Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont. Sammanhang, kompetenser och samarbete

Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar, menar Ingela Bursjöö.

Fakta
Disputation

2014-10-17

Titel (sv)

Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont. Sammanhang, kompetenser och samarbete

Titel (eng)

Education for Sustainable Development in science education: coherence, competences and collaboration

Författare

Ingela Bursjöö

Institution

Institutionen för fysik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Ingela Bursjöö

Svenskt abstrakt:

En sammanläggningsavhandling som bygger på lärares reflektioner om sin undervisningspraktik relaterad till hållbar utveckling. Ett särskilt intresse riktas mot grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen och avhandlingen visar exempel på hur lärare hanterar ett undervisningsinnehåll som beskrivs som komplext och utan givna svar. Avhandlingen följer en hermeneutisk tradition genom att tolka skeenden från olika förståelsehorisonter, och det är lärarens röst som framhålls i denna studie. Orsakerna till det valda lärarperspektivet är flera, dels har läraren i omfattande forskningsöversikter visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn som påverkar elevers lärande, dels har avhandlingen ambitionen att vara praktiknära och bidra till skolans kunskapsutveckling. Forskningsfrågorna har vuxit fram i och ur en undervisningspraktik och studien är genomförd av en lärare i naturvetenskap som parallellt med verksamheten i skolan genomgått en forskarutbildning.

Avhandlingens analytiska redskap hämtas från olika betraktelsesätt av lärares professionella utveckling och transformativa processer för att förstå de förändringar som lärarna erfar. Med insamlade data som sträcker sig över sju år kan olika förändringsprocesser identifieras och mönster urskiljas som beskrivs i termer av förändringsvägar, kompetenser och lärares handlingsutrymme. Bland annat visar studien att de utmaningar och dilemman som lärare erfar i sin undervisningspraktik är knutna till diskussioner om ämnesövergripande samarbete och lärares etiska kompetens. Lärarna framhåller dessa områden som viktiga, men också som en bristvara i deras undervisningspraktik relaterad till hållbar utveckling. Lärarna beskriver kvalificerade förmågor som de ser som önskvärda att deras elever skall utveckla, även förmågor som sträcker sig bortom läroplanens krav. Samtidigt som studien pågår sker ett flertal stora förändringar i det svenska skolsystemet; ny läroplan, ny skollag, nya betygskriterier, ny lärarutbildning, lärarlegitimation, storskaliga kunskapsmätningar, för att nämna några. Dessa förändringar påverkar hur lärarna talar om sin undervisningspraktik relaterad till hållbar utveckling. Lärarna beskriver att de är kringskurna i sina ambitioner att bedriva god undervisning då de ofta måste prioritera hårt när tid är en bristvara. Stödjande strukturer i form av kvalificerad kompetensutveckling och en god samarbetskultur visar sig då vara avgörande. Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar när uppdraget förvaltas av väl förberedda lärare i en väl fungerande organisation. Resultaten från denna forskning ger inte minst därför värdefull kunskap till både forskare, yrkesverksamma lärare, skolledare, lärarstudenter, lärarutbildare och skolpolitiker om vad utbildning för hållbar utveckling kan innebära för undervisningspraktiken.

Sidan publicerades 2014-09-22 15:53 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-02-17 15:39 av John Miller


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Så skapas förutsättningar för hållbar undervisning i förskolan

Vad kan förskollärare göra för att ge barn förutsättningar till kritiska tänkande och handlande? Det är en av frågorna som Maria Hedefalk undersöker i sin studie.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.