Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Hur representeras språkideal för högre utbildning i Sverige på nationell nivå?  Det är en av frågorna som Susanne Strömberg Jämsvi undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-09-27

Titel (eng)

Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Författare

Susanne Strömberg Jämsvi

Handledare

Docent Britt-Marie Apelgren, Göteborgs universitet Professor Dennis Beach, Göteborgs universitet

Opponent

Adjunct Professor Taina Saarinen, University of Jyvaskyla

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka dominerande diskurser som opererar i förändringen av högre utbildning med fokus på språkpolicyfrågor. Detta har studerats på nationell nivå genom att analysera rapporter och propositioner och på institutionell nivå genom att analysera lärosätens språkpolicy. Sverige används som exempel för att göra detta. Forskningsfrågorna rör språkideal och språkfärdigheter. Analysen visar att tre olika diskurssträngar bestående av ekonomisk/marknads-, inkluderings- och framgångsdiskurser opererar. De är ofta sammanflätade med varandra i diskursiva knutar när de konstruerar vilka språk och hur språk värderas samt vilken sorts språkfärdigheter som akademiker och studenter förväntas ha. Ett övergripande resultat antyder att ekonomiska orsaker och marknadsvärden har blivit alltmer framträdande i konstruktioner och förståelse av ’språk’ och att deltagande och framgång definieras utifrån ekonomi och marknad. Resultaten visar att det huvudsakligen är svenska och engelska, i form av parallella språk, som konstrueras och förstås som språkideal. Svenska, som nationellt språk,
konstrueras som nödvändigt utifrån skyddande och demokratiska grunder. Akademiker konstrueras som beskyddare av svensk vetenskaplig terminologi och som lärare i svenskt vetenskapsspråk. Engelska, identifierat som det internationella språket, konstrueras för närvarande som nödvändigt, eller oundvikligt, utifrån intressen som en liberaliserad forsknings- och utbildningsmarknad har. Emellertid antyder resultaten att det för engelskans del skett en förändring sedan 1970-talet då språket konstruerades som viktigt av solidaritetsskäl och för världsansvar. Engelska
som självklart och naturligt främmande språk i Sverige konstrueras utifrån professionella, rationella och inkluderande grunder. Flerspråkighet, utöver svensk-engelsk tvåspråkighet, värderas inte i högre utbildning på 2000-talet. Inte heller minoritets- eller invandrarspråk värderas i relation till högre utbildning. Istället för att erkänna flerspråkiga studenters och akademikers potentiella språkrepertoar indikerar resultaten snarare bristperspektiv. Transnationella studenter och akademiker konstrueras och förstås som engelskspråkiga, och enbart som engelskspråkiga. Engelskspråkiga studenter konstrueras som viktiga för lärosätena. Marknadsvärden och marknadskrafter konstruerar engelskspråkiga studenter som framgångsrika, men också lärosäten som framgångsrika genom dessa studenter. Konstruktioner av språkideal och språkfärdighet i lärosätenas språkpolicy är interdiskursivt kopplade till den nationella nivån. I ett svensk-engelskt parallellspråkigt ideal konstrueras svenska som huvudsakligt och engelska som mer relevant allteftersom utbildningsnivån ökar. Idéer om studenters språkutveckling och akademiker som språklärare råder. Det svenska språkidealet är i hög utsträckning konstruerat i relation till klarspråk. Språk håller på att kommodifieras i och med att det konstrueras och förstås som något tekniskt, som ett objekt eller instrument eller som ett värde utanför människor. Studiens resultat och dess implikationer diskuteras i relation till pedagogiskt arbete.

Sidan publicerades 2019-10-15 15:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning. Missa inte en viktig konferens!

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Catarina Economou har i sin avhandling analyserat och jämfört innehållet i ämnesplanerna (Gy 11) för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och vilka konsekvenser dessa skillnader kan medföra.

Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: Textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Med en framtida demokrat som adressat. Föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992-2010

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Uppföljning och utvärdering för förändring. Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.

”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”. En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

”Litteraturen, det är vad man undervisar om” – Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Forskaren Peter Degerman har undersökt frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

3 hurdles to educators implementing technology tools

Teachers value technology tools to boost student engagement in the classroom, but they do not see evidence in technology enhancing the quality of student work, deepening student collaborations or students’ skill development, according to a report from Project Tomorrow.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.