Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Hur representeras språkideal för högre utbildning i Sverige på nationell nivå?  Det är en av frågorna som Susanne Strömberg Jämsvi undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-09-27

Titel (eng)

Unpacking dominant discourses in higher education language policy

Författare

Susanne Strömberg Jämsvi

Handledare

Docent Britt-Marie Apelgren, Göteborgs universitet Professor Dennis Beach, Göteborgs universitet

Opponent

Adjunct Professor Taina Saarinen, University of Jyvaskyla

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Susanne Strömberg Jämsvi

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka dominerande diskurser som opererar i förändringen av högre utbildning med fokus på språkpolicyfrågor. Detta har studerats på nationell nivå genom att analysera rapporter och propositioner och på institutionell nivå genom att analysera lärosätens språkpolicy. Sverige används som exempel för att göra detta. Forskningsfrågorna rör språkideal och språkfärdigheter. Analysen visar att tre olika diskurssträngar bestående av ekonomisk/marknads-, inkluderings- och framgångsdiskurser opererar. De är ofta sammanflätade med varandra i diskursiva knutar när de konstruerar vilka språk och hur språk värderas samt vilken sorts språkfärdigheter som akademiker och studenter förväntas ha. Ett övergripande resultat antyder att ekonomiska orsaker och marknadsvärden har blivit alltmer framträdande i konstruktioner och förståelse av ’språk’ och att deltagande och framgång definieras utifrån ekonomi och marknad. Resultaten visar att det huvudsakligen är svenska och engelska, i form av parallella språk, som konstrueras och förstås som språkideal. Svenska, som nationellt språk,
konstrueras som nödvändigt utifrån skyddande och demokratiska grunder. Akademiker konstrueras som beskyddare av svensk vetenskaplig terminologi och som lärare i svenskt vetenskapsspråk. Engelska, identifierat som det internationella språket, konstrueras för närvarande som nödvändigt, eller oundvikligt, utifrån intressen som en liberaliserad forsknings- och utbildningsmarknad har. Emellertid antyder resultaten att det för engelskans del skett en förändring sedan 1970-talet då språket konstruerades som viktigt av solidaritetsskäl och för världsansvar. Engelska
som självklart och naturligt främmande språk i Sverige konstrueras utifrån professionella, rationella och inkluderande grunder. Flerspråkighet, utöver svensk-engelsk tvåspråkighet, värderas inte i högre utbildning på 2000-talet. Inte heller minoritets- eller invandrarspråk värderas i relation till högre utbildning. Istället för att erkänna flerspråkiga studenters och akademikers potentiella språkrepertoar indikerar resultaten snarare bristperspektiv. Transnationella studenter och akademiker konstrueras och förstås som engelskspråkiga, och enbart som engelskspråkiga. Engelskspråkiga studenter konstrueras som viktiga för lärosätena. Marknadsvärden och marknadskrafter konstruerar engelskspråkiga studenter som framgångsrika, men också lärosäten som framgångsrika genom dessa studenter. Konstruktioner av språkideal och språkfärdighet i lärosätenas språkpolicy är interdiskursivt kopplade till den nationella nivån. I ett svensk-engelskt parallellspråkigt ideal konstrueras svenska som huvudsakligt och engelska som mer relevant allteftersom utbildningsnivån ökar. Idéer om studenters språkutveckling och akademiker som språklärare råder. Det svenska språkidealet är i hög utsträckning konstruerat i relation till klarspråk. Språk håller på att kommodifieras i och med att det konstrueras och förstås som något tekniskt, som ett objekt eller instrument eller som ett värde utanför människor. Studiens resultat och dess implikationer diskuteras i relation till pedagogiskt arbete.

Sidan publicerades 2019-10-15 15:05 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:35 av Susanne Sawander


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.