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes.

The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II)

A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed.

Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III)

The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience.

Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV)

Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience.

Conclusion

The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev