Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Datoranvändning i skolan är negativt associerat med TIMSS testresultat i ämnena matematik och naturvetenskap, särskilt om datorer används dagligen. Det visar Linn Karlssons forskning.

Fakta
Disputation

2021-10-22

Titel (sv)

Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Titel (eng)

Essays on inputs, admissions and returns to education

Författare

Linn Karlsson

Handledare

David Granlund, Umeå universitet, professor Magnus Wikström, Umeå universitet

Opponent

Professor Sandra McNally, University of Surrey

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linn Karlsson

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling består av en sammanfattning och fyra uppsatser som undersöker utbildningsrelaterade frågeställningar. Uppsats [I] analyserar sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i fjärde klass med hjalp av TIMSS data. Datoranvändning i skolan är negativt associerat med testresultaten matematik och naturvetenskap, särskilt om datorer anvands dagligen. Daglig användning hemma har också en negativ koppling till testresultaten, men måttlig användning (veckovis eller månadsvis) har en positiv association. Det finns inga signikanta skillnader mellan ämnen, kön eller länder. Den negativa associationen tenderar att vara särskilt framträdande bland lågpresterande elever. Uppsats [II] studerar antagning till högre utbildning i Sverige. Med hjälp av en regressionsmodell jämfor vi prestationsskillnaden mellan den sist antagna studenten i betygsgruppen gentemot den sist antagna studenten i högskoleprovsgruppen. Studien är baserad på ett urval av 9024 förstaårsstudenter under läsåret 2012/2013. Studenter som ar antagna via betygsgruppen presterar bättre an studenter som ar antagna med högskoleprovet, vilket innebar att en liten omfördelning av studiepositioner till betygsgruppen potentiellt skulle kunna oka prestationsnivån i termer av avklarade högskolepoäng. Uppsats [III] använder samma datamaterial som föregående studie men fokuserar på könsskillnader i högre utbildning. Den centrala frågeställningen är: Finns det några prestationsskillnader mellan man och kvinnor som har samma betyg eller högskoleprovsresultat? För att studera detta använder vi matchningsmetoder som tillåter oss att jämföra manliga och kvinnliga studenter med liknande gymnasiebetyg eller poäng från högskoleprovet. Resultaten visar att båda urvalsinstrumenten underpredikterar kvinnors prestation på universitetet. Om vi tar hänsyn olika typer av studieprogram i matchningen minskar prestationsskillnaderna vilket tyder på att en del av de observerade skillnaderna troligtvis beror på  sammansättningen av man och kvinnor på olika program. Vuxenutbildning på gymnasienivå fungerar som en andra chans för de som hoppade av eller inte presterade tillräckligt bra på gymnasieutbildningen. Uppsats [IV] syftar till att undersöka huruvida det lönar sig för komvuxstudenter att studera vidare på universitetet.

Sidan publicerades 2021-11-03 11:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-02 22:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom

Susanne Kjällanders avhandling "Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom" handlar om hur elever interagerar, skapar meningoch lär sig i klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser i SO.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”