Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén vill med sin avhandling öka kunskapen om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i allmänhet och i ett svenskt sammanhang specifikt.

Fakta
Disputation

2018-01-19

Titel (eng)

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Författare

Johan Åhlén

Handledare

Professor Ata Ghaderi, Karolinska institutet Professor Timo Hursti, Uppsala universitet

Opponent

professor Laura Ferrer Wreder, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Johan Åhlén

Abstract in English:

Anxiety and depression are common in children and adolescents, and involve individual suffering, risk of future psychiatric problems, and high costs to society. However, only a limited number of children experiencing debilitating anxiety and depression are identified and receive professional help. One approach that could possibly reduce the prevalence of these conditions is universal school-based prevention aimed at reducing the impact of risk factors and strengthening protective factors involved in the development of anxiety and depression. The current thesis aimed to contribute to the literature on universal prevention of anxiety and depression in children. Study I involved a meta-analysis of earlier randomized, and cluster-randomized trials of universal prevention of anxiety and depression. Overall, the meta-analysis showed small but significant effects of universal preventive interventions, meaning that lower levels of anxiety and depression were evident after intervention completion and partially evident at follow-up assessments. No variables were found to significantly enhance the effects, however, there was a tendency for larger effects to be associated with mental health professionals delivering the interventions. In Study II, a widely adopted prevention program called Friends for Life was evaluated in a large school-based cluster-randomized effectiveness trial. The results showed no evidence of an intervention effect for the whole sample. However, children with elevated depressive symptoms at baseline and children with teachers who highly participated in supervision, seemed to benefit from the intervention in the short term. Study III involved a 3-year follow-up of Study II and an examination of the effects of sample attrition. The results showed no long-term effects for the whole sample and no maintenance of the short-term subgroup effects observed in Study II. Finally, to increase our understanding of the development of anxiety in children and to assist future improvements of universal prevention, Study IV evaluated different trajectories of overall anxiety together with related patterns of disorder-specific symptoms in a school-based sample over 39 months. Evidence favored a model of three different developmental trajectories across age. One trajectory was characterized by increasing levels of overall anxiety, but fluctuating disorder-specific symptoms arguably related to the normal challenges of children’s developmental level, which warrants an increased focus on age-relevant challenges in universal prevention. The four studies provide further understanding of the overall effectiveness of universal prevention of anxiety and depression in children, the short- and long-term effects of universal prevention in a Swedish context, and ideas for further development of preventive interventions.    

Sidan publicerades 2018-01-09 13:26 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-26 10:02 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Digitala skrivtavlor – till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv

Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.

Strävan efter samhällsförbättring – Idrottspolitiska problematiseringar och lösningsstrategier för formandet av den nyttiga idrotten och den idrottande individen

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Idrottens akademisering. Vetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och arbetsmarknad på idrottens område

Vilken kunskap är det studenterna möter inom de idrottsvetenskapliga utbildningarna? Var kommer kunskapen ifrån? Det har Joakim Wirén Åkesson forskat om.

Bångstyriga barn – Makt, normer och delaktighet i förskolan

Hur ser maktförhållandena ut mellan barn och vuxna i förskolan i samband med pedagogiska aktiviteter som avser att öka jämställdhet, social jämlikhet och delaktighet? Det har Klara Dolk undersökt i sin avhandling.

”Jag har hittat mig själv och barnen” – Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram.

Pedagogers själv-i-relation kan förändras genom ett fortbildningsprogram som inkluderar hand­ledning baserad på videoinspelade kommunikationssituationer mellan pedagog och barn, visar Märta Sandvik i avhandlingen "Jag har hittat mig själv och barnen" - Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram.

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 – 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?