Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice

Publicerad:2016-11-08
Uppdaterad:2017-01-24

Sadaf Salavati undersöker i sin avhandling komplexiteten kring lärares användning av digital teknik i undervisning och lärande.

Författare

Sadaf Salavati

Handledare

Professor Anita Mirijamdotter, Linnéuniversitetet Professor Christina Mörtberg, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Jeremy Rose, Högskolan i Skövde

Disputerat vid

Linnéuniversitetet

Disputationsdag

2016-11-03

Titel (se)

Användning av Digital Teknik i Skolan : Komplexiteten i Lärares Vardagspraktik

Titel (eng)

Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice

Institution

Institutionen för informatik

Användning av Digital Teknik i Skolan : Komplexiteten i Lärares Vardagspraktik

I avhandlingen undersöks den komplexitet som finns med avseende på lärares användning av digital teknik i undervisning och lärande. En fokuserad etnografisk ansats har tillämpats där observationer och intervjuer har genomförts för insamling av empiriskt material. Fyra lärare och två skolledare från två grundskolor i en kommun i södra Sverige har deltagit. Vidare har tre representanter från en kommunal utbildningsförvaltning samt IT chefen från IT-enheten från samma kommun bidragit till denna forskning. De fyra lärarna har observerats under ett antal dagar för att få en rik bild av hur deras vardagspraktik ser ut och vilken roll digital teknik har i deras dagliga verksamhet. Lärarna har också intervjuats i nära samband med observationerna. Två skolledare, en förvaltningschef, en enhetschef samt en områdeschef vid utbildningsförvaltningen i kommunen har också intervjuats. Dessutom har IT-chefen vid kommunens centrala IT-enhet intervjuats. Avhandlingen syftar till att belysa lärares komplexa vardagspraktik med ett specifikt fokus på deras användning av digital teknik. För att få en helhetsförståelse för situationen finns det också ett behov att belysa olika aspekter och bakomliggande perspektiv. De forskningsfrågor som definierats är: Vilken världsbild har lärarna i grundskolan i relation till digital teknik i den dagliga utbildningen och undervisningen? Samt, vilka aspekter bidrar till att öka komplexiteten i lärarnas användning av digital teknik i deras vardagliga arbete? Således syftar forskningen till att belysa och därmed bidra till en ökad förståelse för komplexiteten av grundskolelärares användning av digital teknik i deras dagliga arbete. Det är viktigt att betona att forskningen inte syftar till att argumentera att digital teknikanvändning i skola och utbildning är gynnsam eller ogynnsam, eller att den ökar eller minskar elevers kunskaper. Forskningen syftar istället till att utifrån lärares perspektiv och yrkesroll diskutera användning av digital teknik som ett komplement till de traditionella metoderna. Systemtänkande, och särskilt Soft Systems Methodology (SSM) har i kombination med Cognitive Mapping använts för att analysera det empiriska materialet. En rik bild representerar den aktuella situationen som identifierats där olika aktörer och deras världsbilder har representerats. Vidare har ett flertal SSM modeller använts i analysprocessen. Den rika bilden och modellerna har varit till grund för diskussioner av vad som kan anses relevant utifrån olika aktörers perspektiv. Den teoretiska utgångspunkten bygger på lärares perspektiv i relation till digital teknik. Tidigare forskning har visat på att lärare lättare antar och använder innovationer som är i enlighet med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. Vidare har teoretiska ramverk som adresserar lärares inställning och uppfattning gentemot användning av digital teknik refererats till och skolledarnas roll har diskuterats. Dessutom har vikten av sammanhang, lärarnas ämnes- och pedagogiska kunskap diskuterats med hänvisning till olika teoretiska ramverk så som TPACK, RAT och SAMR. Resultatet visar på komplexiteten i lärares vardagspraktiker samt ytterligare områden och ämnen som bidrar till komplexiteten. Lärare har olika världsbilder i relation till digital teknik. Baserat på sin bakgrund, erfarenheter samt sociala sammanhang har lärare olika förhållningssätt och värderingar i hur det ser på sin yrkesroll som lärare och hur det de ser på sina elever och deras lärande. Världsbilder, förhållningssätt och värderingar påverkar lärarnas vardagspraktik och hur de använder den digitala tekniken. Forskningen visar att lärare som tenderar till att ha en mer studentcentrerad pedagogik använder digital teknik i högre grad och på ett innovativt sätt i jämförelse med lärare som har en mer lärarcentrerad pedagogik. Forskningen visar också att ökade och förnyade kunskaper och erfarenheter inom ämnen lärarna undervisar i, inom pedagogiken och inom användning av digital teknik påverkar och förändrar lärarnas världsbilder och förhållningssätt. Bland de mest centrala områden som bidrar till komplexiteten i lärarnas vardag är avsaknad av klargörande av centrala mål och direktiv. Andra faktorer är avsaknad av tydliga definitioner och förståelse för centrala begrepp som ’likvärdighet’ och ’naturlig användning av digital teknik’. Dessa begrepp är i dagsläget oklara och tvetydliga och uppfattas många gånger olika beroende på aktör och vilken utgångspunkt hen har. De olika aktörerna och individerna lägger olika och ibland motstridig innebörd i samma begrepp. Dessa olikheter och motstridigheter har identifierats både inom en individ men framför allt mellan olika individer och aktörer. Ytterligare ett centralt område som identifierats och som bidrar till komplexiteten i lärares praktiker och integrering av digital teknik, är organisationsrelaterade frågor. Dessa består bland annat av den frihet och beslutsrätt skolledare har över den egna interna organisationen samt resursrelaterade frågor där de begräsningar som idag finns påverkar skolledarna och därmed också lärarnas integrering och användning av digital teknik i undervisningen. Begränsad och otillräcklig IT-support och pedagogiskt stöd av centrala kommunala enheter är ett annat exempel på en organisationsrelaterad fråga. IT stöd på lokal nivå är ett område som visat sig vara en utmaning att hantera för att möjliggöra och förstärka lärarnas användning av digital teknik som en integrerad del i undervisningen. Även varierande elevgrupper, elevers individuella samt bristande ansvarskänsla om sina digitala enheter har visat sig bidra till och påverka den komplexitet som finns kring användning av digital teknik i undervisningen. Den största utmaning som identifierats och som därmed kan anses vara det som mest bidrar till komplexiteten i lärares dagliga arbete är själva undervisningssituationen och att den uppfattas på olika sätt av olika aktörer. Forskningen har visat att de olika aktörerna, men även ytterligare intressenter utanför skolans värld (t.ex. IT utvecklare, föräldrar, etc.) har sina egna världsbilder och förståelser av digital teknik och hur den bör användas i undervisningen. Dessa olika världsbilder har identifierats att ofta vara tvetydiga och motsägande, och på olika sätt påverkar de lärarnas vardagspraktiker. Utöver dessa skillnader och motsägande världsbilder framkommer det också att det finns en bristande förståelse för lärares vardagsarbete. En bristande förståelse i hur det dagliga arbetet ser ut, med och utan användning av digital teknik, har betydelse för vilka beslut och direktiv som tas på högre myndighetsnivåer. Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. En av de mest övergripande och största utmaningarna relaterat till komplexiteten är sammanhang, kultur och traditioner vilka är unika för varje skola och för varje klassrum. Dessa faktorer i kombination med lärares varierande världsbilder influerar och påverkar lärares användning av den digitala tekniken i deras undervisning och vardagspraktik.

Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice

In this dissertation the complex, dynamic, contextual and multi-dimensional practice of teachers’ use of digital technologies in their everyday work has been illustrated and presented. The research draws upon the experience of teachers and school leaders from two compulsory schools as well as representatives from the municipal Department of Education and IT-unit within a municipality in the south of Sweden.

A focused ethnographic approach has been undertaken and applied observations and interviews. Systems Thinking, specifically Soft Systems Methodology in combination with Cognitive Mapping have been applied to analyze the empirical material.

The theoretical foundation builds upon teachers’ worldview towards digital technologies, because it is noted that teachers more easily adopt and use innovations that are in accordance with their personal thoughts and beliefs about teaching and learning. Further, teachers’ attitude and perception towards use of digital technologies are addressed as well as the role of school leadership. Additionally, importance of context, teachers’ knowledge and pedagogics have been discussed referring to various frameworks.

The dissertation aims to illuminate the complex nature of teachers’ everyday practice. To gain understanding of the situation as a whole, there is also need to shed light on various aspects and underlying perspectives. Thus, this research aims to illuminate and advance the understanding of the complexity of compulsory school teachers’ everyday work practices using digital technologies.

The outcome of this dissertation illustrates the complexity of teachers’ everyday practices as well as additional issues adding to the complexity, and shows that these complex issues are worthy of further study. Among the issues emerged from this dissertation are differences in regard to how the complex situation is understood because different actors have multiple and sometimes conflicting worldviews. Ambiguities in core objectives and relevant concepts were found. Additionally, a pervasive lack of understanding about the realities of daily education and teaching practices, including variances in worldviews and mindsets was found adding to the complexity of teachers’ everyday practice using digital technologies.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev