Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice

Sadaf Salavati undersöker i sin avhandling komplexiteten kring lärares användning av digital teknik i undervisning och lärande.

Fakta
Disputation

2016-11-03

Titel (sv)

Användning av Digital Teknik i Skolan : Komplexiteten i Lärares Vardagspraktik

Titel (eng)

Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice

Författare

Sadaf Salavati

Handledare

Professor Anita Mirijamdotter, Linnéuniversitetet Professor Christina Mörtberg, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Jeremy Rose, Högskolan i Skövde

Institution

Institutionen för informatik

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sadaf Salavati

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen undersöks den komplexitet som finns med avseende på lärares användning av digital teknik i undervisning och lärande. En fokuserad etnografisk ansats har tillämpats där observationer och intervjuer har genomförts för insamling av empiriskt material. Fyra lärare och två skolledare från två grundskolor i en kommun i södra Sverige har deltagit. Vidare har tre representanter från en kommunal utbildningsförvaltning samt IT chefen från IT-enheten från samma kommun bidragit till denna forskning. De fyra lärarna har observerats under ett antal dagar för att få en rik bild av hur deras vardagspraktik ser ut och vilken roll digital teknik har i deras dagliga verksamhet. Lärarna har också intervjuats i nära samband med observationerna. Två skolledare, en förvaltningschef, en enhetschef samt en områdeschef vid utbildningsförvaltningen i kommunen har också intervjuats. Dessutom har IT-chefen vid kommunens centrala IT-enhet intervjuats. Avhandlingen syftar till att belysa lärares komplexa vardagspraktik med ett specifikt fokus på deras användning av digital teknik. För att få en helhetsförståelse för situationen finns det också ett behov att belysa olika aspekter och bakomliggande perspektiv. De forskningsfrågor som definierats är: Vilken världsbild har lärarna i grundskolan i relation till digital teknik i den dagliga utbildningen och undervisningen? Samt, vilka aspekter bidrar till att öka komplexiteten i lärarnas användning av digital teknik i deras vardagliga arbete? Således syftar forskningen till att belysa och därmed bidra till en ökad förståelse för komplexiteten av grundskolelärares användning av digital teknik i deras dagliga arbete. Det är viktigt att betona att forskningen inte syftar till att argumentera att digital teknikanvändning i skola och utbildning är gynnsam eller ogynnsam, eller att den ökar eller minskar elevers kunskaper. Forskningen syftar istället till att utifrån lärares perspektiv och yrkesroll diskutera användning av digital teknik som ett komplement till de traditionella metoderna. Systemtänkande, och särskilt Soft Systems Methodology (SSM) har i kombination med Cognitive Mapping använts för att analysera det empiriska materialet. En rik bild representerar den aktuella situationen som identifierats där olika aktörer och deras världsbilder har representerats. Vidare har ett flertal SSM modeller använts i analysprocessen. Den rika bilden och modellerna har varit till grund för diskussioner av vad som kan anses relevant utifrån olika aktörers perspektiv. Den teoretiska utgångspunkten bygger på lärares perspektiv i relation till digital teknik. Tidigare forskning har visat på att lärare lättare antar och använder innovationer som är i enlighet med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. Vidare har teoretiska ramverk som adresserar lärares inställning och uppfattning gentemot användning av digital teknik refererats till och skolledarnas roll har diskuterats. Dessutom har vikten av sammanhang, lärarnas ämnes- och pedagogiska kunskap diskuterats med hänvisning till olika teoretiska ramverk så som TPACK, RAT och SAMR. Resultatet visar på komplexiteten i lärares vardagspraktiker samt ytterligare områden och ämnen som bidrar till komplexiteten. Lärare har olika världsbilder i relation till digital teknik. Baserat på sin bakgrund, erfarenheter samt sociala sammanhang har lärare olika förhållningssätt och värderingar i hur det ser på sin yrkesroll som lärare och hur det de ser på sina elever och deras lärande. Världsbilder, förhållningssätt och värderingar påverkar lärarnas vardagspraktik och hur de använder den digitala tekniken. Forskningen visar att lärare som tenderar till att ha en mer studentcentrerad pedagogik använder digital teknik i högre grad och på ett innovativt sätt i jämförelse med lärare som har en mer lärarcentrerad pedagogik. Forskningen visar också att ökade och förnyade kunskaper och erfarenheter inom ämnen lärarna undervisar i, inom pedagogiken och inom användning av digital teknik påverkar och förändrar lärarnas världsbilder och förhållningssätt. Bland de mest centrala områden som bidrar till komplexiteten i lärarnas vardag är avsaknad av klargörande av centrala mål och direktiv. Andra faktorer är avsaknad av tydliga definitioner och förståelse för centrala begrepp som ’likvärdighet’ och ’naturlig användning av digital teknik’. Dessa begrepp är i dagsläget oklara och tvetydliga och uppfattas många gånger olika beroende på aktör och vilken utgångspunkt hen har. De olika aktörerna och individerna lägger olika och ibland motstridig innebörd i samma begrepp. Dessa olikheter och motstridigheter har identifierats både inom en individ men framför allt mellan olika individer och aktörer. Ytterligare ett centralt område som identifierats och som bidrar till komplexiteten i lärares praktiker och integrering av digital teknik, är organisationsrelaterade frågor. Dessa består bland annat av den frihet och beslutsrätt skolledare har över den egna interna organisationen samt resursrelaterade frågor där de begräsningar som idag finns påverkar skolledarna och därmed också lärarnas integrering och användning av digital teknik i undervisningen. Begränsad och otillräcklig IT-support och pedagogiskt stöd av centrala kommunala enheter är ett annat exempel på en organisationsrelaterad fråga. IT stöd på lokal nivå är ett område som visat sig vara en utmaning att hantera för att möjliggöra och förstärka lärarnas användning av digital teknik som en integrerad del i undervisningen. Även varierande elevgrupper, elevers individuella samt bristande ansvarskänsla om sina digitala enheter har visat sig bidra till och påverka den komplexitet som finns kring användning av digital teknik i undervisningen. Den största utmaning som identifierats och som därmed kan anses vara det som mest bidrar till komplexiteten i lärares dagliga arbete är själva undervisningssituationen och att den uppfattas på olika sätt av olika aktörer. Forskningen har visat att de olika aktörerna, men även ytterligare intressenter utanför skolans värld (t.ex. IT utvecklare, föräldrar, etc.) har sina egna världsbilder och förståelser av digital teknik och hur den bör användas i undervisningen. Dessa olika världsbilder har identifierats att ofta vara tvetydiga och motsägande, och på olika sätt påverkar de lärarnas vardagspraktiker. Utöver dessa skillnader och motsägande världsbilder framkommer det också att det finns en bristande förståelse för lärares vardagsarbete. En bristande förståelse i hur det dagliga arbetet ser ut, med och utan användning av digital teknik, har betydelse för vilka beslut och direktiv som tas på högre myndighetsnivåer. Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. En av de mest övergripande och största utmaningarna relaterat till komplexiteten är sammanhang, kultur och traditioner vilka är unika för varje skola och för varje klassrum. Dessa faktorer i kombination med lärares varierande världsbilder influerar och påverkar lärares användning av den digitala tekniken i deras undervisning och vardagspraktik.

Sidan publicerades 2016-11-08 15:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-01-24 10:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det krävs kompetensutveckling på alla nivåer, för såväl elever och lärare som skolledare, för att man ska kunna skapa goda förutsättningar för 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar. Det visar Marcia Håkansson Lindqvists forskning.

En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?