Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont. Sammanhang, kompetenser och samarbete

Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar, menar Ingela Bursjöö.

Fakta
Disputation

2014-10-17

Titel (sv)

Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont. Sammanhang, kompetenser och samarbete

Titel (eng)

Education for Sustainable Development in science education: coherence, competences and collaboration

Författare

Ingela Bursjöö

Institution

Institutionen för fysik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Ingela Bursjöö

Svenskt abstrakt:

En sammanläggningsavhandling som bygger på lärares reflektioner om sin undervisningspraktik relaterad till hållbar utveckling. Ett särskilt intresse riktas mot grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen och avhandlingen visar exempel på hur lärare hanterar ett undervisningsinnehåll som beskrivs som komplext och utan givna svar. Avhandlingen följer en hermeneutisk tradition genom att tolka skeenden från olika förståelsehorisonter, och det är lärarens röst som framhålls i denna studie. Orsakerna till det valda lärarperspektivet är flera, dels har läraren i omfattande forskningsöversikter visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn som påverkar elevers lärande, dels har avhandlingen ambitionen att vara praktiknära och bidra till skolans kunskapsutveckling. Forskningsfrågorna har vuxit fram i och ur en undervisningspraktik och studien är genomförd av en lärare i naturvetenskap som parallellt med verksamheten i skolan genomgått en forskarutbildning.

Avhandlingens analytiska redskap hämtas från olika betraktelsesätt av lärares professionella utveckling och transformativa processer för att förstå de förändringar som lärarna erfar. Med insamlade data som sträcker sig över sju år kan olika förändringsprocesser identifieras och mönster urskiljas som beskrivs i termer av förändringsvägar, kompetenser och lärares handlingsutrymme. Bland annat visar studien att de utmaningar och dilemman som lärare erfar i sin undervisningspraktik är knutna till diskussioner om ämnesövergripande samarbete och lärares etiska kompetens. Lärarna framhåller dessa områden som viktiga, men också som en bristvara i deras undervisningspraktik relaterad till hållbar utveckling. Lärarna beskriver kvalificerade förmågor som de ser som önskvärda att deras elever skall utveckla, även förmågor som sträcker sig bortom läroplanens krav. Samtidigt som studien pågår sker ett flertal stora förändringar i det svenska skolsystemet; ny läroplan, ny skollag, nya betygskriterier, ny lärarutbildning, lärarlegitimation, storskaliga kunskapsmätningar, för att nämna några. Dessa förändringar påverkar hur lärarna talar om sin undervisningspraktik relaterad till hållbar utveckling. Lärarna beskriver att de är kringskurna i sina ambitioner att bedriva god undervisning då de ofta måste prioritera hårt när tid är en bristvara. Stödjande strukturer i form av kvalificerad kompetensutveckling och en god samarbetskultur visar sig då vara avgörande. Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar när uppdraget förvaltas av väl förberedda lärare i en väl fungerande organisation. Resultaten från denna forskning ger inte minst därför värdefull kunskap till både forskare, yrkesverksamma lärare, skolledare, lärarstudenter, lärarutbildare och skolpolitiker om vad utbildning för hållbar utveckling kan innebära för undervisningspraktiken.

Sidan publicerades 2014-09-22 15:53 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-02-17 15:39 av John Miller


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Så skapas förutsättningar för hållbar undervisning i förskolan

Vad kan förskollärare göra för att ge barn förutsättningar till kritiska tänkande och handlande? Det är en av frågorna som Maria Hedefalk undersöker i sin studie.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer