Utbildningskontraktets villkor: Utbildningsförlopp på en förändrad gymnasielärarutbildning

Magnus Perssons avhandling handlar om utbildningen av blivande gymnasielärare, en lärarkategori som upplevt dramatiska förändringar under de senaste femtio åren.

Fakta
Disputation

2016-11-04

Titel (sv)

Utbildningskontraktets villkor: Utbildningsförlopp på en förändrad gymnasielärarutbildning

Författare

Magnus Persson

Handledare

Professor Ola Agevall, Linnéuniversitetet, Fil dr Margareta Nilsson-Lindström, Lunds universitet

Opponent

Professor emeritus Lennart Svensson, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för samhällsstudier

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Köp avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Magnus Persson

Abstract in English:

For the last decades the social position of the Swedish upper secondary schoolteacher programme has fallen dramatically in the field of higher education. The once social homogeneity among students has transformed into heterogeneity. This study investigates what educational action students take while studying, and making experiences from the programme and how this relates to their individual educational and social resources, and to the overall changes in the higher education sector.

A centrepiece in the study is the relation between what students expect of the programme, on the one hand, and what the programme actually delivers on the other. This is understood as an educational contract. This contract is divided into a labour-market contract and a teaching-contract where the former regulates how teaching content connects with the future labour-market expectations held by the students, and the latter how demands from the programme connect to students’ expectations of what it is to be a university student. In this case it produces educational action that can’t be understood without knowledge about the social disposition of the individual student (elaborated as habitus in this study), as well as knowledge about the social position of the educational programme. The study draws on a longitudinal series of in-depth interviews, supplemented by survey data and historical material.

Three courses of education were identified. First the completed course, second the drop-out course and finally the changed course where students finished their academic degree but used it to get a higher social position in the labour-market than a position as upper secondary schoolteachers would have given them. The different courses of education exhibit a social pattern that can be understood both in relation to the expanded availability of higher education and to the social dispositions of the students; a key in the understanding of how conditions of the educational contract are formed both socially and historically. Some major findings can be formulated from this. First: Choice of courses of education mainly reproduced already existing internal social differences among the students but were revealed in new arrangements related to the altered field of higher education. Second: Expectations and choice of courses of education can in different ways, be traced to the social genealogy of teacher education. Third: Social pattern contributed to strengthen the on-going falling social position of the upper secondary schoolteacher programme.

Sidan publicerades 2016-11-30 11:28 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-10 11:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Motstridiga krav på etikundervisning

Etik har en framträdande men otydlig och motstridig roll i skolans läroplan. Det anser Viktor Gardelli som forskat om etikundervisningen i skolan

Möjligheter och begränsningar i lärares arbete med montessoripedagogik i praktiken

Montessorilärare som arbetar med pedagogiken som en modell att utgå från har större möjligheter till att utvecklas professionellt jämfört med kollegor som använder montessoripedagogiken som en metod. Det visar Per Gynther i sin avhandling.

Möjligheter och begränsningar: Om lärares arbete med montessoripedagogiken i praktiken

Syftet med Per Gynthers avhandling är att skapa kunskap om vad som utgör möjligheter och begränsningar i lärarnas vardagliga arbete men också vad som utgör möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics

Angelika Kullberg har i sin avhandling "What is taught and what is learned" undersökt hur kritiska aspekter identifierade av lärare i learning studies, används i undervisning av andra lärare och betydelsen av dessa för elevers lärande i matematik.

Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960-1995

Pär Widéns avhandling "Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960-1995" handlar om hur bedömningssystemet i bred bemärkelse presenterades i samband med de politiska besluten om betygssystemet i gymnasiet mellan 1960 och 1995.

Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter

Det övergripande syftet med Niklas Gustafsons avhandling "Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter" är att beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan.

Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?

Kristina Holmberg har i avhandling "Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?" undersökt hur lärarna i musik och konst på kommunala skolor talar om sin egen verksamhet för att på så sätt utforska, beskriva och analysera hur undervisningen manifesteras.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.