Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Hur representeras språkideal för högre utbildning i Sverige på nationell nivå?  Det är en av frågorna som Susanne Strömberg Jämsvi undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-09-27

Titel (eng)

Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Författare

Susanne Strömberg Jämsvi

Handledare

Docent Britt-Marie Apelgren, Göteborgs universitet Professor Dennis Beach, Göteborgs universitet

Opponent

Adjunct Professor Taina Saarinen, University of Jyvaskyla

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Susanne Strömberg Jämsvi

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka dominerande diskurser som opererar i förändringen av högre utbildning med fokus på språkpolicyfrågor. Detta har studerats på nationell nivå genom att analysera rapporter och propositioner och på institutionell nivå genom att analysera lärosätens språkpolicy. Sverige används som exempel för att göra detta. Forskningsfrågorna rör språkideal och språkfärdigheter. Analysen visar att tre olika diskurssträngar bestående av ekonomisk/marknads-, inkluderings- och framgångsdiskurser opererar. De är ofta sammanflätade med varandra i diskursiva knutar när de konstruerar vilka språk och hur språk värderas samt vilken sorts språkfärdigheter som akademiker och studenter förväntas ha. Ett övergripande resultat antyder att ekonomiska orsaker och marknadsvärden har blivit alltmer framträdande i konstruktioner och förståelse av ’språk’ och att deltagande och framgång definieras utifrån ekonomi och marknad. Resultaten visar att det huvudsakligen är svenska och engelska, i form av parallella språk, som konstrueras och förstås som språkideal. Svenska, som nationellt språk,
konstrueras som nödvändigt utifrån skyddande och demokratiska grunder. Akademiker konstrueras som beskyddare av svensk vetenskaplig terminologi och som lärare i svenskt vetenskapsspråk. Engelska, identifierat som det internationella språket, konstrueras för närvarande som nödvändigt, eller oundvikligt, utifrån intressen som en liberaliserad forsknings- och utbildningsmarknad har. Emellertid antyder resultaten att det för engelskans del skett en förändring sedan 1970-talet då språket konstruerades som viktigt av solidaritetsskäl och för världsansvar. Engelska
som självklart och naturligt främmande språk i Sverige konstrueras utifrån professionella, rationella och inkluderande grunder. Flerspråkighet, utöver svensk-engelsk tvåspråkighet, värderas inte i högre utbildning på 2000-talet. Inte heller minoritets- eller invandrarspråk värderas i relation till högre utbildning. Istället för att erkänna flerspråkiga studenters och akademikers potentiella språkrepertoar indikerar resultaten snarare bristperspektiv. Transnationella studenter och akademiker konstrueras och förstås som engelskspråkiga, och enbart som engelskspråkiga. Engelskspråkiga studenter konstrueras som viktiga för lärosätena. Marknadsvärden och marknadskrafter konstruerar engelskspråkiga studenter som framgångsrika, men också lärosäten som framgångsrika genom dessa studenter. Konstruktioner av språkideal och språkfärdighet i lärosätenas språkpolicy är interdiskursivt kopplade till den nationella nivån. I ett svensk-engelskt parallellspråkigt ideal konstrueras svenska som huvudsakligt och engelska som mer relevant allteftersom utbildningsnivån ökar. Idéer om studenters språkutveckling och akademiker som språklärare råder. Det svenska språkidealet är i hög utsträckning konstruerat i relation till klarspråk. Språk håller på att kommodifieras i och med att det konstrueras och förstås som något tekniskt, som ett objekt eller instrument eller som ett värde utanför människor. Studiens resultat och dess implikationer diskuteras i relation till pedagogiskt arbete.

Sidan publicerades 2019-10-15 15:05 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:35 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)