Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Datoranvändning i skolan är negativt associerat med TIMSS testresultat i ämnena matematik och naturvetenskap, särskilt om datorer används dagligen. Det visar Linn Karlssons forskning.

Fakta
Disputation

2021-10-22

Titel (sv)

Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Titel (eng)

Essays on inputs, admissions and returns to education

Författare

Linn Karlsson

Handledare

David Granlund, Umeå universitet, professor Magnus Wikström, Umeå universitet

Opponent

Professor Sandra McNally, University of Surrey

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linn Karlsson

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling består av en sammanfattning och fyra uppsatser som undersöker utbildningsrelaterade frågeställningar. Uppsats [I] analyserar sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i fjärde klass med hjalp av TIMSS data. Datoranvändning i skolan är negativt associerat med testresultaten matematik och naturvetenskap, särskilt om datorer anvands dagligen. Daglig användning hemma har också en negativ koppling till testresultaten, men måttlig användning (veckovis eller månadsvis) har en positiv association. Det finns inga signikanta skillnader mellan ämnen, kön eller länder. Den negativa associationen tenderar att vara särskilt framträdande bland lågpresterande elever. Uppsats [II] studerar antagning till högre utbildning i Sverige. Med hjälp av en regressionsmodell jämfor vi prestationsskillnaden mellan den sist antagna studenten i betygsgruppen gentemot den sist antagna studenten i högskoleprovsgruppen. Studien är baserad på ett urval av 9024 förstaårsstudenter under läsåret 2012/2013. Studenter som ar antagna via betygsgruppen presterar bättre an studenter som ar antagna med högskoleprovet, vilket innebar att en liten omfördelning av studiepositioner till betygsgruppen potentiellt skulle kunna oka prestationsnivån i termer av avklarade högskolepoäng. Uppsats [III] använder samma datamaterial som föregående studie men fokuserar på könsskillnader i högre utbildning. Den centrala frågeställningen är: Finns det några prestationsskillnader mellan man och kvinnor som har samma betyg eller högskoleprovsresultat? För att studera detta använder vi matchningsmetoder som tillåter oss att jämföra manliga och kvinnliga studenter med liknande gymnasiebetyg eller poäng från högskoleprovet. Resultaten visar att båda urvalsinstrumenten underpredikterar kvinnors prestation på universitetet. Om vi tar hänsyn olika typer av studieprogram i matchningen minskar prestationsskillnaderna vilket tyder på att en del av de observerade skillnaderna troligtvis beror på  sammansättningen av man och kvinnor på olika program. Vuxenutbildning på gymnasienivå fungerar som en andra chans för de som hoppade av eller inte presterade tillräckligt bra på gymnasieutbildningen. Uppsats [IV] syftar till att undersöka huruvida det lönar sig för komvuxstudenter att studera vidare på universitetet.

Sidan publicerades 2021-11-03 11:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-02 22:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.