Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Hur representeras språkideal för högre utbildning i Sverige på nationell nivå?  Det är en av frågorna som Susanne Strömberg Jämsvi undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-09-27

Titel (eng)

Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Författare

Susanne Strömberg Jämsvi

Handledare

Docent Britt-Marie Apelgren, Göteborgs universitet Professor Dennis Beach, Göteborgs universitet

Opponent

Adjunct Professor Taina Saarinen, University of Jyvaskyla

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Susanne Strömberg Jämsvi

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka dominerande diskurser som opererar i förändringen av högre utbildning med fokus på språkpolicyfrågor. Detta har studerats på nationell nivå genom att analysera rapporter och propositioner och på institutionell nivå genom att analysera lärosätens språkpolicy. Sverige används som exempel för att göra detta. Forskningsfrågorna rör språkideal och språkfärdigheter. Analysen visar att tre olika diskurssträngar bestående av ekonomisk/marknads-, inkluderings- och framgångsdiskurser opererar. De är ofta sammanflätade med varandra i diskursiva knutar när de konstruerar vilka språk och hur språk värderas samt vilken sorts språkfärdigheter som akademiker och studenter förväntas ha. Ett övergripande resultat antyder att ekonomiska orsaker och marknadsvärden har blivit alltmer framträdande i konstruktioner och förståelse av ’språk’ och att deltagande och framgång definieras utifrån ekonomi och marknad. Resultaten visar att det huvudsakligen är svenska och engelska, i form av parallella språk, som konstrueras och förstås som språkideal. Svenska, som nationellt språk,
konstrueras som nödvändigt utifrån skyddande och demokratiska grunder. Akademiker konstrueras som beskyddare av svensk vetenskaplig terminologi och som lärare i svenskt vetenskapsspråk. Engelska, identifierat som det internationella språket, konstrueras för närvarande som nödvändigt, eller oundvikligt, utifrån intressen som en liberaliserad forsknings- och utbildningsmarknad har. Emellertid antyder resultaten att det för engelskans del skett en förändring sedan 1970-talet då språket konstruerades som viktigt av solidaritetsskäl och för världsansvar. Engelska
som självklart och naturligt främmande språk i Sverige konstrueras utifrån professionella, rationella och inkluderande grunder. Flerspråkighet, utöver svensk-engelsk tvåspråkighet, värderas inte i högre utbildning på 2000-talet. Inte heller minoritets- eller invandrarspråk värderas i relation till högre utbildning. Istället för att erkänna flerspråkiga studenters och akademikers potentiella språkrepertoar indikerar resultaten snarare bristperspektiv. Transnationella studenter och akademiker konstrueras och förstås som engelskspråkiga, och enbart som engelskspråkiga. Engelskspråkiga studenter konstrueras som viktiga för lärosätena. Marknadsvärden och marknadskrafter konstruerar engelskspråkiga studenter som framgångsrika, men också lärosäten som framgångsrika genom dessa studenter. Konstruktioner av språkideal och språkfärdighet i lärosätenas språkpolicy är interdiskursivt kopplade till den nationella nivån. I ett svensk-engelskt parallellspråkigt ideal konstrueras svenska som huvudsakligt och engelska som mer relevant allteftersom utbildningsnivån ökar. Idéer om studenters språkutveckling och akademiker som språklärare råder. Det svenska språkidealet är i hög utsträckning konstruerat i relation till klarspråk. Språk håller på att kommodifieras i och med att det konstrueras och förstås som något tekniskt, som ett objekt eller instrument eller som ett värde utanför människor. Studiens resultat och dess implikationer diskuteras i relation till pedagogiskt arbete.

Sidan publicerades 2019-10-15 15:05 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:35 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.